Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Piranesi, 1. Giambattista - Piranesi, 2. Francesco - Pirat - Piraten - Piratkusten - Piraya, pirancha, karibfisk - Pirenne, Henri - Pireus - Pirk - Pirmasens - Pirna - Pirog (båt) - Pirog (pastej) - Pirola - Piroplasmos - Pirot - Pirquet, Clemens von - Pirro, André - Piruett - Pirålar - Pisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Pirat—Pisa
232
är hans verksamhet där som grafiker (teckningar,
etsningar, torrnålsraderingar), som gjort honom
berömd. P:s avbildningar av Roms
byggnads-minnen, som utkommo i flera sviter, blevo av
stor betydelse för nyklassicismens utbredning.
Den största samlingen är ”Le antichitå romane”
(4 bd, 1756, 216 blad), som av sonen P.2)
utgavs i ny uppl. (1786). P:s mest populära
samlingsverk är ”Vedute di Roma” (137 blad), ett
monument över 1700-talets Rom. Ett fantastiskt,
stämningsrikt arbete är ”Carceri d’invenzione”
(1740—1760-talet). — Monografier av A.
Gie-secke (1911) och H. Focillon (1918).
2) France sco P., den föreg:s son,
grafiker (omkr. 1758—1810). Han avslutade jämte
sina syskon faderns ofullbordade verk och
graverade själv ett stort antal nya blad. P. var
en tid svensk konstagent i Rom, fick i uppdrag
av Reuterholm att spionera på G. M. Armfelt i
Italien och arrangerade stölden av Armfelts
hemliga papper. P. belönades med en utnämning till
svensk minister vid påvestolen 1794 men
entledigades 1798 av Gustav IV Adolf. P. var en tid
romerska republikens sändebud i Paris samt
därefter gravör och tillverkare av terrakottaföremål.
— Litt.: F. Sander, ”F. P. svensk konstagent
och minister i Rom” (1880).
Pirät, sjörövare, fribytare; (föråldrad, trol.
skämtsam användning av samma ord) stor
tygväska, sypåse.
Piraten, pseud. för förf. Fritiof Nilsson.
Pirätkusten, eng. Trucial Coast, kallas Persiska
vikens sydkust mellan halvön Katr och
Oman-viken. Politiskt är P. uppdelad i sju arabiska
furstendömen, styrda av schejker {The Trucial
Shaiks); tills. c:a 15,600 km2 med omkr. 95,000
inv. (c:a V10 nomader). Huvudhamn är Dubai.
Genom ett fördrag av 1892 står P. under
brittiskt skydd och övervakas av residenten över
Persiska viken.
Piraya [pira’ja], pirancha, karibfisk,
Pygoce’ntrus piray’a, en till fam. karplaxar
hörande, omkr. 30 cm lång, med knivvassa tänder
försedd, glupsk rovfisk, hemma i Sydamerikas
tropiska floder. P. uppträder i flockar och
anfaller djur och människor, som komma ut i
vattnet.
Pirenne [pirä’n], Henri, belgisk historiker
(1862—1935), prof, vid univ. i Gent 1886,
specialiserade sig först på belgisk, senare på
allmän medeltidshistoria. Bland hans skrifter
märkas det monumentala verket ”Histoire de
Belgi-que” (7 vol., 1900—32), ”Les villes de moyen
äge” (1927), ”La fin du moyen åge” (2 bd,
1931) samt de postumt utg. ”Histoire de
l’Eu-rope des invasions au XVIe siècle” (1936) och
”Mahomet et Charlemagne” (1937). De två sistn.
verken utarbetades el. koncipierades av P.,
medan han under 1 :a världskriget hölls i fångenskap
i Tyskland på gr. av antitysk agitation. I många
avseenden gav P. en helt ny bild av utvecklingen
under senantiken och medeltiden. Han räknas till
de mest betydande bland nutida historiker.
Pirè’us, se Peiraieus.
Pirk, se Pilk.
Pirmasens [-zä’ns], stad i Rheinland-Pfalz i
s. v. Tyskland, 10 km från franska gränsen;
c:a 43,000 inv. (1949). Betydande centrum för
sko- och läderindustri. Skoindustrifackskola.
Pirna, stad i Sachsen, på Elbes s. sida 15 km
s. ö. om Dresdens centrum; c:a 40,000 inv. P.
intogs 1639 av svenskarna under Johan Baner,
och 1756 tvingade Fredrik II en sachsisk här
vid P. till kapitulation. Talrika renässanshus.
Bergverksmuseum i det forna dominikanklostret.
Pirog [-å’g] (sp. piragua, efter ett karibiskt
ord), namn på primitiva folks båtar. Urspr.
betecknades därmed en farkost, bestående av en
urholkad trädstam (ibland försedd med bord),
hos kariber o. a. indianfolk, sedan även i
Söderhavet.
Pirog [sv. utt. -ä’g, ry. utt. pjirå’k], rysk
nationalrätt, ett slags pastej, fylld med fisk, kött,
kål, svamp el. ägg.
Pi’rola, bot., se Vintergröna.
Piroplasmos [-å’s], veter., sjukdomsgrupp,
framkallad av en art av släktet Piroplasma
{Ba-besia) bland protozoerna.
Pi’rot [-råt], stad i Serbien, Jugoslavien, vid
järnvägen Nis—Sofia, 23 km från bulgariska
gränsen; 11,200 inv. (1931). Berömd tillv. av
mattor.
Pirquet [-kè’]( Cl em ens Peter von, frih.,
österrikisk läkare (1874—1929), prof, i
barnsjukdomar 1909 i Baltimore, 1911 i Wien. P.
påvisade barntuberkulos genom hudreaktion och
var framstående näringsforskare (”System der
Ernährung”, 4 dir, 1917—20). Han upptäckte
även allergien.
Pirro [-å’], André, fransk
musikskriftställare (1869—1943), lärare vid Schola cantorum,
föreläsare i musikhistoria vid École des hautes
études sociales, prof, i musikhistoria vid
Sor-bonne. Av P:s många betydande arbeten må
nämnas ”J. S. Bach” (1906), ”L’esthétique de
J. S. Bach" (1907), ”Descartes et la musique”
(s. å.), ”Histoire de la musique de la fin du 14:e
siècle å la fin du i6:e” (1940).
Pirue’tt, svängning runt på tåspetsen;
danssteg på tåspetsarna, utan att den dansande
ändrar plats; ridk., helomvändning på bakdelen i
galopp under ridning i högre skolan. — Verb:
Piruetter a.
Pirålar, Myxinidae, fam. av
ryggradsdjurgruppen rundmunnar. Kroppen är ålliknande och
saknar fjäll. Den springformade sugmunnen är
omgiven av fyra par korta skäggtömmar, ögonen
äro övervuxna av huden. P. leva i havet på
några tiotal m djup, där de ligga nedgrävda i
leran. Vid Sveriges västkust lever p i r å 1 e n,
Myxine glutinosa, som är blekt köttröd och når
en längd av 50 cm. Pirålen är hermafrodit så
till vida, att unga djur tjänstgöra som hannar,
äldre som honor. Den livnär sig huvudsaki. av
döda fiskar men borrar sig stundom in i fiskar,
som fastnat på krok, och förtär dem.
Pisa, huvudstad i prov. Pisa (2,448 km2, c:a
345,000 inv.) i Toscana i mell. Italien, kring
floden Arno 10 km ovanför dess mynning i
Ligu-riska havet; c:a 80,000 inv. P., under antiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
