Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mularp - Mulatt - Mulbete - Mule - Mulei - Mulga-scrub - Mulgrave - Mulhacén - Mulhouse - Muljering - Mull (ö) - Mull - Mullbär - Mullbärsfikonträd - Mullbärsspinnare - Mullbärsträd - Muller, Hermann - Mullerup - Mullfjället, Mulfjället - Mullhyttan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Mulatt—Mullhyttan
348
har åker. Romansk kyrka från iioo-talet. Ingår
i Slöta, Karleby, Åsle, M:s och Tiarps pastorat
i Skara stift, Vartofta kontrakt. Tillhör
storkommunen Vartofta.
Mula’tt (sp. och port, mulato), avkomling av
vit och neger.
Mulbete, kreatursbete.
Mule, veter., den hårlösa, med endast en
slemhinna beklädda delen av överläppen hos
nötkreatur, hästar, hjortdjur, giraffer m. fl.
Mulei, titel och tilltalsord, ”min härskare”, för
sultanerna i Marocko.
Mulga-scrub [ma’lga-skra’b], bot., se
Australien, sp. 104.
Mulgrave [ma’lgreiv], engelsk adelstitel inom
släkterna Phipps och Sheffield (se
Bucking-ham 4).
Mulhacén [molabä’n], högsta toppen på Sierra
Nevada, Spanien; 3,481 m ö. h.
Mulhouse [mylö’z], ty. Mülhausen, stad i dep.
Haut-Rhin i Frankrike, vid floden Ill och Rhen
—Rhöne-kanalen; c:a 88,000 inv. M. omtalas omkr.
720, var stad 1246 och blev 1293 fri riksstad.
M. är övre Elsass’ viktigaste affärs- och
industricentrum. I Altstadt ligga af färskvarteren kring
det vackra rådhuset från 1552. S. om denna den
delvis av enfamiljshus bebyggda Neustadt. I v.
och s. v. ligger industriförstaden Dornach. M.
har flera högre fackskolor, betydande bibi, och
flera museer. Sedan 1746 tillverkas här tryckta
bomullstyger (kattun) i stor skala. Numera har
M. även ylle- och sidenväverier. Dessutom bl. a.
tillv. av handelsgödsel, grundad på de närbelägna
fyndigheterna av kalisalter.
Muljèring (av fr. mouiller, eg. fukta) el.
palatalisèring, förändring av en
konsonants uttal, bestående i att konsonantens
normala artikulationsläge (oftast genom
inflytande från ett intillstående palatalt ljud)
kombineras med en höjning av tungryggens främre
del mot hårda gommen, d. v. s. med uttal släget
för palatalen j (i); sålunda uppkomna
konsonanter kallas muljerade, palataliserade
el. mjuka. Enär tung- och läpprörelserna äro
oberoende av varandra, bildas muljerade labialer
(mjukt b, p, m, v, f) genom samtidig artikulation
av j och resp, labial. Mjukt d, t, n, l, z, s, resp,
mjukt g, k, skilja sig däremot från vanligt d, t
etc. genom att tungans kontaktställe mot gommen
dragés något bakåt, resp, (för g, k) framåt.
Mycket rika på muljerade ljud äro de slaviska
språken. Vidare finnas mjukt n i franskan (gn i
agneau), mjukt n och l i italienskan (tecknade gn,
gl), spanskan (n, ll) och portugisiskan (nh, Ih).
Franskans ”muljerade l” (som i fille) är numera
rent j. Vissa svenskar uttala mjukt n, l för n+j,
l+j i t. ex. tänjde, följde’, tidigare muljerat k
har givit t/c-ljud i t. ex. köpa.
Mull [ma’l], ö bland Inre Hebriderna,
tillhörande grevskapet Argyllshire i Skottland; 899
km2, c:a 3,000 inv. Kusten är rikt sönderskuren,
ön är bergig (Ben More, 966 m), med mossar,
småsjöar och goda betesmarker; granitbrott och
fiske. Huvudort är Tobermory (c:a 800 inv.).
Mull, se Humusämnen, sp. 562, och
Förmult-ning.
Gren av mullbärsträd med fruktkart.
Mullbär, bot., se Mullbärsträd.
Mullbärsfikonträd, bot., se Ficus.
Mullbärsspinnare, zool., se Silkesfjärilar.
Mullbärsträd, Mörus, släkte av fam.
Mora-ceae, med små, enkönade blommor i hängelika ax
och fyrtaligt hylle, som hos honblommorna blir
köttigt och omger den mogna nöten.
Svartmullbärsträdet, Morus nigra, har
kortskaf-tade, brett hjärtlika blad. Fruktsamlingarna
(”bären”) erinra om hallon och äro mörkröda, till
sist svarta, angenämt söta och användas till sylt.
Vitmullbärsträdet, M. alba (från Kina),
har långskaftade blad och vita bär med fadd
smak. Båda odlas i varmare tempererade
länder; bladen utgöra föda för silkesmasken. I
Sverige mogna svartmullbärsträdets mullbär under
goda somrar i Skåne och på Gotland.
Muller [ma’la], H e r m a n n Joseph, amerikansk
ärftlighetsforskare (f. 1890), prof, vid Texas
Univ., Austin, 1925, vid Univ. of Indiana,
Bloo-mington, sedan 1945.
M. började redan
tidigt deltaga i den
morganska skolans
arbeten med
bananflugan för utredande av
ärftlighetens
materiella underlag. Sin
största insats har M.
gjort på
mutations-forskningens område.
Han var den förste,
som med säkerhet
påvisade, att mutationer i
hög frekvens kunna
utlösas genom
röntgen
bestrålning av kromosomerna. Han lade härigenom
(1927) grunden till en ny forskningsriktning av
central betydelse för ärftlighetsläran och
belönades för denna upptäckt med nobelpriset i fysiologi
och medicin (1946).
Mullerup [mo’larop], se Maglemose.
Mullfjället, M u 1 f j ä 11 e t, fjäll i Jämtland,
v. om Åreskutan; 1,032 m ö. h.
Mullhyttan, förutvarande municipalsamhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
