Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mott, John - Motta, Giuseppe - Mottagningsbevis - Mottfjärilar - Motti - Mottl, Felix - Motto - Mottrycksmaskin - Mottrycksturbin - Motu proprio - Motvärn - Motyl - Motzfeldt, Peter - Mouche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
Motta—Mouche
324
skrifter finnas i sv. övers, bl. a. ”Världens
evangelisering i denna generation” (1901), ”Det
avgörande ögonblicket i den kristna missionens
historia” (1911). 1946—47 utgå vos hans
”Addres-ses and papers” (6 bd). — Litt.: Biogr. av K.
Fries (1914) och B. Mathews (1934; sv. övers,
s. å.).
Motta [må’ta], Giuseppe, schweizisk
statsman (1871—1940), urspr. advokat. Han invaldes
1899 i nationalrådet och var där 1895—1911 ledare
för det katolskt konservativa partiet, blev 1911
led. av förbundsrådet, övertog därinom ledningen
av finansdep. som han behöll till 1920, då han i
stället blev chef för förbundsrådets politiska dep.
(utrikesminister). Som sådan representerade han
med stor utmärkelse sitt land i N. F. och
öppnade förbundsförsamlingens första möte 1920 i
Genève samt var dess hederspresident; 1924 var
han församlingens president. Det lyckades M. att
genomdriva förbundets godkännande av Schweiz’
ständiga neutralitet och utverka befrielse för sitt
land att deltaga i sanktioner. M. var 1915, 1920,
1927, 1932 och 1937 schweiziska förbundsrådets
ordf, och därmed statschef — den första
italien-schweizare, scm beklätt detta uppdrag.
Mottagningsbevis. 1) Postv. Bevis, som
avsändare av till inrikes, och i allm. även till
utrikes, ort adresserad assurerad el.
rekommenderad försändelse, postanvisning, vanligt paket el.
utbetalningskort kan mot särskild avgift erhålla
om att försändelsen el. medlen vederbörligen
utlämnats.
2) Telegr. Avsändaren kan vid inlämnandet
av telegram begära få sig tillsänt ett m. med
uppgift på datum och klockslag för telegrammets
avlämnande till adressaten. Dylikt sändes per
post el. telegraf, i senare fallet med
klassbeteckningen CR.
Mottf järilar, Pyrali’didae, fam. av småfjärilar,
som utmärkas av mot spetsen bredare
framvingar. Många m. äro skadegörare på säd, upplagrade
förråd av mjöl o. a. födoämnen. De viktigaste
äro m j ö 1 m o 11 e t (se d. o.) och
kvarnmot-t e t, Ephestia kühniella, som har 19—23 mm
spännvidd, skiffergrå framvingar och ofta
anställer skada i kvarnar. Till kulturväxternas
fiender hör kålmottet, Pionea forficalis, med
ockragula framvingar, 2—3 sneda streck riktade
mot vingspetsen och en spännvidd av 26—28 mm.
Larven är ljusgrön med tre mörkare gröna
längs-band och på vardera sidan av kroppen en smal,
vitaktig linje. Kålmottet uppträder med två
generationer årl.; larverna förtära bladen av
kålväxter. Vidare märkes krusbärsmottet,
Zophodia convolutella, vars larver angripa
krusbär. Enstaka former ha anpassat sig för vattenliv.
Motti [må’ti] (fi., av sv. mått, först nyttjat av
skogshuggare som beteckning för visst mått ved),
under finsk-ryska vinterkriget 1939-—40
uppkommen benämning på de ”försvarsöar”, som
upp-stodo, när ryska förband vid framryckning längs
en väg blevo utsatta för anfall från terrängen
vid sidan om vägen och fingo sina förbindelser
avskurna. Ordet var från början täcknamn för
en telefoncentral under striderna kring byn Kle-
methi n. om Ladoga jan.—febr. 1940, avsåg
därefter stridsledningspl afser men fick snabbt sin
senare betydelse. — Med mottitaktik förstås
att inringa fienden, dela upp hans styrkor i
isolerade ”försvarsöar” (mottin) och tillintetgöra
dessa en efter en.
Motti [må’tal], Felix, österrikisk dirigent
och tonsättare (1856—1911). Han var
hovkapellmästare i Karlsruhe 1881—1903, sedan i
München, där han blev ledare för musikhögskolan
och hovoperan. Efter 1886 var M. även dirigent
för festspelen i Bayreuth. Han ansågs som sin
samtids främste Wagnerdirigent och verkade
även för Berlioz och nyromantikerna.
Motto [må’tå], it., eg. tänkespråk, lösen,
infall; ett kortare uttalande, ofta ordspråk, citat
o. dyl., satt som påskrift el. överskrift på skrift,
bokkapitel o. s. v.
Mottrycksmaskin, ångturbin el.
kolvångmaskin, som saknar kondensor och sålunda arbetar
mot atmosfärtrycket på avloppssidan.
Mottrycksturbin, ångturbin, som arbetar utan
kondensering.
Mötu pro’prio, lat., av egen drift, en på
påvens eget initiativ tillkommen förordning, mest
rörande förvaltningsfrågor, som kräva snabbt
avgörande, och därför offentliggjord utan de vid
bullor etc. vanliga kansliformerna.
Motvärn, straffr., term, vars innebörd icke är
definierad i Strafflagen men som närmast avser
att angiva, att någon sätter sig till motstånd mot
annan person, som utövar berättigat våld (t. ex.
häktning, fasttagande av tjuv på bar gärning el.
fråntagande av jaktgevär el. hundar från
tjuvskytt) el. som eljest utövar en honom lagligen
tillkommande rättighet, särsk. s. k. laga självtäkt
(”rätt att kvarhålla el. taga något”), t. ex.
hyresvärds rätt att av hyresgäst tillhöriga lösören
kvarhålla vad som svarar mot viss förfallen
hyra. M. straffas i regel som egenmäktigt
förfarande enl. Strafflagen kap. 20, § 6. Straffet är
böter el. fängelse. I vissa fall betraktas m. som rån
och straffas då väsentligt strängare. Under vissa
förutsättningar föreligger nödvärnsrätt vid m.
Motyl, urspr. en tysk beteckning för den av
I. G. Farbenindustrie saluförda järnkarbonylen i
blandning med lika delar bensin. I Sverige
betecknas med m. vissa blandningar av sprit och
bensin. För militära fordon användes sålunda
under 2:a världskriget m. 50 (= 50% sprit) som
startbränsle och m. 85 (= 85% sprit) som
kör-bränsle. Sedan skifferbensinen kommit i
marknaden, användes huvudsaki. m. 25, bestående av
25 Vo sprit och 75 % skifferbensin.
Motzfeldt, Peter, norsk statsman (1777—
1854). Han blev dansk officer 1795 och chef för
artilleridetachementet i Bergen 1809. M. var 1814
led. av riksförsamlingen på Eidsvoll — där han
var en inflytelserik medlem av sj
älvständighets-partiet — och av det utomordentliga stortinget,
där han röstade mot unionen. 1814—37 var M.
statsråd och 1839—41 led. av och norsk ordf, i
den första unionskommittén. — Litt.: ”Breve og
optegnelser af P. M.”, utg. 1888.
Mouche [mo’j], fr., fluga; musch (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
