Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönsö, Grönsöö - Grönwall, Assar - Grönwall, Hakon - Grönwall, Karl - Grönvalls, Wilh. läderfabrik ab. - Grönvold, Marcus - Grönö - Gröpe - Gröstorp - Gröt - Grötingen - Grötlingbo - Grötmyndig - Grövelsjön - gs - gsek. - g. st. - Gstaad - G-sträng - G. T. - Guadalajara (Spanien) - Guadalajara (Mexico) - Guadalaviar - Guadalcanar - Guadalquivir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419 Grönwall—Guadalquivir 420
kenberg, Posse (genom arv), von Schulzenheim,
von Engeström (genom köp) och von Ehrenheim
(från 1820; genom gifte). — Litt.: F. C. E. von
Ehrenheim, ”Anteckningar om G. och Utö”
(1891—94).
Grönwall, Eugen Assar Alexis G., ingenjör
(f. 1872 %), bergsingenjörsexamen vid Tekniska
högsk. 1895, ingenjör och direktör vid Elektriska
ab. Magnet i Ludvika 1901—06, verkst. direktör
för ab. Elektrometall 1906—35 och för ab. Arbit
1930—36. G. har varit verksam som uppfinnare
på det elektrometallurgiska området och har bl. a.
jämte A. Lindblad och O. Stålhane konstruerat
den svenska elektriska masugnen.
Grönwall, Thomas Hakon,
svensk-amerikansk matematiker och ingenjör (1877—1932),
blev fil. dr i Uppsala 1898 och studerade
därefter teknologi. Från 1927 var han knuten till
Columbia Univ. i New York. G. lämnade
viktiga bidrag till olika områden av analysen; särsk.
må framhållas arbeten över funktionsteori,
konform avbildning, serier (fourierserier och
la-placeska serier) och summation av serier.
Grönwall, Karl Anders Axel, geolog
(1869—1944), fil. dr i Lund 1897, paleontolog
vid Köpenhamns univ:s mineralogiska museum
1896—97, vid Danmarks geologiska undersökning
1898—1910, tjänsteman vid Sveriges geol.
undersökning 1910, statsgeolog 1914, prof, i geologi
och mineralogi i Lund 1917—34. Bland G:s
talrika skrifter märkas främst arbeten om
Bornholms berggrund och om Skandinaviens
para-doxideslager. Vidare behandlade G. bl. a.
Skånes yngsta silur, kritbildningarna i n. ö. Skåne
ävensom fossilmaterial från Grönland och
Persien. G. var vetenskaplig ledare av de i Skåne
1916—19 företagna djupborrningarna
Grönvalls, Wilh., läderfabrik ab., Ängelholm,
fabriken grundad i början på 1600-talet, bolag
1911, tillverkar botten- och plattläder samt
vegetabiliskt ovanläder och reseffektläder.
Arbetarantal 200; aktiekapital 3 mkr.
Grönvold [-vål], Marcus Fredrik Steen,
norsk målare (1845—1929). Han behandlade
religiösa och historiska ämnen, modern genre och
porträtt (”K. Baade” i Bergens museum). —
Hans broder Bernt G. (1859—1923), likaledes
målare och konstforskare, studerade 1876 ff. för
Piloty, målade folktyper och landskap från
Ty-rolen.
Grönö, fiskläge i österlövsta sn i Uppland.
Gröpe, grovt mald spannmål. Säden bör
gröpas åt svin, får och nötkreatur; det behöves ej
åt höns och hästar, som tillgodogöra sig den
lika bra hel el. endast krossad.
Gröstorp, samhälle i Skåne, se Järrestad.
Gröt, en mer el. mindre tjock beredning av
mjöl el. gryn, som kokats i vatten el. mjölk
tillräckligt länge, så att stärkelsen i mjölet el.
grynen sväller och ”förklistras”, varigenom den
blir mera lättsmält. Vid grötkokning användas
numera ofta ångpreparerade gryn, vilka redan i
fabrikationen svällt, varför koktiden endast
behöver bli några min.
