Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rendahl, Ragnar - Rendera - Rendez-vous - Rendsburg - Rendulic, Lothar - René, den gode - René (pseudonym) - Renée av Lothringen - Renegat - Renett - Renfana - Renfjället - Renfluga - Renfrew - Rengsjö - Renhållning, renhållningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Rendera—Renhållning
876
delar av det system för trådlös telegrafi, som
bl. a. infördes vid svenska marinen och
handelsflottan. R. blev 1909 elektroingenjör vid
Marin-ingenjörkåren och hade 1914—17 i uppdrag att
bygga statens radiotelegrafstationer vid
Karlsborg, Härnösand, Vaxholm och Boden.
Rendera [rau-], inbringa, avkasta.
Rendez-vous [rädevo’], fr., ”infinn er”,
urspr. avtalat kärleksmöte, ”träff”; nu avtalat
möte i allm.; även samling av fartyg efter
sking-ring och samling till jaktridning.
Rendsburg [rä’ntsbork], da. Rendsborg, stad
i Schleswig-Holstein, vid Eider och Kielkanalen
30 km v. om Kiel; c:a 40,000 inv. 1290—1469
residerade här en gren av huset Holstein. Den
gotiska Mariakyrkan är från slutet av 1200-talet,
rådhuset från 1566. R. har hamn och varv,
handelsgödsel-, järn- och elektroteknisk industri.
Rendulic [re’ndolit/], Lo t har, tysk militär
(f. 1887), officer 1910, generalmajor 1939,
generalöverste 1944. R. var urspr. österrikisk officer
men gick efter ockupationen in i tyska armén.
Efter att ha fört befäl på östfronten blev han i
slutet av juni 1944 efter E. Dietl chef för de
tyska trupperna i n. Finland och Nordnorge samt
ledde där reträtten undan de ryska och finska
stridskrafterna. I dec. s. å. efterträdde han N.
v. Falkenhorst som överbefälhavare i Norge men
blev redan i jan. 1945 armégruppchef på
östfronten. R. dömdes 1948 i Nürnberg till 15 års
fängelse, dock frikänd för förhärjningen i
Finland och Norge. Straffet nedsattes 1951 till 10
års fängelse. R. har utg. ”Gekämpft, gesiegt,
geschlagen” (1952) och ”Glasenbach, Nürnberg,
Landsberg” (1953).
René (lat. Renätus), den gode, fransk
feodalfurste, titulärkonung av Neapel, hertig av
Lothringen (1409—80), tillhörde yngre linjen
Anjou, var son till Ludvig II av Neapel, blev
1419 hertig av Bar, 1435 greve av Provence och
hertig av Anjou samt nominellt konung av Neapel,
som han 1437—42 förgäves sökte vinna. Däremot
blev han 1431 hertig av Lothringen, som han dock
först efter åtskilliga stridigheter med andra
pretendenter lyckades erövra. Mest känd är den
politiskt obetydlige R. som gynnare och utövare av
skaldekonsten.
René, pseud. för Anna Branting.
Renée (lat. Renata) av Lothringen,
hertiginna (1544—1602), dotter till hertig Frans av
Lothringen och dotterdotter till Kristian II av
Danmark. R:s tronanspråk efter morfadern syntes
göra henne lämplig som brud åt Erik XIV, som
1565 utsände en beskickning för att inhämta
underrättelser om henne. Ständerna tillstyrkte, och
Nils Sture sändes 1566 i ambassad för att fria
samt återkom med hennes ja till Uppsala i maj
1567. Eriks följande utveckling omöjliggjorde
partiet, och R. äktade 1568 hertig Vilhelm V av
Bayern.
Renegät (av lat. re-, ånyo, och negäre,
förneka), avfälling; trosförnekare.
Rene’tt, bot., se Äpple.
Renfana, Tanacétum vulgäre, Chrysa’nthemum
vulgäre, en till fam. korgblommiga hörande, omkr.
meterhög flerårig ört
med spiralställda,
par-bladiga blad och
par-flikade småblad.
Korgarna äro
halvklotformiga, samlade i kvast i
stjälkens topp och
innehålla endast rörformiga,
gula blommor, de i
kanten sittande
honblommorna. R. växer ända
upp till s. Lappland.
Hela örten har starkt
aromatisk lukt. Den
nyttj as som maskmedel
och vid grönfärgning
av textilier. En form
med krusiga blad odlas
som prydnadsväxt.
Renfjället, fjäll i
Åre sn, Jämtland, när-
mast s. om Åresjön; 985 m ö. h.
Renfluga, Cephenomyi’a tro’mpe, en till fam.
styngflugor hörande, 14—15 mm lång, humlelik,
övervägande svart pälshårig fluga med gul panna.
R:s larver förekomma i renens näshåla och svalg
och förorsaka inflammation. Larven förpuppas på
marken.
Renfrew [re’nfrö], grevskap i mell. Skottland,
på s. stranden av Clyde; 620 km2, 332,000 inv. R.
är en del av Glasgows industriområde. Huvudstad:
Renfrew (c:a 20,000 inv.).
Rengsjö, kommun i Gävleborgs län, s. ö.
Hälsinglands domsaga, ö. om Bollnäs; 128,85 km2,
1,869 inv. (i953). Huvudbygd kring och s. om
en genom R. gående rullstensås; i n. Hölesjön och
bortom denna höglänt bergsbygd (Höle klack
352 m). 1,363 har åker. Största träindustri är
Midnäs ab. (c:a 235 arb.). Kyrkan av sten invigd
1795- Pastorat i Ärkestiftet, Ala kontrakt.
Renhållning, renhållningsväsen, ett
samhälles organisation för att uppsamla, avlägsna
och oskadliggöra sopor, avfall o. dyl. För detta
ändamål ha renhållningsverk inrättats. I
hälsovårdsstadgan finnas bestämmelser för r. i
stad och på landsbygden. Den innehåller också
noggranna bestämmelser om avträden,
behandlingen av köksavfall, sopor, flytande orenlighet m. m.
— I Svenska kommunal tekniska föreningens
statistik för 1950 finnas uppgifter om r. från 105
svenska städer och 25 andra samhällen. Härav
framgår bl. a., att kommunala renhållningsverk
finnas i 68 av dessa städer och i 10 samhällen. I
flera av dessa ombesörj es dock en del av r. av
entreprenörer och fastighetsägarna.
Latrinhämtningen minskas genom införande av
vattenkloset-ter. I Stockholm är torrklosetternas antal endast
4 °/o av antalet toaletter. Latrinen användes
normalt till gödselmedel utan beredning el. som
pudrett. Soporna inom fastigheterna samlas
numera i de flesta städerna utan uppdelning i
gemensamma kärl för allt avfall. Endast i 17
städer användes matavfallet till svinmat. Vid
nybyggnader av bostadshus ordnas numera ganska
allmänt sopnedkast från lägenheterna till kärl i
Renfana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
