Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minus - Minusinsk - Minuskler - Minustecken - Minut - Minuthandel - Minuthandlarföreningar - Minutiös - Minutläggare - Minvapnet - Minväg - Minväsendet - el-Minya, Minia, Minieh - Minyas - Minyer - Minör - Minörspindlar - Miocen - Miquelon - Mir (bykommun) - Mir (siktmärke) - Mira, Mira Ceti - Mirabeau, 1. Victor de Riqueti de - Mirabeau, 2. Gabriel de Riqueti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
M inusinsk—M irabeau
82
vänt i ”Mercantile arithmetica” av Johann
Wid-mann av Eger, 1489): i aritmetiken tecken för
subtraktion, i algebran förtecken för en negativ
term, inom elektrotekniken för den polskruv på
ett mätinstrument, som skall anslutas till en
strömkällas negativa pol; (temperaturgrader
m. m.) under noll.
Minusinsk [mjinosji’nsk], stad i
Krasnojarsk-området (Sibirien), RSFSR, vid övre Jenisej; c:a
3,000 inv. Centrum för stora stenkols-, koppar-,
guld- och antimonfyndigheter. — Under
bronsåldern var M. centrum för en blomstrande
sibirisk kultur, varom rikhaltiga fynd i trakten bära
vittne.
Minu’skler, sing. m i n u’s k e 1, liten bokstav.
Minustecken, mat., se Minus.
Minüt. 1) Förekommer dels vid vinkelmätning
(en sextiondel av en grad), dels vid tidmätning
(en sextiondel av en timme).
2) Förk. av distansminut el. nautisk mil.
3) (Byggnk.) Se Modul.
4) (Hand.) I minut, i detalj (se
Detaljhandel). Mots.: i parti.
Minuthandel, se Detaljhandel.
Minuthandlarföreningar, se Detalj handlar
föreningar.
Minutiös [-tsiö’s], detaljerad; med avseende
fästad vid varje detalj.
Minutläggare, se Mina, sp. 52, och Minfartyg.
Minvapnet, sjökrigsv., se Mina, sp. 49 ff.
Minväg, lantkrigsv., se Minkrig.
Minväsendet, sjökrigsv., omfattar flottan
tillhörande min- och minsvepningsmaterial samt
minammunition m. m., den personal, som spec.
utbildats för denna materiel, samt de anstalter,
som erfordras för utbildningen av nämnda
personal. Se Minsvepning.
el-Minya, M i n i a, M i n i e h, huvudstad i
prov. Minya (2,027 km2 kulturland; 1,056,466
inv.) i Egypten, v. om Nilen på 28° n. br.;
70,000 inv. Sockerindustri; medelpunkt för
bomulls- och spannmålshandeln i övre Egypten.
Mi’nyas (lat.; grek. Miny’äs), sagokonung över
minyerna (se d. o.), berömd för sin rikedom.
Miny’er (grek. Miny’di), folkstam i den
grekiska hjältesagan. Dess huvudsäte var
Orchome-nos i Beotien, men de innehade även trakten vid
Pagaseiska viken (lolkos); argonauterna sades
vara m. Sagan låter dem utvandra till v.
Pelo-ponnesos, Ättika, Jonien o. a. Sannolikt voro m.
en handels- och sjöfartsidkande stam i slutet av
mykensk tid.
Minör (av fr. mineur), benämning på
personal, tillhörande Kustart :s minavd. M. kallades
förr även minmatroserna av Flottans däcksavd.
samt sådan personal ur ingenjörtrupperna, som
var särsk. utbildad för handhavande av
spräng-medel och utförande av sprängningar.
Minörspindlar, till jordspindlar (Territelariae)
hörande former, vilkas honor göra långa gångar
i marken, vilka tapetseras med spindelväv och
vilkas mynning tillslutes med ett lock, som kan
öppnas och slutas av spindeln. M. äro nattliga
rovinsekter. I Medelhavsländerna finns omkr. ett
tjog arter, av vilka släktena Cteniza och Nemesia
äro mest kända.
Miocèn, geol., se Tertiärsystemet.
Miquelon [miklå’], fransk ö strax s. om New
Foundland. Se Saint Pierre-et-Miquelon.
Mir [mjir], ry., bykommun. Under
livegenskapen ansvarade byns medlemmar solidariskt för
utlagor till godsägaren och staten. Efter
bondeemancipationen 1861 utvecklades bykommunismen
ytterligare, miren blev ägare till bondejorden och
hade att svara för alla umgälder, skatter och
amorteringar av de lösenbelopp, som staten
försträckt vid jordens övergång till bönderna.
Bystämman var utrustad med stor makt och hade
bl. a. att tid efter annan göra omfördelning av
jorden, då familjeförhållandena ändrats. Miren
var särskilt utvecklad i Storryssland. Stolypins
agrarreformer 1906 ff. åsyftade att skapa ett
självägande bondestånd; varje enskild bonde
erhöll rätt att utträda ur miren och få sin andel
av jorden med äganderätt. Dessa reformer hunno
emellertid ej genomföras före 1 :a världskriget,
och efter bolsjevikrevolutionen 1917 nydanades
Rysslands agrarförhållanden.
Mir (av fr. mire, siktpunkt), i närheten av
observatorier uppställt siktmärke (t. ex. en
stenpelare med ett kors), som nyttjas som
meridianmärke och vid bestämmandet av kollimationsfelen.
Mira, Mira C è t i, astron., se Föränderliga
stjärnor och Valfisken.
Mirabeau [mirabå’]. 1) Victor de R
i-queti de M., fransk nationalekonom (1715—
89). Urspr. militär, ägnade sig M. från 1743 åt
ekonomiskt skriftställarskap. I sitt huvudarbete
”L’ami des hommes, ou traité de la population”
(1756—58), efter vilket M. själv kallades l’ami
des hommes, gör M. sig till tolk för
fysiokratis-men med dess starka betonande av jordbrukets
betydelse. De stora godsen, vilkas ägare
konsumerade sina inkomster i Paris, borde styckas
och Paris’ rikedomar återföras till landsbygden.
Bland M:s övriga arbeten märkes ”Théorie de
1’impöt” (1761; ”Supplément”, 1776).
2) Honoré Gabriel de Riqueti, den
föreges son, greve, sedan markis d e M.,
statsman och författare (1749—91). Uppvuxen i
olyckliga familjeförhållanden, av fadern illa tåld och
därför hårdhänt uppfostrad, njutningslysten,
slösaktig och lättsinnig, kom M. tidigt i konflikt med
rättvisan och blev såväl härigenom som genom
ett skandalöst
privatliv, som utestängde
honom från
Versail-lessocieteten, föremål
för ett nyfiket
sensa-tionsintresse. Men han
var tillika i besittning
av en ovanligt praktisk
och teoretisk
begåvning, en sällsynt
förmåga att vinna
människor och en
glänsande vältalighet. Till en
början vann han stor
popularitet bland de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
