Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mission - Nyare tiden - Svensk mission - Mission och ekumenik - Missionens omfattning och utbredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Mission
94
Medan Rh enska sällskapet (1828) hade
utpräglad pietistisk karaktär, företrädde
Leipzigsällska-pet och Herrmansburg-m. en avgjort lutersk typ.
Förenta staterna har blivit det största
evangeliska m.-landet, och så gott som alla
religiösa samfund där ha upptagit m.-arbete. I
spetsen gingo kongregationalisterna med
American Board of Commissioners for Foreign
Missions 1810. Frankrikes protestantiska kyrka
är i m.-arbetet representerad genom det 1824
grundade Parissällskapet Holland, som redan
på 1600-talet utövade en officiell m. i
Nederländska Indien, erhöll sin första moderna
m-organisation i Nederländska m.-sällskapet 1797,
sedan följt av en mängd andra. I Norge
bildades under intryck av den haugianska
väckelsen Norska m.-sällskapet 1842, och Danmarks
första m.-organisation i nyare tid blev Danska
m.-sällskapet 1821.
Svensk mission. Den svenska kyrkans tidigaste
m.-företag berörde indianer och lappar. Under
1700-talet väckte inflytelser från pietismen och
Evangeliska brödr a församlingen nytt intresse för
m., och enskilda svenskar trädde i utländska
m.-sällskaps tjänst: J. Z. Kiernander i
Dansk-hal-leska m:s och H. P. Hallbeck i Evangeliska
brödraförsamlingens i Sydafrika (1817—40).
M-tanken växte under engelskt inflytande. Svenska
missionssällskapet var det första resultatet
härav. De mera luterskt betonade kretsarna krävde
emellertid en egen fören., och en sådan bildades
genom P. Fjellstedts för m. avgörande
verksamhet, i det att Lunds m.-sällskap grundades, vilket
dock efter ett misslyckat försök i Kina uppgav
sin självständiga verksamhet och övergick till att
bli endast en understödjande organisation, först
under Svenska m.-sällskapet och sedan under
Svenska kyrkans m., vilken kom till stånd 1874,
då Svenska kyrkans missionsstyrelse inrättades.
De religiösa väckelserna vid x8oo-talets mitt
skapade nya m.-organ. Evangeliska
fosterlandsstiftelsen upptog 1861 yttre m., Svenska
missionsförbundet började liknande arbete 1880. Av
senare m.-företag äro flera av allianskaraktär,
d. v. s. de stå öppna för alla evangeliska kristna
och vilja utbreda en evangelisk kristendom, där
de olika kyrkornas bekännelser skulle träda
tillbaka. Av dylik karaktär är Svenska m. i Kina,
Helgelseförbundet med arbetsfält i Kina och
Sydafrika, Svenska mongol-m., Svenska
allians-m. med arbetsfält i Nordkina, Sydafrika och v.
Centralindien samt Kvinnliga m.-arbetare, vilken
stöder andra m.-organisationer och har
självständig verksamhet i Nordafrika och Indien. De
olika svenska baptistsamfunden, Svenska
baptistmissionen, Fribaptistsamfundet och Örebro
missionsförening, ha också i överensstämmelse med
baptisternas traditioner utvecklat stor m.-energi.
— Sverige hade 1950 18 m.-organisationer, 1,421
missionärer, 42,690 kommunikanter och 501,917
döpta.
M. i våra dagar är en vittförgrenad och
mångsidig verksamhet, som tar sikte på så gott som
alla livsområden. Vid sidan om den egentliga
förkunnelsen märkas sålunda läkar-m., skol-m.
och litteratur-m. Läkarmissionen har haft
en utomordentlig betydelse, särsk. i sådana
länder, där den religiösa vidskepelsen och
okunnigheten göra all verklig sjukvård el. hygien
omöjlig. — Genom sina skolor är m. med i en
vittomfattande folkuppfostrande gärning (s k o 1 m i
s-sion). — Litteraturmissionen har
på sitt program bibelövers, och spridning av
kristna skrifter i allm.
Mission och ekumenik. Den evangeliska m:s
väldiga uppspaltning i ett stort antal
organisationer väckte helt naturligt tanken på
möjligheten av sammanslutning el. åtm. en viss
samverkan mellan dem, som icke alltför mycket
skilde sig från varandra. Småningom bildades
rådgivande kommittéer el. regionala konferenser
både i hemländerna och på m.-fälten, och därpå
följde internationella möten, där ett flertal
kyrkor voro representerade. Det första av dessa
hölls i New York 1854, och liknande kommo till
stånd i Liverpool 1860, London 1878 och 1888
samt i New York 1900. Den konferens, som
först av alla verkligen kan kallas internationell,
var dock den, som hölls i Edinburgh 1910 under
presidium av dr John Mott. Dess viktigaste
resultat var bildandet av en kommitté, som skulle
fortsätta det ”enhetsarbete”, vartill konferensen
givit uppslag. På uppdrag av kommittén företog
Mott 1912—13 resor i Asien för att där söka
realisera Edinburgh-konferensens principer.
Resultatet blev bildande av samarbetskonferenser
el. Nationella kristna råd i Indien, Kina och
Japan. Längre fram tillkommo sådana i ett
flertal andra m.-länder. Det internationella
samarbetet bröts genom 1 :a världskriget men återupptogs
1920, och den gamla fortsättningskommittén
trädde åter i verksamhet under namnet
Internationella missionsrådet (1921), i
vars regi senare internationella konferenser ha
hållits: Jerusalem 1928, Tambaram 1938 och
Whitby 1947. I Sverige hölls en första allmän
m.-konferens för de svenska m. 1912, och därvid
bildades Den allmänna svenska m.-konferensens
arbetskommitté, sedan kallad Svenska
missionsrådet. Sedan nationella m.-råd bildats
i Norge, Danmark och Finland, inleddes ett
samarbete mellan de fyra nordiska länderna i form
av det 1923 upprättade Nordiska
missionsrådet.
Missionens omfattning och utbredning. M.,
såväl den protestantiska som den katolska, har
kommit att omspänna de flesta av jordens länder. Enl.
världsmissionsstatistiken 1949 meddelas här
antalet kristna i några av de viktigaste m.-länderna.
Japan, där m. ånyo vann insteg 1859, räknar
c:a 200,000 evangeliska och 120,000 katolska
kristna. I K o r e a ha de numerära framgångarna
varit större: 743,773 evangeliska kristna, av vilka
218,739 kommunikanter, och 156,000 katolska.
Från 1860 erhöll m. åter rörelsefrihet i Kina,
där den verkar i alla provinserna, framför allt
dock i kustprovinserna och de genom
vattenvägarna lätt tillgängliga trakterna. Protestanternas
antal uppges till 1,401,777 (623,506
kommunikanter) och katolikernas till 3,173,367. Indien, P
a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
