Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pix - Pix ab. - Pizarro, Francisco - Piz Bernina - pizz. - Pizzetti, Ildebrando - Pizzicato - Pjatigorsk - Pjatigorskij, Gregor - Pjolter - Pjäs - Pjäschef - Pjäskorrektör - Pjäsvärn - Pjätteryd - Pjäxa - PKN - P. L. - Place - Placenta - Placentalia - Placentation - Placera - Placidia (Galla) - Placodermi - Plafond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
Pix—Plafond
254
Pix, lat., beck; tjära.
Pix ab., Gävle, grundat 1897 av J. Wilh.
Ericson, aktiebolag 1919, driver karamell- och
tablettfabrik; antal arbetare 75; aktiekapital 1 mkr.
Pizarro [piba’rå], Francisco, spansk
upptäcktsresande, Perus erövrare (omkr. 1475—
1541). Från omkr. 1510 verksam i Amerika,
deltog P. bl. a. i Balboas expedition över
Pana-månäset till stranden av Stilla havet 1513.
Småningom förband han sig med Diego Almagro
för att utforska och erövra land vid det nyfunna
”Söderhavets” kust. 1529 lyckades han av spanska
regeringen utverka privilegium på erövringen av
Nya Kastilien, d. v. s. Peru, till vars styresman
på livstid han utnämndes. Han återvände nu till
Amerika i sällskap med sina tre bröder F e
r-nando, Gonzalo och Juan P. Frikostigt
understödd av Cortez, kunde P. i jan. 1531 bege
sig på väg med tre skepp och ett par hundra
man. Sedan ytterligare förstärkning på 100 man
anlänt, skred P. i sept. 1532 till erövringen av
inkariket. Efter det att denna genomförts, ägnade
sig P. med framgång åt rikets förvaltning. Sedan
inbördes stridigheter utbrutit mellan
conquista-dorerna, mördades P. av en av dessa, en son
till P:s huvudmedhjälpare, Almagro. P. var djärv,
rå, grym och hänsynslös men en organisatör av
stora mått, energisk och målmedveten. — Litt.:
W. H. Prescott, ”History of the conquest of
Peru” (1847; sv. övers. 1877); O. H. Dumrath,
”Jordens erövring”, 2 (1923).
Piz Bernina [pits], högsta toppen i
Bernina-massivet.
pizz., mus., förk. för pizzicato.
Pizzetti [pitsä’ti], I Idebrand o, italiensk
tonsättare och skriftställare (f. 1880). P. blev
1908 kompositionslärare vid musikkonservatoriet
i Parma, dir. vid konservatorierna i Florens 1917
och Milano 1924 samt slutl. dir. vid S:ta
Cecilia-akad. i Rom 1936. Han har publicerat en rad
böcker och uppsatser samt är det officiella
musiklivets ledande namn i Italien. P. debuterade 1897
som tonsättare med operan ”Sabina”, två år
senare följd av ”Romeo och Julia”. Hans vokala
musik, som utgör det bästa i hans produktion,
omfattar i övrigt en rad operor, många med
motiv ur historien och Bibeln, t. ex. ”Fedra”,
”De-bora”, ”Le Trachinie” (Sofokles) och ”Iphigenia”,
körverk, ss. ”Ave Maria”, ”Lamento”, ”Messa
di Requiem” och ”De profundis”, samt en rad
sånger. P:s instrumentalverk omfatta bl. a. en
cellokonsert, en del symfoniska dikter samt
kammarmusik, ss. 2 stråkkvartetter (A dur och D
dur), en trio (A dur) m. m. P:s tonspråk är
modernt utan att vara radikalt.
Pizzicato [pitsika’tå], it., mus., knäppning på
strängarna av stråkinstrument. Förkortas vanl.
pizz.
Pjatigorsk [pjitjigå’rsk], stad i
Stavropolom-rådet, RSFSR, Nordkaukasus, c:a 510 m ö. h.;
62,875 inv. (1939). P. är en av Sovjetunionens
förnämsta kurorter med bl. a. svavelrika varma
källor med stor radioaktivitet.
