Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Refraktor - Refraktär - Refräng - Refsdal, Anfinn - Refsnæs, Rösnæs - Reftele - Refug - Refusera - Regal - Regal (kunglig) - Regale - Regalera - Regalier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Refraktär—Regalier
816
Mindre refraktor med urverk
och astrofotografisk kamera.
giva goda
bilder inom ett
betydligt större
fält än de
två-linsiga objektiven. En med
sådant objektiv
utrustad r.
kallas vanl. a
st-ro g r a f.
Världens f. n.
största r. finnes på [-Yerkesobser-vatoriet-]
{+Yerkesobser-
vatoriet+} i
U.S.A.; dess
objektiv har en
diam, av 102
cm och en
brännvidd av
c:a 19 m.
Refraktär
(av lat.
refra’c-tus), med.,
avbruten, delad.
—
Refraktär dos,
re-frakt dos, se
Dos. —
Refraktär fas,
okänslig fas,
särsk. om det
förhållandet, att
en muskel, som stimuleras till kontraktion, under
viss tid efter impulsen är okänslig för nya
impulser.
Refrä’ng (fr. refrain), se Omkväde.
Refsdal, A n f i n n, norsk meteorolog (f.
1897). R. har utg. betydelsefulla arbeten rörande
atmosfärens termodynamik, särsk.
jämviktsförhållandena vid olika luftfuktighet, samt i
samband därmed utarbetat ett även i Sverige
mycket använt s. k. a d i a b a t p a p p e r, d. v. s.
ett diagram för grafisk beräkning av atmosfärens
tillstånd ur erhållna registreringar i högre
luftlager.
Refsnæs, R ö s n æ s, nordvästligaste halvön
av Själland; 61 mö. h. Fyr.
Reftele, sn i Jönköpings län, Västbo hd, s.
om Gislaved; 153,60 km2, 2,124 inv. (1953).
Ge-nomflytes i n. v. av Nissan; i n. ligga de vida
Risa- och Ysnömossarna. 1,490 har åker. I n.
Nennesmo kronopark, s. ö. om kyrkan Reftele
stations- och industrisamhälle (863 inv. 1951)
och i s. St. Segerstads lantmannaskola. Vid
Lill-ån Skogsfors bruk (mek. verkstad), tillh.
Kooperativa förbundet. Nuv. kyrkan uppf. 1837.
Ingår i R. och Anderstorps pastorat, Växjö stift,
Västbo kontrakt. Utgör tills, m. Ås och
Kåller-stad storkommunen Reftele; 280,73 km2, 3,546
inv. (1953); i östbo och Västbo domsaga.
Refüg (fr. refuge, av lat. refu’gium,
tillflyktsort), trottoarliknande upphöjning på gata el.
allmän plats som tillflyktsort för fotgängare el.
väntplats för spårvägs- och busspassagerare.
Refusera, förkasta; avvisa (ett anbud), avslå.
Regäl. 1) (Boktr.) Pulpetlikt ställ för
sätt-kasternas placering, när de begagnas, och för
tillfällig inställning (nedtill) av kaster el. sättskepp
(sättregal); dylikt ställ för kasternas
förvaring (k a s t r e g a 1); ställ med hyllor för
sättbrädernas placering (formregal);
kombination av de tre nämnda regalslagen (a c c
i-densregal).
2) (Mus.) Liten orgel med endast
tungstämmor; byggdes mest i form av en bibel och
kallades därför vanl. bibelregal. R. uppkom
på 1300-talet.
Regäl, adj., kunglig. Regalt pastorat,
se Pastorat.
Regäle (lat. iüs regäle, kunglig rättighet),
inkomst- el. vinstgivande rättighet, som kronan
tillerkänt sig med avseende på viss privat
verksamhet. Så t. ex. förbehölls i äldre tider
konungen rätt att ensam skj uta vissa dj ur, j a k
t-regäle. Vidare tillägnade kronan sig viss rätt
till de s. k. g r u n d r e g a 1 e n (se d. o.);
slutligen har kronan förbehållit sig ensamrätt el.
monopol att ombesörja en el. annan för
allmänheten avsedd inrättning, ss. postväsendet
(p o s t r e g a 1 e), el. att utöva vissa näringar,
ss. tobakstillverkning (tobaksregale) och
saltberedning (s a 11 r e g a 1 e). Regalbegreppet
är dock täml. svävande och kan användas i olika
mening.
Regalèra, undfägna, traktera med.
Regalier (av lat. regälis, kunglig), staten
tillhöriga, den kungl. makten sinnebildande föremål.
Sveriges r., även kallade riksregalier, äro
kronan, spiran, svärdet, äpplet och
nyckeln. Härtill komma liknande
värdighets-tecken, avsedda för drottningen och övriga medl.
av kungl. huset. Även kröningsmantlarna
räknades stundom till r. Till de svenska r. höra
sammanlagt 12 kronor. Av de för Erik XIV 1561
förfärdigade r. finnas förutom krona (se färgpl.
vid d. o.) även spira, nyckel och äpple, det
sistnämnda graverat som jordglob. Dessutom finnas
Gunilla Bielkes spira och riksäpple, gjorda 1585,
Maria Eleonoras spira och äpple, gjorda 1620,
Ulrika Eleonoras riksnyckel, från 1720, samt 2
rikssvärd, båda från Gustav Vasas tid. Ett
kunga-svärd, gjort för Gustav III, finnes även, med
fäste av diamanter och pärlor. Det bland r.
förvarade, synnerligen konstnärligt utförda
smörjhornet av guld är förfärdigat 1606 för Karl IX:s
kröning. De svenska r. voro i bruk t. o. m. under
Oskar II :s regering, då konungen vid riksdagens
öppnande, klädd i hermelinsmantel, bar krona,
spira och äpple samt övriga furstar buro mantlar
och kronor. Då konung Gustaf V icke lät kröna
sig, ha r. sedan icke varit i bruk, men kronan
och spiran ligga på hyenden på var sin sida om
tronen vid riksdagens öppnande. Till kungl.
begravningar gjordes förr särskilda
begravnings-r., som nedlades i kistan. En del sådana finnas
i behåll; så förvaras i Uppsala domkyrka
Gustav Vasas begravnings-r. av förgyllt silver, i
Strängnäs domkyrka Karl IX:s samt i
Livrust-kammaren Karl X Gustavs begravnings-r. av
guld. Vården av r. är anförtrodd åt Kammar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
