Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mistsignalering - Misär - Mitanni - Mitau, Jelgava - Mitcham - Mitchell, Margaret - Mitchell, Wesley - Mitchison, Naomi, f. Haldane - Mitella - Mithra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Misär—Mithra
106
ljudvissla. Ang. apparater för avgivande av
ljudsignaler i vattnet och radiosignaler se
Undervat-tenssignalering och Radionavigering. — Enl. den
internationella överenskommelsen om åtgärder till
undvikande av ombordläggning avgivas vid
behov mistsignaler å fartyg under gång med
mistlur, ångvissla el. siren, å fartyg till ankars med
skeppsklockan. Jfr Sirén.
Misär, elände, nöd, uselhet. Jfr Misère.
Mita’nni, forntida rike i övre Mesopotamien,
i babylonisk-assyriska källor merendels kallat
Chanigalbat. M. tillhör senare hälften av
2:a årtusendet f. Kr. och framgick ur den
omfattande katastrof, som drabbade hela den
främre-orientaliska kulturvärlden i i8:e och 17 :e årh.
f. Kr. i samband med hurriternas expansion.
Riket M. bildades under 16 :e årh. och hade
konsoliderats omkr. 1500 f. Kr. Dess välde
omfattade då Nordsyrien och Mesopotamien från
Medelhavet till Irans randberg, och det var
därefter under ett årh. Främre Asiens mäktigaste
stat. Assyrien var dess vasall, och möjl. har
även hettitriket någon tid stått i beroende av
M. M:s storhetstid sammanfaller med Egyptens
väldiga expansion i Asien under de stora
faraonerna av 18 :e dynastien, och M. kom därför i
livlig både krigisk och fredlig beröring med detta
land. I det berömda Tell el-Amarna-arkivet ha
också påträffats åtskilliga dokument, som belysa
M:s relationer till Egypten. Kung Artatama
I (omkr. 1420 f. Kr.) erkändes som storkonung
av farao Thotmes IV, som t. o. m. begärde och
fick hans dotter till äkta. Denna m.-prinsessa
blev mor till Amenhotep III och således farmor
till Echnaton. Artatamas sonson Tusratta
(omkr. 1400 f. Kr.) var den siste betydande
härskaren i M. Efter hans död kunde riket icke
längre hålla stånd mot det ånyo uppstigande
hettitriket, och omkr. 1370 f. Kr. gjorde
hettitko-nungen Suppiluliuma M. till vasallstat. Härigenom
omgestaltades de politiska förhållandena i
Mesopotamien, Assyrien blev fritt och började nu
göra sig redo att överta arvet efter M. som
den härskande staten i Främre Asien. Assyriens
uppstigande gick bl. a. ut över M. självt. Efter
att ha bestått omkr. 100 år som hettitiskt
vasall-furstendöme erövrades det omkr. 1250 f. Kr. av
Salmanassar I och återuppstod aldrig. — Det
väsentliga befolkningselementet i M. utgjordes
av hurriter (churri), och M. är detta
betydelsefulla folks viktigaste statsbildning. Hurritiskan
var M:s språk. Men den krigaradel, som
bildade det härskande skiktet var av indoeuropeiskt
(indoiranskt) ursprung, och i riket M. framträda
för första gången de indoiranska (ariska) folken
i historisk belysning. Kungarna bära namn, som
närmast visa på släktskap med de äldsta indierna,
och i deras edsformulär uppträda gudar med
rent indiska namn, Indra, Mitra, Varuna och
Na-satyas. Indoiranskt är också namnet på
huvudstaden, Wasuganni, vars läge emellertid ännu är
obekant. Om kulturen i M. se Hurriter. — Litt.:
A. Götze, ”Hethiter, Churriter und Assyrer”
(1936); H. Schmökel, ”Die ersten Arier im
Alten Orient” (1938).
Mitåu, J e 1 g a v a, stad i Lettland, 40 km
s. s. v. om Riga, 34,000 inv. (1939). — Staden
uppväxte kring en 1265 av Tyska orden anlagd
borg och var 1596—1795 de kurländska
hertigarnas residens. Under 1600-talets krig var M. i
svenskarnas händer 1621—22. Under 2:a
världskriget (juli 1944) utsattes M. för svår
förstörelse, varvid slottet och stadscentrum utplånats.
Mitcham [mftjam], förstad till London, 13
km s. s. v. om City; 66,000 inv. Stora
handelsträdgårdar.
Mitchell [mi’tjal], Margaret Munnerlyn,
amerikansk författarinna (1900—49). M. föddes
i Atlanta, Georgia, där fadern var advokat, och
växte upp i en miljö, präglad av stark beundran
för sydstaterna. Hon arbetade 1922—26 som
journalist, gifte sig 1925 med J. R. Marsh, skrev
från 1926 på en brett upplagd skildring från
inbördeskriget, publicerad 1936 under titeln ”Gone
with the wind” (sv. övers. ”Borta med vinden”,
1937), en konstnärligt sett ojämn roman i
1800-talsmaner med starka romantiska inslag,
färgrik i miljöteckningen och livfull i
personskildringen. Den väldiga romanen, som framställer
sydstaternas plantagearistokrati och
negerslaveriet i förskönande dager, blev snabbt en
bestseller, översatt till en rad främmande språk,
filmad 1940.
Mitchell [mi’tjal], Wesley Qair,
amerikansk nationalekonom (1874—1948), prof, vid
univ. of California 1909, vid Columbia Univ.
1922—44. Påverkad av den institutionalistiska
skolan, ägnade M. många år åt statliga och
enskilda forskningskommittéer. Sin största
vetenskapliga insats har M. gjort som
konjunkturforskare med det banbrytande arbetet ”Business
cycles”, 1913 (helt omarbetad 1927), den första
grundliga statistiska konjunkturundersökningen.
En sammanfattning av sina konjunkturstudier gav
M. i ”Measuring business cycles” (1946; tills,
m. A. F. Bums).
Mitchison [mi’tjisn], Naomi Margaret, f.
Hal dan e, engelsk författarinna (f. 1897),
brorsdotter till R. B. Haldane. Hon har författat
en rad historiska romaner, bl. a. ”Cloud cuckoo
land” (1925; ”Drömmarnas land”, 1927), från
Grekland på 400-talet f. Kr., ”Black Sparta”
(1928; berättelser), ”Barbarian stories” (1929),
”The blood of the martyrs” (1939; sv. övers.
1949) och ”Bull calves” (1947). ”Vienna diary”
(1934) är dagboksanteckningar från Wien.
Hennes förmåga att ge illusion är avsevärd,
inlev-naden i den skildrade tiden stark och berättelsen
suggestiv.
Mite’lla (dim. av lat. mi’tra), trekantig
för-bandsduk, använd särsk. när det gäller att fixera
armen.
Mithra, hos iranerna dyrkad gudomlighet, som
urspr. väl är identisk med den indiske Mitra.
M., som ej omtalas i Avestas äldsta partier,
synes ha hört till de äldre gudar, som Zarathustra
vid sin reformation ville utesluta; men i den
senare Avesta omtalas han som solgud och son,
övervakaren av rätt och fördrag, lögnens fiende
och bestraffare. I den parsism, som var
statsreligion under sasaniderna (226—641 e. Kr.), är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