Pjatigorskij [pjitjigå’rskaj], Gregor, rysk
violoncellist (f. 1903), elev av A. v. Glehn i
Moskva, flydde under revolutionen, var 1923—29
konsertmästare i Berlins filharmoniska orkester
och har sedan konserterat runt hela världen. P.
bor f. n. i Amerika. Jämte Casals räknas P.
som världens förnämste violoncellist.
Pjolter [pjå’-], norskt ord för grogg.
Pjäs (fr. pièce), föremål; teaterstycke;
”fältstycke”, kanon; figur i schackspelet m. m.
Pjäschef, befälhavare (vanl. underbefäl) för
servis vid art.-pjäs, granatkastare, kulspruta.
Pjäskorrektör, krigsv., vid
luftvärns(automat)-kanoner använt riktmedel för direkt riktning. P.
ger skjutelementen till framförpunkten, d. v. s.
erforderliga värden för framförhållning, sedan
instrumentets siktlinje riktats in mot målet och det
lutande avståndet till målet samt dettas fart och
kurs bestämts och inställts på instrumentet.
Lutande avståndet bestämmes vanl. medelst
avståndsin-strument, medan fart och kurs uppskattas. — Jfr
Luftvärn och Luftvärnsskjutning.
Pjäsvärn, krigsv., befästning för art.-pjäs,
granatkastare, kulspruta e. d., varifrån vapnet kan
avge eld. P. utföres i regel antingen som en, ev.
täckt, grop el. som ett täckt betongvärn (bunker).
Pjätteryd, sn i Kronobergs län, Sunnerbo hd,
kring övre Helgeån, mellan Möckeln i ö. (136
m ö. h.) och Vissjön i n. v.; 132,83 km2, 1,075 inv.
(1953). Småkuperat skogs- och mossområde.
1,156 har åker. Nuv. kyrkan av sten uppf. 1833
—34. Pastorat i Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.
Tillhör storkommunen Göteryd. — Litt.: J.
Carlsson, ”P:s socken” (i Sydsvenska Geogr. Sällsk:s
Årsbok 1925).
Pjäxa, ett urspr. finskt namn på ”bandsko”
med uppstående spets. Även om låga kängor,
försedda med resår i sidorna. Även skodon av vanlig
modell kallas ibland p., särsk. sådana av grov
sport- el. soldatmodell.
PKN, förk. för Statens priskontrollnämnd.
P. L., förk. för lat. pastor lo’ci, ortens pastor.
Place [pla’s], fr., plats, torg.
Place’nta. 1) {Bot.) Se Fröfäste. — 2) {Anat.)
Moderkaka (se d. o.).
Placentälia, zool., i äldre litteratur namn för
däggdjur med moderkaka {placenta), d. v. s. alla
däggdjur utom pung- och kloakdjur.
Placentatiön, bot., fröfästets (placentans) läge
på fruktbladet, se Fröfäste.
Placera, sätta, ställa, lägga; anvisa plats;
insätta (penningar) i ett företag.
Placi’dia (Galla P.), dotter till Theodosius
den store. Hon blev tillfångatagen av västgöterna
och, 414 e. Kr., förmäld med deras konung
Ataulf. Någon tid efter mordet på denne (415)
äktade hon hans tappre general Constantius. P
styrde Västromerska riket under sin och
Constantius’ son kejsar Valentinianus HI:s
minderårighet och bibehöll ett avgörande inflytande till
sin död (450).
Placode’rmi, zool., se Pansarfiskar.
Plafond, fr. [fr. utt. plafå’; sv. utt. -få’nd
el. -få’ud], platt innertak (i motsats till välvt);
enl. svenskt språkbruk betecknar p. vanl. ett med
kassettering, stuck el. målning dekorerat plant
innertak. I Drottningholms, Gripsholms och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
