Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Churchill, 2. Winston - Churchill, 3. Randolph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Churchill
802
betydde också, att England valde att ta upp
kampen på motståndarens flyglar. Om C. hade fått
tillfälle att helt fullfölja denna idé, skulle han i
krigets slutskede kanske ha genomdrivit beslut
om en offensiv över Balkan, som även kunde
ha givit de västallierade betydande politiska
fördelar i Centraleuropa gentemot Sovjetunionen.
Under 2 :a världskriget utvecklades till fullo C :s
bästa egenskaper. Som statsman sattes han
framför allt på prov i sina ansträngningar att hålla
samman krigskoalitionen. Trots sin skarpt
anti-komministiska inställning slöt han omedelbart
förbund med Sovjetunionen, då Tyskland 1941
gick till anfall österut. Han deltog i alla krigets
interallierade konferenser och företog talrika
långa resor i väst och öst. Tillsammans med den
amerikanske presidenten Franklin Roosevelt
byggde han upp världskoalitionen mot axelmakterna
och Japan. Även den enhetliga militära
krigsled-ningen på västmaktssidan, som betydde mycket
för segern, var främst ett resultat av samarbete
mellan C. och Roosevelt. På höjden av
berömmelse förlorade han sin ställning som
premiärminister. I okt. 1940 hade han blivit konservativa
partiets ledare, och sedan de inrikespolitiska
motsättningarna under krigets sista tid hade skärpts,
bildade han i maj 1945 en rent konservativ
ministär i avvaktan på allmänna val. Efter
arbetarpartiets seger i juli s. å. lämnade han
statsledningen, slagen i inrikespolitiken men av alla
erkänd som den oförliknelige krigsledaren och
segerns organisatör. Han vägrade att mottaga
Strumpebandsorden, Storbritanniens högsta
utmärkelsetecken, och avböjde även att antaga
hertigtitel.
Efter kriget har C. kämpat på två politiska
fronter. Han har i egenskap av den borgerliga
oppositionens främste man skarpt nagelfarit
La-bour-regeringens socialiseringsåtgärder och
planhushållning. I utrikespolitiken har han, utan
någon officiell position, genom sin personliga
auktoritet utövat betydande inflytande långt utanför
sitt eget land. Särsk. har han väckt
uppmärksamhet genom sin kritik mot Sovjetunionen och
genom sina varningar för ett nytt hot mot
demokratien och mot nationernas frihet. Då han på
våren 1946 besökte U.S.A., höll han i Fulton ett
berömt tal, vari han uttryckte sin oro för läget
i Europa samt uppmanade de anglosaxiska
makterna att alltmera hålla samman såväl i fred som
i krig. Då han på hösten s. å. besökte Schweiz,
gjorde han sig till förespråkare för ett enat
Europa och skisserade en plan, enligt vilken
Storbritannien och Frankrike borde taga ledningen
och återföra Tyskland till den europeiska
gemenskapen. Han har sedan 1945 i övrigt varit
upptagen av att om 2:a världskriget skriva ett
större verk.
C:s intressen och kunskaper omspänna vida
områden. Tidigt insåg han den moderna
teknikens och vetenskapens betydelse för krigföringen
i våra dagar. Det var sålunda icke minst på
hans initiativ, som stridsvagnar togos i bruk i
brittiska armén redan under 1 :a världskriget. Han
visade då också en klar uppfattning av flygets
NF IV — 26
betydelse och lärde sig att själv föra flygplan.
Han är både en handlingens och en ordets man
och har något av en konstnärs natur. Till
förströelse och avkoppling har han i många år
målat tavlor. Hans tal ha tyngd och kraft och
stora perspektiv. Med lätthet finner han slående,
aforistiska uttryck. Betecknande är hans berömda
yttrande om jaktflygarnas insatser i Slaget om
Storbritannien: ”aldrig ha så många haft så få
att tacka för så mycket” (”never in the field of
human conflict was so much owed by so many
to so few”).
C:s författarskap är betydande. Flera av hans
böcker räknas bland de främsta i modern
engelsk litteratur. Hans första produktion bestod
av välskrivna krigskorrespondenser, som snart
samlades i bokform, ss. ”The story of the
Ma-lakand field force” (1898; sv. övers. ”Striden
om Malakand”, 1944). Om Kitcheners fälttåg i
Sudan skrev han ett stort verk ”The river war”
(1899; sv. övers. ”Kriget vid floden”, 1938).
Upplevelserna i boerkriget har han skildrat i
”London to Ladysmith via Pretoria” (1900). Hans
första mästerverk blev boken om fadern ”Lord
Randolph Churchill” (1906; sv. övers. 1941), som
räknas bland de klassiska engelska biografierna.
En särskild plats intar hans delvis i apologetisk
memoarform skrivna skildringen av 1 :a
världskriget ”The world crisis” (4 bd, 1923—29) med
tilläggsbandet ”The Eastern front” (1931, förk.
uppl. av hela verket i ett band s. å.; sv. övers.
”Världskrisen 1911—18”, 2 bd, s. å., och en större
omarbetad sv. uppl. ”Det stora kriget”, 3 bd,
1935—36). Ungdomsminnena ”My early life”
(1930; sv. övers. ”Min ungdom”, 1931) kunna
anses grundläggande för kännedomen om den
unge C. En forts, på denna bok utgör i viss mån
”Thoughts and adventures” (1932; sv. övers.
”Tankar och minnen”, 1933). Monografien över
stamfadern, ”Marlborough, his life and times”
(4 bd, 1933—38; sv. övers., 4 bd, 1934—40), är
C :s historiska magnum opus. Det är skrivet i
skarp opposition mot Macaulays skildring av
Marlborough. I ”Great contemporaries” (1937;
sv. övers. ”Stora samtida”, s. å.) har C. gjort
en rad väl karakteriserade litterära porträtt. Hans
tal närmast före och under 2:a världskriget
finnas samlade i ett flertal volymer, även i sv. övers.
Av C :s stort upplagda skildring av 2 :a
världskriget, ”The second world war” som började
utkomma 1948, föreligga hittills 4 bd (i sv. övers.
3 bd, 1948—50). C. har även utg. en roman,
”Savrola, a tale of the revolution in Laurania”
(1900; sv. övers. 1944). — Litt: Ph. Guedalla,
"Mr C. A portrait” (1941; sv. övers. 1942); L.
Broad, ”W. C.” (1941, utökad uppl. 1945); Ph.
Moir, ”1 was C:s private secretary” (1941; sv.
övers, s. å.); K. Hagberg, ”W. C.” (1944); T.
Vo-gel-Jörgensen, ”W. C. Sejrens organisatör” (2bd,
1945 J sv. övers., 2 bd, 1945—47); R. Svanström,
”W. C.” (1945); G. Eden ”Portrait of C.” (1945;
sv. övers, s. å.).
3) Randolph C., den föreg :s son, officer
och politiker (f. 1911). Han var 1940—45
konservativ medl. ay underhuset. 1941—42 var han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
