- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
517-518

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Propeller - Proper - Propertius, Sextus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

517

Proper—Propertius

518

i) Fartygspropeller benämnes en av
skruvformiga ytor bestående anordning, som
genom kringvridning i vatten åstadkommer ett
fartygs framdrivning. Idén till detta slags
fartygs-framdrivning synes redan i slutet av 1700-talet
vara klarlagd i åtskilliga skrifter och patent, t. ex.
av D. Bernoulli, Basel, 1753, och J. Brahma,
London, 1785. Av försöksbåtar, framdrivna med
p., må nämnas
J. Stevens (New
York) båt 1804
och Samuel
Owens
(Stockholm) båt ”The
Witch of
Stockholm” 1816.
Efter John
Ericssons och F. P.
Smiths försök
i London 1836
kan man säga,

att p.-problemet nått praktisk lösning. Den
vanliga p. består av en central del, n a v e t, och 2,
3 el. 4 från detta radiellt utstående blad. Den
akteröver vända ytan av varje blad utgör en del av
en skruvyta O ABY (fig. 1). Om denna skruvytas
generatris CD får röra sig ett helt varv med
konstant hastighet runt OY och punkten C samtidigt
förflyttas med konstant hastighet i riktning OY
med vinkeln OCD konstant, så är punkten C:s väg
= stigningen j. Stigningsvinkeln a
t. - BX s J

bestämmes av tangenten a = —, = —,, dar d =
XA nd

propellerns diam. el. diam, av den cirkel, som
om-nd*

skriver bladspetsarna. Cirkelytan-kallas
disk-.4

area. P.-bladens sammanlagda på diskarean
projicerade yta kallas projicerad a r e a. En p.
säges vara höger-g ä n g a d, om den sedd
akter-ifrån driver fartyget framåt vid rotation medsols.
Vid ett 2-propellrigt fartyg är vanl. styrbords p.
h.-gängad och babords v.-gängad. Förhållandet
mellan stigning och diam, varierar mellan o,ss
och 1,5. Skillnaden mellan stigningen och den väg,
fartyget framskjutes genom vattnet under ett
p.-varv, kallas skenbar slip. — 2-bladiga p.
användes förr på större segelfartyg med
hjälpmaskin. Vid segling ställdes p. med bladen upp
och ned, varefter p. med den ram, i vilken den
var lagrad, hissades upp i
propellerbrunnen, som var inbyggd i fartygets häck. Numera
förekomma 2-bladiga p. dels för
utombordsmo-torer och motorer med mycket högt varvantal,
dels på mindre segelfartyg med hjälpmotorer, då
p.-bladen göras vridbara för att utan omkastning
av motorns rörelseriktning möjliggöra backgång
och för att med bladen långskepps åstadkomma
minsta möjliga motstånd. För sistn. ändamål
användas även på segel jakter med hjälpmotor
2-bladiga p. med akteröver fällbara blad, som
hopfällda utöva obetydligt motstånd. 3-bladiga p. äro
vanligast för snabbgående fartyg av alla storlekar,
och 4-bladiga förekomma för stora och
medelstora fartygs maskinerier med låga varvantal.

Fig. 2. Fartyg med 2 propellrar.

P. gjutas vanl. av tackjärn, gjutstål el. brons i
ett stycke. Större p. för måttliga varvantal
konstrueras ofta med blad fastbultade till navet i
ändamål att möjliggöra utbyte av skadat blad och
ev. ändring av stigning. P. fästes till p r o p e
1-1 e r a x e 1 n s koniska aktre ända och fasthålles
där med en propellermutter samt säkras
mot vridning medelst 1 el. 2 långkilar. På fartyg
med en p. placeras denna strax för om rodret.
P.-axeln lagras i en propellerhylsa, vars
aktersta del i regel genomgår
propellerstäven. Hylsan är försedd med foder av
pocken-holts, gummi el. lagermetall, i vilket senare fall
den hålles fylld med olja och tätas mot p. med
en s. k. c e d e r w a 11 s b o x. På
enpropellerfar-tyg med mycket uppskuret akterskepp el. på
fler-propellerfartyg uppbäres p.-axelns el. p.-hylsans
ända av en propellerbock. En p., som vid
slutet av 1930-talet började komma till
användning, är den s. k. kamevapropellern, en
p. med vridbara blad, reglerade medelst oljetryck
från kommandobryggan. För höjande av effekten
ha alltsedan p:s första framträdande en mångfald
konstruktioner försökts, bland vilka må nämnas
kontrapropellern, som består av en akter
om p. uppsatt fast ledskeneapparat, formad så,
att den giver det från p. utströmmande vattnet
en i möjligaste mån axiell riktning. Anordningen
har visat sig fördelaktig vid stora,
långsamtgå-ende p. Vid ett nutida krigsfartygsmaskineri med
4 p. kan effekten per p. uppgå till 75,000 ahk.
— 2) P. för framdrivning av luftfarkoster,
se Flygplan.

Proper [prä’-] (fr. propre), snygg; renlig.

Prope’rtius, S e x t u s, romersk skald (f. i

Fig. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free