Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pueblo (stad i Colorado) - Pueril - Puerperalfeber - Puerperium - Puerto Barrios - Puerto Cabello - Puerto de Santa María (El Puerto) - Puerto México el. Coatzacoalcos - Puertollano - Puerto Rico (Porto Rico) - Pufendorf, 1. Esaias von - Pufendorf, 2. Samuel von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Pueril—Pufendorf
568
Puebloby i New Mexico.
Stora smältverk för guld- och silvermalm,
järn-och stålindustri.
Pueril (av lat. pu’er, gosse), barnslig, enfaldig.
Puerperälfeber, med., se Barnsängsfeber.
Puerpe’rium, lat., barnsäng.
Puerto [po)ä’rtå], sp. (lat. po’rtus), hamn.
i) P. Barrios, hamnstad i Guatemala, vid
Hondurasviken; c:a 21,000 inv. Landets viktigaste
atlanthamn. 70 % av importen gå över P. Stor
bananexport.
2) P. C a b e 11 o, hamnstad i republ.
Venezuela, vid en vik av Karibiska havet, som bildar
en utmärkt hamn (den näst viktigaste i
Venezuela), omkr. 32,000 inv.
3) P. de Santa Maria (vanl. kallat E1
Puerto), stad i sp. prov. Cådiz, vid Guadaletes
mynning i Cådizbukten; c:a 30,000 inv. Fiskhandel
och utförsel av vin.
4) P. M é x i c 0, el. C o a t z a c o a 1 c o s,
mexikansk hamnstad vid Campecheviken av
Mexikanska bukten, utgångspunkt för
Tehuantepecba-nan till Salina Cruz; c:a 15,000 inv. Vid
Mina-titlan stort oljeraffinaderi.
Puertollano [pcoärtålja’nå], stad i prov. Ciudad
Real i mellersta Spanien, i Sierra Morena, 700
m ö. h.; c:a 25,000 inv. P. har stenkolsgruva
och hälsokälla.
Puerto Rico [pæä’rtå ri’kå] (sp., ”rik hamn”),
före 1932 Porto Rico, den östligaste och
minsta ön av Stora Antillerna, Västindien (se karta
vid Mexico). Den 153 km långa och 56 km breda
ön tillhör sedan 1898 U.S.A.; 8,866 km2, 2,210,703
inv. (1950). Till P. höra även öarna Vieques (134
km2; 9,211 inv.), Culebra (877 inv.) och Mona.
Huvudstad San Juan (223,949 inv.). — P. skiljes
från Haiti i v. genom Mona Passage, från Virgin
Islands i ö. genom Virgin Passage. Kusterna äro
låga och föga inskurna. P. genomdrages på
längden av en bergsrygg, som med toppen Cerro Cal-
derona når 1,341 m ö. h. S. P. är ett bergland,
där berggrunden består av skiffrar, dioritporfyr
och diabasbreccia, medan ett lågland utbreder sig
mellan n. kusten och höglandet. I San Juan,
beläget vid n. kusten, är medeltemp. för jan. 23^9,
för aug. 26°7. P. är nästan hela året beläget
inom passadbältet, och n. sidan uppvisar därför
stark nederbörd. S. sidan har däremot ett torrt
klimat, så att konstbevattning är nödvändig för
jordbruket. N. sidan är nästan helt uppodlad;
blott i klyftor och branter återstå obetydliga
rester av den en gång dominerande regnskogen. Den
består här av talrika palmer med inströdda
enstaka lövträd. På s. sidan dominera chaparral
och savan. Ehuru P. ligger något på sidan av
cyk-lonbanorna, hemsökes det dock någon gång av
förödande cykloner. — Av inv. voro 1940 76,5 °/o
vita, resten negrer och halvblod. Efter 2:a
världskriget beräknas c:a 350,000 pers, ha emigrerat
från P., varav 98% ha bosatt sig i New York
city. För den högre undervisningen finnas univ.
i Rio Piedras, u km från San Juan, och ett
poly-tekniskt inst. i San German. — P:s
framgångsrika jordbruk sammanhänger med den
efterfrågan, som dess produkter röna på U.S.A :s
inhemska marknad. De viktigaste produkterna, som
odlas för export, äro socker, tobak, ananas,
citrus-frukter, kaffe, kokosnötter och grönsaker. De
viktigaste industriprodukterna utgöras av
råsocker, raffinerat socker, tobaksvaror, alkoholhaltiga
drycker, fruktkonserver och halmhattar. De
viktigaste exportvarorna till U.S.A. voro socker,
tobaksblad och rom. Sockerproduktionen var 1952
1,372,388 ton.
P. upptäcktes 1493 av Columbus, men först
1508 anlades där av Juan Ponce de Leon den
första spanska kolonien. Urinvånarna, karaiberna,
decimerades snabbt, bl. a. på gr. av den grymhet,
varmed deras uppror kuvades, ön begagnades
länge som deportationsort; först sedan Spanien
1823 förlorat största delen av sina amerikanska
kolonier, började det intressera sig för P. men
måste 1898 i freden i Paris avstå ön till U.S.A.
1917 organiserades P. som nordamerikanskt
territorium men intager som sådant dock i flera
avseenden en särställning. 1946 fick P. sin förste
infödde guvernör, och 1947 fick befolkningen
själv rätt att välja guvernör. 1952 erhöll P. egen
författning och autonomi i inrikespolitiskt
avseende. — Litt.: T. White, ”P. and its people”
(1938).
Pufendorf [pöTandårf]. 1) Esaias von P.,
diplomat (1628—89), f. i Sachsen. Han var
docent vid univ. i Leipzig, gick på 1650-talet i
svensk tjänst, betroddes med diplomatiska uppdrag
i Paris, vid flera mindre tyska hov och vid
kej-sarhuset i Wien 1671—74. Han adlades 1673 och
blev kansler i Bremen och Verden 1674. På grund
av sitt självrådiga uppträdande på sistnämnda
post kom P. i konflikt med svenska regeringen.
Då han 1688, utan att ha fått avsked ur svensk
tjänst, övertog posten som dansk gesant i
Regensburg, dömdes han av Svea hovrätt in
con-tumaciam från liv, ära och gods.
2) S a m u e 1 v o n P., den föreg:s bror, histo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
