Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederbördsutlösning - Nederkalix - Nederkalix tingslag - Nederlag - Nederland - Nederland (rederi) - Nederlandsch-Amerikaansche Stoomvaart Maatschappij - Nederluleå - Nederluleå tingslag - Nederländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
N ederkalix—Nederländerna
714
derbörd och hinna nå marken, innan de avdunsta.
Numera anses enl. T. Bergeron o. a., att all
nederbörd utom duggregn härstammar från
vattenrika moln, som nå upp till nivån för —io°,
där det finnes en blandning av underkylda
iskristaller och vattendroppar. Dessa senare
sublimera täml. hastigt över på ett vida mindre
antal av iskristaller; molnet har isats, och n.
börjar. Man antar därför, att luften innehåller
vissa iskärnor, som förmå övervinna motståndet
mot kristallisation redan vid så pass höga temp.
som —5 å —150. Spontant inträder den ej
förrän vid c:a —350. — Långt tillbaka i tiden
trodde man, att stora fältslag åtföljdes av n. och
starka regnfall samt att skottlossning också
kunde medföra upplösning av hageloväder. Mot
slutet av 1800-talet började försök göras såväl i
Europa som i Amerika att beskjuta moln för att
åstadkomma regn. Ang. beskjutningens inverkan
på n. anses det emellertid vara klart, att luftens
skakning på gr. av explosionen saknar betydelse,
medan däremot utvecklingen av gaser kan ha en
viss inverkan genom de uppkomna
kondensations-kärnorna. — Under senare år har man med
utgångspunkt från de nyare teorierna för n.,
lanserade av bl. a. I. Langmuir, intensifierat
försöken att framkalla konstgjort regn. Den
behövliga avkylningen har åstadkommits genom
att från flygplan utså kolsyresnö över lämpliga
moln. Dessa försök ha bl. a. visat, att
underkylda vattendroppar i ett moln kunna fås att
övergå till ispartiklar. Andra förändringar av molnet,
t. ex. tillväxt el. försvinnande, anses uppträda
som sekundära fenomen, delvis uppkomna genom
blotta närvaron av iskristaller i molnets inre.
Begynnande n. och upplösning av molnet o. s. v.
kan sålunda åstadkommas, medan däremot kraftig
nederbörd icke synes vara möjlig. Teori och
metod ha emellertid visat sig vara riktiga, men
verkligt betydelsefull n. kan icke erhållas, utom
möjl. i vissa orografiska moln. I vissa fall har
man lyckats göra hål i ett täcke av stratusmoln.
Hittills har det emellertid varit svårt att påvisa,
att infektionen med kolsyreis verkligen varit den
enda orsaken till n.
Nederkalix, storkommun i Kalix domsagas
tingslag i Norrbottens län, kring och innanför
Kalix och Sangis älvars mynningar i
Bottenviken; 923,50 km2, 14,924 inv. (1953). N.
uppfylles av skogs- och myrmarker samt har talrika
mindre sjöar. 4,802 har åker. I N. ligga Kalix
municipalsamhälle samt ute på älvmynningens ö.
sida Risögrund med 636 inv. (1951) samt
industrisamhällena Karlsborg (se d. o.) och B å
t-skärsnäs (820 inv.). I det sistn. finnas
sågverk och ångtork, tillhörande ab. Statens
skogsindustrier. Fisklägen: Påläng, Storöhamn,
Ytter-byn, Ryssbält och Båtskärsnäs. Egendomarna
Johannisberg och Landet äro skol- och
yrkes-hem, tillh. staten. Vid Björkfors vid
Sangis-älv, finnas landstingets lantmannaskola,
frörense-ri, såg och kvarn. I tätorten Sangis (1,060
inv.) 22 km från Kalix finnas smärre industrier.
På skäret Malören i yttersta havsbandet finns
lots- och fyrplats. Kyrkan är från 1400-talets
senare hälft. Nordanskärs kapell av trä
flyttades 1945 till Björkfors; Malören har ett
träkapell från 1770. Pastorat i Luleå stift,
Norrbottens s. kontr.
Nederkalix tingslag i Norrbottens län,
uppgick 1948 i Kalix domsagas tingslag.
Nederlag, se Tullager.
Néderland [-t], holländska namnet på
Nederländerna.
Nèderland [-t], holländskt rederi-ab., som med
säte i Amsterdam äger ett 30-tal passagerar- och
lastfartyg om sammanlagt c:a 300,000 bruttoton,
uppehållande reguljär linjetrafik mellan bl. a.
Holland och Ostindien.
Nèderlandsch-Amerikaansche Stoomvaart
Maatschappij [-lants amerikä’nsa stå’mfärt [-mät-s^apéi],-] {+mät-
s^apéi],+} holländskt rederi-ab., som med säte i
Rotterdam har en flotta på c:a 25 passagerar- och
lastfartyg om sammanlagt c:a 300,000 bruttoton
med huvudsaklig trafik på Nord- och Sydamerika.
Nederluleå, storkommun i Norrbottens län,
Luleå tingslag, omfattande kustområdet kring
Lule älv och Luleå stad; 1,181,24 km2, 11,605
inv-(1953). Flackt, sjörikt kustland med skärgård;
i denna äro de största öarna Sandön (21,04 km2),
Brändön (16,84 km2, 435 inv. 1951), Germandön
(14,53 km2), Hindersön (13,10 km2) och Junkön
(11,15 km2). Bergnäset i v. och
Gammelstad i n. v. med 842, resp. 736 inv. (1951)
äro förorter till Luleå. Gammelstad, tillika
kyrkby, har tingshus, apotek och provinsialläkare,
smärre träindustrier m. m. Dess kyrkstad har ej
mindre än c:a 450 kyrkstugor. Södra S
under b y n är handelsplats med 460 inv. Sunderby
folkhögsk., gr. i Boden 1896, flyttades hit 1910.
Om försöksgården Sunderbyn se d. o. Vid Kallax
s. s. v. om staden ligger Norrbottens flygbaskår.
Vid Gäddvik går kustlandsvägen sedan 1941 på
en bro över älven. På Germandön stå två fyrar.
Kyrkan i gotik är en av de äldsta i Norrland,
antagl. från senare delen av 1400-talet. I koret
finnas medeltida kalkmålningar, möjl. av Albert
målares skola, de enda hittills kända i
Norrbotten och trol. de nordligaste i Europa, samt rikt
snidade medeltida korstolar. Altarskåpet från
omkr. 1500 torde vara det förnämsta i Norrland.
Uddskärs träkapell i skärgården byggdes 1774.
Pastorat i Luleå stift, Norrbottens s. kontr.
Nederluleå tingslag, uppgick 1948 i det då
bildade Luleå tingslag.
Nederländerna (holl. Nederland, ofta kallat
Holland efter sina v. provinser; som stat
Ko-ninkrijk der Nederlanden), konungarike i
Mellaneuropa mellan Nordsjön, Tyskland och Belgien
(se karta vid Belgien); 32,400 km2, 10,328,343
inv. (1951). Inräknas de vid ebb torrlagda
områdena, de s. k. wadden, IJsselmeers öppna
vattenyta och Dollart, blir ytan 40,829 km2.
Residensstad är Haag, huvudstad Amsterdam.
Besittningar. Sedan Nederländska
Indien 1949 blivit i en självständig republik,
Republiken Indonesiens förenta stater, i lös union
med N., återstår av N :s en gång vidsträckta
kolonialvälde endast Nederländska Guayana, Ne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
