Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Masugn - Masulipatam, Bandar - Masur - Masurbjörk - Masuren, Masurenland - Masurer - Masuriska sjöarna - Masurium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665 Masulipatam—Masurium 666
re, att man genom anrikning tar bort större delen
av malmens gångart, varvid malmen erhålles som
ett pulver, s 1 i g. Genom lämplig avvägning av
sli-gerna och insintring av kalksten kan man få en
engående sinte r, som visat sig vara
mycket fördelaktig ur bränsleförbrukningssynpunkt.
Mängderna malm och bränsle måste noga
avpassas mot varandra och varieras så, att
masugns-(hytt-) gången blir jämn. Är kolmängden
för stor, blir gången nödsatt (kravgång).
Temp. i stället stiger då, och halterna av kol,
kisel och mangan bli högre än de avsedda. Vid
kolbrist kallas gången hårdsatt, varvid
le-geringshalterna bli för låga och slaggen håller
hög järnoxidhalt. — Smältningshastigheten
bestämmes vid blästermasugnar av den inblåsta
luftmängden, vid elmasugnar av den tillförda
värmemängden. Ett mått på smältningshastigheten är
den relativa drivningen, som är
förhållandet mellan den godsvolym, som på ett dygn
passerar genom m., och m:s inre volym.
Relativa drivningen varierar från något över i till 5
men är vanl. 2—3.
Före igångsättning, p å b 1 å s n i n g, av en
blästermasugn torkas den genom eldning med ved.
Sedan påfylles först enbart kol, s. k.
tomsättningar, därefter påsättes småningom ökade mängder
malm. Man låter kolet brinna under långsamt
ökad lufttillförsel och stegrad förvärmning av
luften, till dess normala driftsförhållanden
inträda. Vid nedblåsning vid avslutad drift
el. för större reparationer brukar man mot
slutet sätta upp endast kalksten, som upptar värmet
i gaserna och hindrar överhettning av murverket.
För kortare driftsuppehåll kan man dämma
m. genom att noggrant tilltäppa alla öppningar,
så att kolet ej kan brinna. Man påfyller före
stilleståndet tomsättningar av kol liksom vid
på-blåsning.
Vid masugnsprocessen erhåller man slagg och
gas som biprodukter. Masugnsslaggen kan
användas för många ändamål. Är den starkt
ba-sisk, kan den brukas vid cementfabrikation.
Fin-malen slagg användes som jordförbättringsmedel.
Genom granulering i vatten får man en porös
produkt, som begagnas som isolering i
byggnader m. m. Sur slagg utgör utgångsmaterial för
slaggulltillverkning. Gjuten till slaggsten kan
slaggen användas som byggnadsmaterial.
Masugnsgasen är en värdefull
biprodukt, som främst användes till varmapparaterna
för förvärmning av luften till m. och för andra
ändamål inom hyttan. Överskottet av gas
begagnas vid ugnar av olika slag, i ångpannor el.
i gasmaskiner för alstring av elektrisk energi.
— Jfr Järn och stål.
Masulipatam, Bandar (= hamnen), stad
på Främre Indiens ö. kust, vid en av Kistnas
mynningsarmar; c :a 60,000 inv. M. var den
första eng. besittningen på Koromandelkusten
(1611) och är en betydande handelsstad.
Mäsur (fhty. Maser, fisl. mösurr), tekn., en
missbildning av vedens lager (årsringarna) hos
många lövträdslag, främst björk och lönn.
Ve
den är i regel mycket hårdare än den vanliga,
varför m. antar vacker polityr.
Masurbjörk, se Björk.
Masuren [mazö’ran], Masurenland, den
kuperade, skog- och sjörika s. ö. delen av
Ost-preussen, utgörande en del av Baltiska
landryggen ; c :a 12,400 km2. Huvudort är Lyck. Av
Masuriska sjöarna äro Spirdingsee (123
km2, 25 m djup), Mauersee (104 km2, 38 m djup)
och Löwentinsee de största, samtliga 117 m ö. h.
Masuriska kanalen förbinder sjöarna
med Alle och skapar därmed en vattenväg till
Königsberg (Kaliningrad).
Slagen i Masuren 1914—15. Genom
operationer i M. i aug.—sept. 1914 avvärjde Hindenburg
med 8 :e tyska armén den första ryska invasionen
i Ostpreussen. Först besegrades armén Samsonov
genom slaget vid Tannenberg,
därefter armén Rennenkampf genom slaget vid
Masuriska sjöarna. Under det förra
slaget hade Rennenkampf förhållit sig övervägande
passiv i linjen Wehlau—Angerburg. Så snart de
vid Tannenberg insatta tyska trupperna kunde
frigöras, dirigerades dessa i hastiga marscher
mot n. ö. 8 sept. slutfördes tyska högra flygelns
frammarsch genom sjöområdet. För att
undandraga sig den hotande omfattningen drog sig
Rennenkampf tillbaka natten 9—10 sept.,
tillräckligt tidigt för att i skydd av s. om Gumbinnen
kvarlämnade starka arriärgarden rädda
huvudkrafterna österut. 30,000 fångar blevo dock
Hin-denburgs byte.
Vinterslaget i M. 7—21 febr. 1915.
Då Hindenburg efter fullbordande av 1914
års operationer i Polen beslöt framgå till
anfall mot ryssarna (io:e ryska armén
under general von Siewers), voro tyskarna
grupperade i en linje, som sträckte sig från
Jo-hannisburg över Lötzen—Darkehnen—Gumbinnen
till trakten ö. om Tilsit. Den tyska häravd., som
utgjordes av 8:e armén, stod under befäl av
general Otto v. Below. En nybildad io:e armé
under generalöverste von Eichhorn transporterades
nu till och insattes på 8:e arméns vänstra flygel,
och även denna armés högra flygel förstärktes
genom en såsom stötgrupp avsedd arméavd. under
general Litzmann. Slaget inleddes 7 febr., och
sedan Lyck efter hårda strider 12—14 febr, fallit,
lyckades planen att med båda flyglarna omfatta
motståndaren. Ryssarna strömmade tillbaka men
kunde ej undkomma en kringränning, som av 10 :e
arméns yttersta vänstra flygel utfördes norr- och
österifrån. Fyra ryska fördeln. blevo instängda
i skogstrakten ö. om Suwaiki-Augustow och
sträckte gevär 21 febr.
Masürer, slavisk folkstam dels i den forna
polska prov. Masovien, dels i nuv. s. Ostpreussen,
de senare enl. tysk statistik 1925 c :a 40,000. M.
talade en polsk dialekt. Före 2 :a världskriget
var tyska enda officiella språk, och modersmålet
höll på att dö ut. Trots stor avnationalisering ha
m. bevarat mycket av den gamla slaviska
folkkulturen.
Masuriska sjöarna, se Masuren.
Masurium, ett mycket sällsynt metalliskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
