Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cluj - Cluny el. Clugny, Cluni - Clunymuséet, musée de Clugny - Clunyrörelsen - Clupea - Clupeidae - Cluseret, Gustave Paul - Clusia - Clusius - Cluverius - Cluysenaar, Jean André Alfred - Clyde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Cluny—Clyde
892
Rekonstruktion av klosterkyrkan i Cluny i dess tredje
byggnadsstadium.
återupprättade ungrarna sitt gamla univ. här.
1945 flyttades Sibiü-univ. tillbaka till C. Vidare
finnas här musik-, handels- och lantbrukshögsk.,
seminarier, observatorium, opera och flera
mu-séer, romersk-katolsk och grekisk-ortodox
biskop. Staden har i stort sett modern prägel. Vid
det centrala torget, vilket prydes av en
ryttarstaty över Mattias Corvinus, som föddes här,
ligga den vackra, gotiska Mikaelskyrkan (1396—
1432) och furstarnas av Transsylvanien forna
slott. C. är en betydande handelsort och har
textil-, lervaru-, sprit-, tobaks-, tändsticks- och
metallindustri.
Cluny [klyni’] el. Clugny, urspr. Cl un i,
stad i fr. dep. Saöne-et-Loire (Bourgogne), vid
Saönes biflod Grosne; 4,000 inv. Staden har
vunnit ryktbarhet genom sitt forna kloster, Cluny
(lat. Cluniacum), grundat 910, och clunyrörelsen
(se d. o.). Under 1 ooo-talet och början av 11
ootalet var C. hela Europas andliga medelpunkt.
Klosterkyrkan förstördes under franska
revolutionen; de övriga klosterbyggnaderna användas
numera till en konsthantverksskola. I staden C.
finnas många kyrkor och byggnader från
medeltiden.
Clunymuséet [klyni’-], m u s é e de Clugny,
ett i Paris omkr. 1833 grundat museum, som
blev statsmuseum 1842, inrymt i det fordom
abboterna i Cluny tillhöriga Hotel de Cluny vid
Boulevard S:t Michel. Omfattar synnerligen
värdefulla samlingar, särsk. konstslöjd och
föremål av kulturhistoriskt intresse.
Clunyrörelsen [klyni’-], medeltida
reformrörelse inom det västerländska munkväsendet.
I det sydfranska klostret Cluny, som grundlädes
910 av hertig Vilhelm den fromme av Akvitanien
och ställdes direkt under påvestolen, upplivades
den gamla benediktinregeln något modifierad.
Clunymunkarna ville reformerande inverka på
kyrkan i dess helhet, varvid de hävdade den
gamla kanoniska rättsåskådningen och kämpade
för celibat, påvlig supremati, avskaffande av allt
världsligt ingripande (”simoni”) vid andliga
platsers tillsättning o. s. v. Reformrörelsen spreds
till en mängd andra benediktinkloster i
Frankrike och Tyskland under inverkan av de dugande
abboterna Ber no 910—927, Odo 927—941
och Maj olus 954—994; den sistnämndes
efterträdare, Od i lo, 994—1049, genomförde
mo-narkisk organisation av alla klostren under ab-
boten i Cluny. Denna sammanslutning,
cluny-el. kluniacenskongregationen (som
ej var någon ny munkorden), vann insteg även
i Spanien och Italien samt kom med normandiska
erövringen till England. Till det medeltida
Sverige nådde den ej (endast till Skåne).
Kongregationens maktställning och stora
rikedom medförde emellertid ett begynnande förfall.
På 11 oo-talet övergick de asketiska
reformrörelsernas ledning till mindre strängt
centraliserade organisationer, ss. cistercienser och
pre-monstratenser; på 1200-talet minskade
tiggar-ordnarna ytterligare dess inflytande. Genom
beslut av franska konstituerande församlingen
1790 upphävdes hela kongregationen. — Litt.:
M. Heimbucher, ”Die Orden und Kongregationen
der katholischen Kirche” (2 bd, 3:e uppl.
1933—34).
Clupea, se Sillsläktet.
Clupeidae, se Sillfiskar.
Cluseret [klyzrä’], Gustave Paul,
fransk militär och politiker (1823—1900). Han
tog som bataljonschef vid mobilgardet livlig del
i undertryckandet av juniupproret i Paris 1848,
kämpade sedan i Algeriet och i Krimkriget, i
Garibaldis här och på nordstaternas sida i
amerikanska inbördeskriget, varunder han 1862 blev
brigadgeneral. Efter Napoleon III :s fall sökte C.
i Lyon och Marseille upprätta en socialistisk
republik men fördrevs av nationalförsvarets
anhängare. Febr. 1871 kom han till Paris, invaldes
i kommunen och sökte höja de upproriskas
militära duglighet. Vid kommunens fall flydde han
till utlandet och dömdes till döden av
krigsdom-stolen i Versailles. Han återkom efter amnestien
1880 till Frankrike. Från 1888 var han led. av
deputeradekammaren (yttersta vänstern). Han
utgav 1887—88 sina ”Mémoires” (3 dir).
Clüsia, växtsläkte av fam. Guttiferae (avd.
Clusioideae) med över 100 arter i tropiska
Amerika. De flesta äro epifytiska buskar, som
i likhet med flera FtCMS-arter med sina luftrötter
hårt omklamra och slutligen döda trädstammar.
Från C. rosea och andra arter fås gummiharts,
ett purgerande och sårläkande medel, även nyttjat
som beck vid skeppsbygge.
Clüsius, fransk botanist, se Lecluse.
Cluvérius, tysk geograf, se Clüver.
Cluysenaar [kloi’sanär], Jean André
Alfred, belgisk målare (1837—1902). Han
intog en hög plats bland historiemålarna på
1870-talet med sin framställning av ”Henrik IV inför
påven i Canossa” (muséet i Bryssel), utförde
bl. a. en freskcykel i universitetet i Gent, samt
allegoriska motiv och porträtt.
Clyde [klaid], Skottlands viktigaste flod,
flyter från Lanarkbergen i n. v. riktning till C 1
y-deviken (Firth of Clyde), en bred vik
av Nordkanalen mellan fastlandet i ö. och
Kin-tyrehalvön i v., omslutande öarna Arran, Bute
m. fl. C. är 157 km lång, bildar de numera
utbyggda vattenfallen, Falls of C., genomflyter
därpå C1 y d e s d a 1 e, ett kol- och järndistrikt,
även känt för sina vackra trädgårdar och sina
kraftiga arbetshästar (se Clydesdalerasen). C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
