Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalgalleri - Nationalgarde - National Geographic Magazine, The - Natinoalgodtemplarorden (N. G. T. O.) - Nationalinkomst el. socialinkomst - Nationalisering - Nationalism - Nationalister - Nationalitet - Nationalitetsbeteckning, nationalitetsmärke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637 Nationalgarde—Nationalitetsbeteckning 638
London innehåller Englands förnämsta saml.
tavlor, under det att National Portrait
Gal-le r y är inskränkt till engelska porträtt och
National Gallery of British Art
(Tate Gallery) blott har (nyare) engelsk konst.
Samma slags begränsning har Nationalg
a-lerie i Berlin; den tyska konsten från
medeltid och renässans, numera utbruten ur Kaiser
Friedrich-Museum, bildar det bredvidliggande
Deutsches Museum.
Nationalgarde, ett slags borgargarde el. på
den allmänna tjänstepliktens grund upprättat
andra el. tredje linjens uppbåd, som särskilt i
Frankrike varit framträdande. Det skapades där
1789—90 (Garde nationale) av La Fayette,
upplöstes såsom oppositionellt 1827 men återuppstod
egenmäktigt vid 1830 års revolution. Vid 1848
års februarirevolution bildades i Paris på grund
av n:s opålitlighet ett mobilgarde (Garde
nationale mobile); det upplöstes kort därefter.
1868 delades n. i två delar, det mobila n., nu åter
i allm. kallat mobilgardet, och det övriga n.
Omorganisationen var dock icke genomförd 1870.
Från mobilgardet kommo många av dem, som
under krigets senare del ingingo i de nyuppsatta
arméerna. N. och mobilgardet ersattes genom lag
1872 av territorialarmén. — Om n. (National
Guard) i U.S.A. se Förenta Staterna, sp. 514 f.
National Geographic Magazine, The [Öa
nä’Jnl d^iågrä’fik mägazfn], populär
geografisk månadstidskrift, utg. sedan 1889 i
Washington av National Geographic Society. Uppl. är
över 1,3 mill.
Nationalgodtemplarorden (förk. N. G. T. O.)
bildades 1888 i Örebro som en följd av
meningsbrytningar inom Godtemplarorden (se d. o.).
Orden förenades 1922 med Templarorden till
Nationaltemplarorden.
N ationalinkomst el. socialinkomst är
lika med summan av all inkomst, som förvärvas
av inom ett land bosatta personer, såväl fysiska
som juridiska. Dividender o. a. utdelningar få
dock blott inräknas i n., i den mån motsvarande
År N. i mkr N. per inv.
1861 640 165
1870 790 190
1880 1,128 247
1890 1,245 260
1900 1,878 367
1910 2,778 505
1920 10,472 1,782
1930 8,317 1,327
1939 11,510 1,820
1949 c:a 23,000 c:a 3,300
avdrag sker från t. ex. aktiebolagens vinst. N.
motsvarar nationalprodukten plus finansintäkten.
Nationalprodukten är lika med
nettovärdet av all produktion inom jordbruk, industri
och övriga näringsgrenar plus värdet av
offentlig verksamhet för försvar, förvaltning o. dyl.
Finansintäkten utgör inkomsten av
utländska kapitalplaceringar minus ränta, dividender etc.
till utlandet, överstiga de senare de förra, är
finansintäkten negativ. Då all inkomst motsvaras
av utgifter, antingen för konsumtion el.
investering, blir n. även lika med nationalutgif-
ten. I n. ingår ej socialbidrag o. a.
inkomstöverföringar och ej heller kapitalvinsten till följd av
förbättrade konjunkturer o. dyl. Dessa äro ej
resultat av en produktiv verksamhet. N. beräknas
bäst med utgångspunkt från
produktionsstatistiken. Vidstående siffror äro främst hämtade ur
E. Lindahl, E. Dahlgren och Karin Kock,
”National income of Sweden 1861—1930” (1937).
Nationaliséring, statligt övertagande av privat
egendom (produktionsmedel, banker etc.) med el.
utan ersättning. N. är ett något trängre begrepp
än socialisering, då det senare ej tvunget
behöver medföra offentlig äganderätt. Stundom
användes uttrycket n. i st. f. socialisering, enär det
anses politiskt mera neutralt.
National!’sm, grundåskådning, utmärkt av
hävdande av den egna nationen, dess intressen och
kulturella egenart. N. gör sig gällande både på
det politiska och det kulturella livets fält och
anses stundom vara av grundläggande betydelse
för vissa sidor i 1800-talets utveckling
(”nationalismens årh.”).
Nationali’ster, eg. nationalismens anhängare,
”fosterlandsvänner”, de, som hävda nationens
intresse och den inhemska kulturen. Ordet
användes ofta i denna betydelse men har även brukats
som spec. politisk term. Sålunda betecknade den
i Frankrike anhängarna av vissa chauvinistiskt
och klerikalt färgade rörelser, särsk. sådana, som
före 1914 gjort sig till tolk för revanschtanken
gentemot Tyskland. Numera brukas termen om
de partier, vilka i olika engelska dominions,
lydstater m. m. strävat el. sträva efter hel och full
självständighet samt i vissa fall rent av
genomfört el. eftersträva utbrytningar ur imperiet;
Indien, Sydafrika, Egypten, Malta och Irland ha
alla nationalistpartier. Även inom andra imperier
och kolonialvälden än det brittiska benämnas
motsvarande grupperingar nationalistpartier. — Adj.:
n a t i o n a 1 i’s t i s k.
Nationalitet, statstillhörighet, medborgarskap i
viss stat; nationell egenart; nation, folkslag.
Nationalitetsbeteckning, nationalitet
s-märke, igenkänningsmärke, som anger
nationaliteten hos fartyg, flygplan och motorfordon.
På fartyg användes i fredstid icke någon
särskild n., frånsett nationsflagga på mast el.
flaggspel akterut. Under krigstid förtydliga
neutrala länders handelsfartyg sin nationalitet genom
att nationsflaggan och/el. landets namn målas
på skrovet.
På flygplan, såväl militära som civila (se
tab.), skall n. anbringas på vingar, flygkropp och
(i vissa fall) sidstyrverk. De svenska
militärflygplanens n. består av tre gula kronor, omgivna av
en smal svart bård på blå cirkelformigt
begränsad botten, omgiven av en gul ring. Civilflygplan
förses med n. och registreringsbeteckning, vanl.
sammanlagt 5 bokstäver (latinska versaler).
För motorfordon gälla rörande n., vid
färder utomlands, de av Internationella
automo-bilkonventionen 1926 utfärdade bestämmelserna,
enl. vilka på motorfordon skall anbringas baktill
å fordonet en oval skylt med n. i svart färg mot
vit botten (se Automobil, sp. 133).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