Grötingen, samhälle i Revsunds sn, Jämtland.
Grötlingbo, socken i Grötlinge ting på
sydligaste Gotland, Gotlands s. härad; 34,59 km2, 526
inv. (1951). På östkusten den skoglösa
Gröt-lingboudd och Grötlingboholmen; därinnanför
jämn skogs- och grusmark. 975 har åker. I G.
ligger Kattlunds gård (se bild 6 å pl. vid
Gotland), öns största bevarade medeltida
gårdsanläggning, trol. uppförd under 1200-talet av
någon mäktig storbonde. Den äges nu av Gotlands
fornvänner. Kyrkans kor och treskeppiga långhus,
med fasadreliefqr från 1100-talet, uppfördes av
sandsten på 1300-talet. Torn från iioo-talet.
Ingår i Havdhems, Näs, G. och Fide pastorat i
Visby stift, S. kontraktet; tillhör storkommunen
Havdhem.
Grötmyndig (av Ity. grötmündig, stor i
munnen), dryg, dumt överlägsen.
Grövelsjön, sjö i Idre socken, Dalarne, på
gränsen till Norge, 762 m ö. h. Vid sjöns s.
ända ligger G:s turiststation. Linné iakttog 1734
på sluttningen av Vålafjället vid G. parallella
linjer, vilka han och efter honom J. Browallius
tolkade som strandlinjer. Jfr A. G. Nathorst i
Geol. Fören:s Förhandi., bd 12 (1890). De äro
de först iakttagna strandlinjerna i Sveriges
isdämda sjöar.
gs, fys., förk. för gauss.
gsek. fys., förk. för gramsekund.
g. st., förk. för gamla stilen.
Gstaad [gstäd], ort, 1,052 m ö. h., i schweiz.
kant. Bern, vid Montreux—Oberlandbanan.
Sommarort och vintersportplats.
G-sträng, mus., kallas den sträng, som på
stråkinstrument är stämd i g och som är fjärde
och lägsta strängen på violin, den tredje på alt
och violoncell, den första på kontrabas.
G. T., förk. för Gamla testamentet.
Guadalajara [gwaÖalaV:a’ra], provins i
mellersta Spanien, norra Nya Kastilien; 12,193 km2,
212,000 inv. — Huvudstaden, G., har ett
vackert läge på Henares’ vänstra strand, omkr 45 km
n. ö. om Madrid (24,000 inv.). Militär flygplats.
Guadalajara [gæaÖalaV:a’ra], huvudstad i
staten Jalisco i Mexico, 1,525 m ö. h., 470 km v.
n. v. om staden Mexico; 237,000 inv. Katedralen
(uppf. 1571—1618) är en av de största i Mexico.
Universitet. G. har livlig handel samt är
medelpunkt för Mexicos järn-, stål- och glasindustri.
Konstnärliga lervaror tillverkas av G:s indianer.
Guadalaviar [gcoaÖalao)ia’r] el. T u r i a, flod
i ö. Spanien, från Muela de San Juan, nära
Ta-jos källor, till Medelhavet, strax nedanför
Valencia. 240 km lång.
Guadalcanar [g(oaÖalkana’r], en av
Salomon-öarna (se d. o.).
Guadalquivir [geoaÖalkicofr], av arab, wadi
al-Kebir, ”den stora floden”, romarnas Baetis, en
av Spaniens största floder. Upprinner på Sierra
de Cazorla, mottager den vattenrika Guadiana
menor och, fr. h., Guadalimar, genombryter
Sierra Morenas förberg och utträder på
andalu-siska slätten. Innan floden passerar Sevilla,
antager den s. s. v. huvudriktning, genomflyter
nedanför Coria kärrtrakten Las Marismas, där den
grenar sig kring öarna Isla mayor och Isla me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
