Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New York, New York City - Stadsbeskrivning - Befolkningsförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
New York
830
4 högbansspår, 2 automobil- och 2 andra körbanor
samt (över dem alla) en gångbana. East River
överspännes vidare av Manhattan Bridge (byggd
1901—09), Williamsburg Bridge (1896—1903),
Queensboro Birdge (1901—09) och Triborough
Bridge, som förbinder I25th Street med Bronx
och Queens över Randalbs och Ward’s Island
(öppnad för trafik 1936). över Harlem River leda
flera mindre broar, över Hudson River endast
en, näml, den 1927—31 byggda George
Washington Bridge, världens näst största hängbro med
en totallängd av 2,652 m och en spännvidd av
1,067 m- Under Hudson och East River leda ett
flertal järnvägstunnlar samt fyra tunnlar för
motorfordon. Äldst av de senare är Holland
(Vehi-cular) Tunnel (öppnad för trafik 1927) mellan
Canal Street och Jersey City med en
dygnskapa-citet av 50,000 fordon. En liknande tunnel,
Lincoln Tunnel (1937), sträcker sig mellan 39th
Street och Weehawken el. strax n. om
Pennsylvania R ail road Tunnel. Mittemot på andra sidan
av Manhattan leder Queens-Midtown Tunnel
(1940) över till Queens, och 1950 öppnades
Brooklyn-Battery Tunnel för trafik. Denna
tunnel ansluter vid Battery Park till den autostrada
(i sin s. del byggd som högbana), som från
George Washington Bridge för ned till
Manhattans sydspets. En autostrada runt Manhattan,
som byggts i etapper under 35 år, beräknas bli
färdig 1954. En stark utflyttning från Manhattan
till N:s andra stadsdelar el. förstäder har ägt
rum under de senaste årtiondena. Manhattans
folkmängd har sedan 1910, då den nådde sin
höjdpunkt, minskats med nära mill. N:s (i
fråga om folkmängd) största stadsdel är
Brooklyn (över 2,7 mill. inv.), som anlades ung.
samtidigt med Nieuw Amsterdam och uppkallades
efter den holländska staden Breukelen. Brooklyn
omfattar sydvästligaste delen av Long Island, är
huvudsaki. bebyggt med bostadshus och brukar
kallas ”N:s sängkammare”, eftersom en mycket
stor del av inv. ha sin sysselsättning på
Manhattan. Detsamma gäller den n. ö. och ö. om
Brooklyn belägna stadsdelen Queens. En av N :s
största parker är den på platsen för
världsutställningen 1939 anlagda Flushing Meadow Park
(426 har). Inom både Brooklyn och Queens
finnas utmed atlantkusten flera utmärkta
havsbad, bl. a. Coney Island (se bild vid
d. o.) med ett världsberömt nöjesfält.
Varma sommardagar, då temp. kan stiga till
35—400 och mera, fly hundratusentals
människor ditut. Bronx är i stort sett av samma
karaktär som Brooklyn. Ung. i dess mitt ligger
Bronx Park med New York Zoological Park
(”Bronx Zoo”) och New York Botanical
Garden. R i c h m o n d, som omfattar ön Staten
Island, är (i fråga om folkmängd) den minsta av
N:s stadsdelar. Det ligger relativt avskilt från
det övriga N. och har, där det icke består av
ren landsbygd, villastadskaraktär.
Befolkningsförhållanden. N. brukar kallas the
melting pot ("smältdegeln”, ”folkens
smältdegel”). Ingen annan amerikansk stad ger ett så
starkt intryck av rasblandning. Av N:s hela
be
folkning 1940 (7,454,995) voro 6,977,501 vita och
458,444 negrer. De återstående 19,050 voro
kineser, japaner, hinduer, indianer m. fl. 2,080,020
(27,9% av hela befolkningen; 1930 33,1%) voro
utlandsfödda vita. Hela det utländska
folkelementet (immigranterna och deras barn) uppgick till
4,831,580 (64,8%; 1930 73,3%). Alltså räknas
ej mer än ung. var tredje människa i N. som
amerikan (native white). Av de utlandsfödda 1940
voro 409,489 (19,7 °/o) födda i Italien, 395,696
(19,0%) i Ryssland, 224,749 (10,8 °/o) i Tyskland,
194,163 (9,3%) i Polen, 160,325 (7,7 °/o) i
Irländska republiken, 145,106 (7,0 °/o) i Österrike,
119,204 (5,7%) i Storbritannien och Nordirland,
62,588 (3,0 °/o) i Ungern, 40,655 (2,0 °/o) i
Rumänien, 30,750 (1,5%) i Norge, 28,881 (1,4 °/o)
i Sverige, 28,593 (i,4°/o) i Grekland, 26,884
(1,3 °/o) i Tjeckoslovakien, 19,696 (0,9%) i
Frankrike.
N. har i mycket hög grad påverkats av den
förändring i immigrationen, som inträffat efter
1890. 1930 voro endast c:a 700,000 av de
utlandsfödda från Nord och Västeuropa men
närmare 1,5 mill. från Syd- och Östeuropa. Tidigare
bodde flertalet av immigranterna på Manhattan,
ännu så sent som 1920 46,3 °/o av dem. De
nord-och västeuropeiska folken bo i allm. spridda över
hela N., medan syd- och östeuropéerna (av
nödtvång och folkpsykologiska skäl) mera sluta sig
samman i vissa stadsdelar, vilket också gäller
judarna, som äro det dominerande folkelementet
i N. (N. brukar också ibland kallas Jew York’,
eng. jew, jude). 1950 beräknades c:a 2,1 mill.
judar bo i N.; ung. var fjärde person i N. är alltså
av judisk börd. Närmare 1 mill. av judarna bo i
Brooklyn, där det på flera ställen, liksom i s. v.
Bronx, finns utpräglade judiska kvarter, dock
utan att äga den speciella karaktär, som ghettot
på nedre Manhattans östsida har. Antalet
svenskfödda N.-bor och deras barn var 1930 66,978,
1940 55,161 (se vidare nedan).
Svenskarna i New York. Medan
hundratusentals svenska utvandrare under den stora
emigrationens år passerade N., bosatte sig där
ett i förh. till stadens storlek ganska litet antal.
Den svenskfödda befolkningen i N. har aldrig
uppgått till 1 °/o av inv.-antalet. Ännu 1835
uppgick de svenskföddas antal icke till 100, 1850
var det 500, 1900 över 28,000, och 1930 nåddes
ett absolut maximum av över 37,000. Medräknas
andra generationens svenskar, blir motsvarande
siffra i det närmaste 67,000 (se ovan). — Den
första svenska organisationen, Svenska societeten,
tillkom 1836 och var närmast en sjukhjälpsfören.
Den har senare följts av hundratals andra svenska
och skandinaviska fören. med olika uppgifter.
Bland mera betydande svenska inst. kunna jämte
flera sjukhus, ålderdomshem och barnhem
nämnas Svenska handelskammaren, stiftad 1906,
American Scandinavian Foundation från 1911,
Svensk-amerikanska nyhetsbyrån, grundad 1921,
och Svenska sjömanshotellet, invigt 1951. — Den
äldsta svenska tidn. i N. var A. G. öboms
Skandinaven, som började utkomma 1851. Hundra år
senare hade N. förutom religiösa tidskr. och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
