Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustavianska arvegodsen - Gustavianska paperen - Gustaviansk stil - Gustavianum - Gustavsberg (socken) - Gustavsberg (badort) - Gustavsbergs porslinsfabrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
527
Gustavianska papperen—Gustavsbergs porslinsfabrik
528
Gustaviansk stil. T. v. förrum till Gustav III:s divan. Konungens paviljong, Haga.
T.h. rum från gamla operahuset i Stockholm, 1780-talet. Nord, museet.
1572 mellan konung Johan och hans bröder
till-lämpade den förre samma metod och uteslöt
omkr. hälften av godsen såsom varande
krono-gods. Hertig Karl lät 1596 ff. belägga med
kvarstad de vid arvskiftet 1572 uteslutna godsen och
indrog åter till arv och ägo nära 1,600 sådana
hemman. Arvskiftet med hertig Johan av
Östergötland 1609 ff. kom alltså att omfatta såväl de
”gamla” som de ”nya”, d. v. s. de återuppförda,
arvegodsen. Efter hertig Karl Filips död
återförenades de alla till ett antal av omkr. 3,500
hemman i Gustav Adolfs hand. I stor
utsträckning brukades de av konungen till donationer,
bland vilka donationen 1624 till Uppsala univ.,
272 hela, 76 halva och 30 fjärdedels hemman
m. m., är mest bekant.
Gustavianska papperen, en i Uppsala
univ.-bibliotek förvarad samling handskrifter om
Gustav IH:s historia. Samlingen består av 121 n:r.
Större delen av dessa papper skänktes 1788 av
Gustav III och öppnades enl. dennes
förordnande först 1842. Den befanns då innehålla en
mycket omfångsrik samling brev till konungen,
dennes uppsatser i historia och politik, vittra
skrifter, talkoncept m. m. samt statsskrifter av
skilda slag. Med samlingen ha införlivats en av
kammarherre N. Ter smeden s. å. till bibi, skänkt
omfattande samling handskrifter från samma
tid, vilken urspr. tillhört N. v. Rosenstein.
Utdrag ur G. jämte översikt över deras rika
innehåll lämnade E. G. Geijer i ”Konung Gustaf
III:s efterlemnade och femtio år efter hans död
öppnade papper” (3 bd, 1843—45).
Gustaviansk stil, den svenska
motsvarigheten till den kontinentala Louis XVI-stilen, särsk.
använd i fråga om arkitektur, möbel- och
deko-rationskonst. Denna nyklassiska strömning
antog i Sverige en nationell hållning. Den raka
linjen fick sin renässans, främst i
konsthantverket, och de naturalistiska och svängda
ornamenten ersattes med antika former, t. ex. kolonner,
urnor, girlander och meandrar. Stilsvängningen
nådde hos oss först möbel- och rumskonsten,
vilket skedde på 1770-talet. Man arbetade
fortfarande med ljusa interiörer. Möblerna målades,
företrädesvis i vitt el. ljust gråblått med guld,
el. gjordes i mahogny med inläggningar el.
me-tallbeslagna kanter. — Inom arkitekturen äro de
bärande namnen C. F. Adelcrantz och E.
Palm-stedt. En möbelkonstnär av kontinentala mått
var hovschatullmästaren Georg Haupt. Vidare
märkas Gottlieb Iversen och C. W. Carlberg.
Gustaviänum, se Uppsala.
Gustavsberg, socken i Stockholms län,
Värmdö skeppslag, på Värmdön; 28,21 km2,
3,594 inv. (1951). Omfattar Farstalandet och ö.
delen av Ormingelandet med N. Lagnö; 335 har
åker. Villasamhället M ö r t n ä s har 265 inv.
Kring G:s porslinsfabrik vid Farstavikens
innersta del ligger industrisamhället
Gustavsberg (2,175 inv.) med hamn; apotek och
provinsialläkare. Egendomar: Farsta, Anneberg,
Långsunda och V. Ekedal. Omfattande
sommarbebyggelse. Kyrkan blev färdig 1907. Ingår i
G:s och Ingarö pastorat i Stockholms stift,
Värmdö kontrakt; bildar tills, m. Ingarö
storkommunen Gustavsberg; 100,92 km2, 4,201 inv.
(i95i).
Gustavsberg, badort inom Uddevalla.
Gustavsbergs porslinsfabrik, Gustavsberg
(Stockholms län), grundades 1827 av
grosshandlaren J. H. öhman och kommerserådet J. O.
Wennberg. Under den äldsta perioden utfördes
enklare arbeten i flintporslin. Först sedan
fabriken 1850 övertagits av Godenius & co. i
Stockholm och av denna firma betydligt utvidgats,
kom fabrikationen att få en större omfattning.
Formerna erhålla ny-rokokons tunga karaktär,
och dekoren tryckes i sepia el. blått och
framställer oftast landskap el. dyl. inom en rik
om-ramning av blommor. 1875 såldes fabriken till
ab. Gustavsbergs fabriks intressenter, och
under denna ledning, representerad av disponent O.
V. Odelberg, utvidgades den ytterligare 1878—
99. Under denna tid knötos till G. två
betydande konstnärer, G. G:son Wennerberg och G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
