Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Gjutning
14
Fig. 3. Formning efter tvådelad modell i tvådelad flaska.
runt kring denna och sålunda så att säga svarva
upp konturen. — Håligheter i gjutgodset
framställas genom insättning av torkade sandkärnor,
svarande mot håligheternas form i det färdiga
föremålet. För framställning av enkla, runda kärnor
(t. ex. för släta rör o. dyl.) användas ofta k ä r
n-formmaskiner, vilka åstadkomma kärnorna
i en fortlöpande sträng, som sedan avskäres i
önskade längder. För hand formas kärnorna vanl.
i kärnlådor av trä i två halvor, vilka som
en gjutform omsluta en hålighet, svarande mot
kärnans form.
Numera användas formmaskiner för
framställning av gjutformar. Dylika maskiner ha
till uppgift antingen att endast skilja modellen
från flaskan efter formningen el. att endast packa
sanden kring modellen el. att utföra båda dessa
arbeten (kombinerade formmaskiner). För
formningen användas — särskilt för mindre föremål
— modellplattor, på vilka vanl. ett flertal
modellhalvor samlats. Modellplattorna utföras
nästan alltid av metall, ofta med modelldelarna
i ett stycke med plattan. För formning av
kugghjul, remskivor o. s. v. finnas även
specialformmaskiner. — Det färdiga gjutgodset befrias,
sedan det uttagits ur formarna, från grader och
gjutsömmar m. m. genom mejsling och slipning
samt putsas i vissa fall genom borstning med
stålborste, roterande borstskiva, skurning i
skurtunnor (för smärre föremål) el. sandblästring.
II. Stålgjutning har stor betydelse för
framställning av maskingods m. m. av stor
hållfasthet. Först göt man blott degelstål, men
numera brukas även martin-, bessemer- och
elektro-stål. Arbetet sker vid stålgjutning på ung.
samma sätt som vid järngjutning med de skillnader,
som betingas av stålets större krympning med
därav följande större benägenhet för
biåsbildning samt högre gjutningstemp., vilken
nödvändiggör en eldhärdigare form. Denna bestrykes
på insidan med grafit el. kvartspulver, varjämte
ingötsöppningarna förses med stora s j u n k g ö t,
d. v. s. i formen utarbetade behållare, i vilka
metallen får nå upp, så att den i själva formen
befintliga metallen står under ett visst tryck vid
stelnandet. Den härvid bildade stålklumpen, som
fasthänger vid föremålet genom ingötet,
benämnes sjunkhuvud. Det färdiga godset måste
Fig. 4. Schablonformning.
underkastas glödgning för borttagande av skadliga
inre spänningar. Moderna metoder tillåta
framställning av de största rammar, stävar och
roderstativ på fartyg i helgjutet stål.
III. Gjutning av andra metaller
och metallegeringar, ss. mässing,
rödmetall, zink, tenn och brons, utföres även på i
huvudsak ovan beskrivna sätt med de
modifikationer, som betingas av olika metallurgiska
egenskaper, smältpunkt och förhållande vid
stelnandet. Smältningen sker nästan uteslutande i d e
g-1 a r, som upphettas i murade, fasta ugnar el. i
modernare degelugnar för eldning med
brännolja el. koks, vanl. utförda med anordning för
tippning. — G. av brons var en redan i
förhistorisk tid känd konst och utfördes mestadels i
formar av sten, lera el. sand. Formningen sker
för tekniska ändamål numera i fin och ganska
lerrik formsand.
IV. Speciella gjutningsmetoder.
Vid pressgjutning bringas den smälta
metallen genom tryck i en pressgjutmaskin att
noggrant utfylla den av kolstål el. legerat stål
utförda gjutformen. Trycket kan anbringas
direkt i formen med en kolv, men vanl. inpressas
metallen i formen under högt tryck genom ett
munstycke, som är anslutet till en presscylinder
med kolv, antingen friliggande el. nedsänkt i
behållaren för den smälta metallen. För mera
svårsmälta legeringar, ss. brons och mässing,
användes vanl. en friliggande presscylinder, s. k.
kall-kammarmaskin. Metoden lämpar sig bäst för
lättsmälta metaller, ss. bly-, tenn-, zink-,
aluminium- och magnesiumlegeringar. Vid c e n t r
i-fugalgj utning, som med fördel användes
för tillverkning av cylindriska och
ringfor-miga föremål, ss. valsar, kugghjulskransar och
rör, sker g. i en hastigt roterande form. Den
smälta metallen slungas genom rotationen mot
formens väggar och stelnar hastigt med finkornig
struktur. Centrifugalkraften kan även utnyttjas
vid press-g., varvid man talar om centrifugal
press-g.
V. Konstgj utning är en särskild art av
metallgj utning, som avser avgj utning av
konstnärliga modeller och har till uppgift att troget
återgiva originalen. Det mest använda materialet är
brons, men även guld, silver, järn, tenn m. m.
förekomma som material. Flera formningssätt
finnas. De gå vanl. ut på att mellan en kärna
och en omgivande mantel, vars hålighet noga
återger originalets form, få ett tomrum,
svarande mot tjockleken av det metallskikt, varav
konstverket skall bestå. Originalet avformas i
torrsand (sandformningsmetoden).
VI. Gipsgjutning är en konstgjutningen
närstående teknik, som för bildhuggaren och
bildgjutaren är av stor betydelse. Avgjutning av
ett i lera moddellerat konstverk sker på så sätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
