Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nicaragua - Historia - Författning och förvaltning - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Näringsliv - Litt. - Nicaraguakanalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
843
N icaraguakanalen
844
gav detta senare till N :s förmån sitt protektorat
över Mosquitokusten. De starka
nordamerikanska privatintressena i N., delvis sammanhängande
med sydstaternas strävan att öka antalet
slav-ägande delstater i unionen, fingo därefter friare
spelrum. När det liberala partiet sökt dessa
kretsars stöd i ett inbördeskrig, resulterade det i att
den nordamerikanske äventyraren William
W a 1 k e r blev landets herre. Utropad till
president 1856, erkändes han bl. a. av U.S.A. Hans
regim blev dock icke långvarig. Costa Rica
intervenerade och fördrev honom. Han gjorde dock
två försök att återkomma, och först 1860 var
denna märkliga episod reglerad. De följande
decennierna voro förhållandevis lugna, ehuru
Tyskland ingrep militärt 1878 för att bevaka sina
finansiella intressen. Poeten Rubén Dario,
Latinamerikas hittills störste skald, skänkte kring
sekelskiftet viss berömmelse åt sitt fädernesland.
Den ur liberala partiet utgångne diktatorn José
Santos Zelaya (1893—1909) är N:s största
politiska personlighet. Hans U.S.A.-fientliga
hållning ledde honom till väpnade angrepp mot de
av grannländernas styresmän, som han betraktade
som amerikanska skyddslingar. Efter att
officiellt ha betecknat Zelaya som en ”skamfläck på
N:s historia” tvang U.S.A. honom att avgå. Den
härigenom inledda krisen blev långvarig, och
amerikanska trupper voro så gott som oavbrutet
förlagda i landet 1912—32. Genom
Bryan-Cha-morro-traktaten 1914 nådde U.S.A. ett av
huvudmålen för sin mellanamerikanska politik,
ensamrätt att bygga en kanal genom N. Den
amerikanska interventionen var synnerligen impopulär.
Upprorsledaren Sandino vann genom ett
mångårigt gerillakrig mot amerikanerna och den av
dem stödda regeringen berömmelse över hela
kontinenten. 1936 valdes till president general A n
a-stasio Somoza (f. 1896), som efter
vederbörliga ändringar av konstitutionen styrde med
diktatorisk makt till 1947 och återvaldes 1950.
I utrikespolitiskt avseende följde N. under 2:a
världskriget nära U.S.A:s politik.
Författning och förvaltning. Enl. gällande
författning av V11 1950 tillkommer den lagstiftande
makten en kongress på två hus, senaten och
deputeradekammaren. Senaten består av 16 led.,
valda för 6 år genom allmän rösträtt, och
dessutom republikens förutvarande presidenter, som
inneha sina platser för livstid.
Deputeradekammaren består av 42 likaledes för 6 år genom
allmän rösträtt valda medl. Republikens
president utses också för 6 år. Sin makt utövar han
genom ministrar, som tillika äro dep.-chefer och
gemensamt kunna bilda ett rådgivande kollegium.
Republiken är delad i 16 regionala dep. och
därtill en c omar ca.
Vapen och flagga. Vapen: inom trekantig
”sköld” en kedja av fem vulkaner i ett hav.
Bakom dem solen och stång med strålande frygisk
mössa, varöver regnbåge. — Flaggan har tre
horisontala band, blått, vitt, blått, varav det
mellersta på handelsflaggan belagt med ankare, blått;
nationalflaggan har det vita bandet belagt med
vapnet.
Mått och vikt. Sedan 1893 har metersystemet
varit i bruk.
Mynt. Guldmyntfot infördes i N. 1912, numera
dock suspenderad. Enheten 1 cördoba = 100
cen-tavos.
Näringsliv. Åkerbruk är huvudnäring. I den
v. delen av landet består befolkningen till stor del
av självägande småbrukare, som odla majs, ris,
sesam, sockerrör och kaffe. Vete odlas i det
kuperade Jinotega-distriktet och tobak kring
Ma-saya. Kaffeskörden var 1949/50 23,400 ton.
Bananer, apelsiner, ananas och maniok odlas för
konsumtion på hemmamarknaden. Medan v.
hälften av N. är så gott som självförsörjande med
hänsyn till livsmedel, har den i ö. i så hög grad
specialiserat sig på framställningen av några få
artiklar, att (med undantag av bananer och
maniok) nästan alla andra förnödenheter måste
införas. Här dominerar banankulturen hela
näringslivet, särsk. på Mosquitokusten. Den drives i stor
skala, och plantagerna ligga helt och hållet i
händerna på amerikanare. På gr. av svårigheten
att erhålla tillräcklig arbetskraft har man måst
importera negrer från Västindien, och dessa
sätta nu sin prägel på folklivet. Boskapsstocken
utgjordes 1950 av 1,2 mill. djur. Boskapsskötsel
bedrives på slätterna i Nicaragua-sänkan och vid
stillahavskusten. Skogar täcka Vä av landarealen,
men trots att de innehålla värdefulla träslag, ss.
mahogny, rosenträ och färgträ, har produktionen
av virke nedgått. Det finnes även gott om vilt
växande kautschukträd, men gummiplantagerna
äro få på gr. av bristen på arbetskraft. N. äger
åtskilliga guld- och silvergruvor, där driften
bedrives av utländska företagare mot koncession.
Dessutom erhållas koppar och ädelstenar. — De
viktigaste exportvarorna voro 1950 kaffe och
guld. C:a 70% av exportens värde gick till
U.S.A. Viktigaste importvaror voro textilvaror,
maskiner, järn- och stålvaror, kemikalier och
medicinvaror. 78% av importvärdet kom från
U.S.A. — De viktigaste hamnstäderna på v.
kusten äro Corinto och San Juan del Sur samt på
ö. kusten Bluefields, Cabo Gracias, Puerto
Ca-bezas och San Juan del Norte. De flesta
vägarna äro ännu mest blott hjulspår. Riktiga
landsvägar äro dock under byggnad, ss. den
transkon-tinentala vägen mellan Managua och Bluefields
samt den panamerikanska landsvägen. En 381 km
lång järnväg sammanbinder de viktigaste
städerna i v. Daglig flygförbindelse finnes från
Managua med de övriga central- och sydamerikanska
republikerna och U.S.A.
Litt.: N. W. Cumberland, ”N., an economic
and finaicial survey” (1928); F. Cramer, ”Our
neighbor N.” (1929); H. N. Denny, ”Dollars
for bullets. The story of American rule in N.”
(s. å.); O. Schmieder, ”Länderkunde
Mittelame-rikas” (1934); M. G. Palmer, ”Through
un-known N.” (1946). — På svenska föreligga
reseskildringarna: Majken Borring, ”Uppror i N.”
(1930; övers, från danskan, ”Oprörsdage i N.”,
s. å.); T. Scheutz, ”Vingar över djungeln” (1939).
Nicara’guakanalen, projekterad kanal genom
Mellanamerika från San Juan del Norte (Grey-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
