Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cederblad, 1. Carl - Cederblad, 2. Sven - Cederblom, 1. Johan - Cederblom, 2. Gerda - Cederborg, Allan - Cederborg, August - Cederborgh, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539
Cederblom—Cederborgh
540
Libanonceder, C edrus Libani.
pliktiga har C. påbörjat en större undersökning
av det folkliga bildningstillståndet i Sverige och
dess problem. Som första resultat av denna
undersökning föreligga ”Beväfingssvenska” (tills,
m. E. Wennerström-Hartmann, 1940) och
”Be-väringsstavningen” (1941). Bland C:s övriga
skrifter märkas ”Vårt folk och bildningen”
(1921), ”Bildningens väg” (1932), ”Det levande
ordet” (1933), ”Människomassor och
massmänni-skor” (1934).
2) Sven Tryggve C., den föreg:s bror,
litteraturhistoriker (f. 1890 V2), fil. dr 1924, doc.
i litteraturhistoria med poetik vid Göteborgs
högsk. 1933—40, lektor i modersmålet vid Södra
latinlärov. i Stockholm sedan 1940. C. har som
litteraturhistoriker specialiserat sig på Stagnelius,
som han i större och mindre undersökningar
skarpsinnigt behandlat ur filosofisk, religiös,
psykologisk och biografisk synpunkt (”Studier
i Stagnelii romantik”, 1923, ”Romantikern
Stagnelius”, i ”Samlaren” 1923 och 1925, ”Stagnelius
och hans omgivning”, 1936). C. har även
sysslat med Thorild, Tegnér och Fröding (i
”Samlaren”, resp. 1932, 1928 och 1941).
Cederblom. 1) Johan Erik C., tekniker
(1834—1913), avlade bergsexamen vid Uppsala
universitet 1859. Han blev 1869 lärare vid
Teknologiska institutet (nuv. Tekniska högsk.)
i Stockholm samt var 1877—99 prof, i
maskinlära där. Såsom högskolelärare och teknisk
för
fattare under en viktig period av
maskinteknikens utveckling åtnjöt C. mycket högt anseende;
— Postumt utgavs ”Ur professor Johan Erik
Cederbloms efterlämnade papper. Afhandlingar
och experiment rörande flygproblemets lösning”
(1920).
2) Gerda C., den föreg:s dotter,
musei-amanuens (1867—1931). 1900—29 verkade hon
vid Nordiska muséet, fr. o. m. 1901 sofn
amanuens. Här ordnade hon bl. a. folkdräkterna
(över 30,000 n:r dräktplagg). C. skrev flera
uppsatser i textila ämnen, om folkdräkter etc.
samt utgav böckerna ”Svenska allmogedräkter”
(1921), praktverket ”Svenska folklivsbilder”
(1923) och ”Pehr Hilleström som
kulturskild-rare” (2 bd, 1927—29).
Cederborg, Allan, ämbetsman, affärsman,
kommunalman, politiker (1868—-1931). C.
avlade 1891 hovrättsexamen, tjänstgjorde sedan i
Stockholms rådhusrätt
och hade olika
befattningar i stadens och
statens tjänst. 1907
blev han stadsnotarie
i Stockholm, 1911
rådman men avgick 1918,
då han blev direktör
i Stockholms stads [-brandförsäkringskontor.-]
{+brandförsäkringskon-
tor.+} Han var
mångsidigt socialt
intresserad och hade som
förlikningsman i
arbets-tvister mycken
framgång. Bland mängden
av hans uppdrag märkas ordförandeskap i
Stockholms stadsfullmäktige 1920—27 (led. 1908—27;
v. ordf. 1915—20) och i Statens
arbetslöshets-kommission från 1923. Liberal led. av A. K.
1912—14 och mars 1916—17, av F. K. 1929.
Cederborg, Carl August, tidningsman och
romanförfattare (1849—1933), ägnade sig, efter
några års verksamhet som lantbrukare, åt
journalistiken och utgav, i början under olika pseud.,
ett stort antal historiska romaner (t.ex.
”Göinge-höfdingen”, 1899, ”Den siste snapphanen”, 1913,
”Sagan om Helgehus”, 1922). C:s romaner
utmärkas av friskt berättarlynne, livfull handling,
åskådlig tids- och rumsmiljö, grundad på
omsorgsfulla förstudier, och ha alltsedan 1900-talets
ingång ägt stadgad popularitet i breda folklager.
Cederborgh, Fredrik, författare (1784—
1835). Son till en bruksägare i Bergslagen,
in-skrevs C. som student i Uppsala 1794 men
reste efter motgångar i examensväg till Lund
och tog 1801 kansliexamen. I Stockholm
in-skrevs han 1803 i inrikesexpeditionen, utnämndes
1810 till protokollssekreterare men tog avsked
redan s. å. Han köpte ett boktryckeri i
Stockholm och utgav därifrån 1816—23 tidningen
An-märkaren. 1823 lämnade han huvudstaden och
bosatte sig som bruksidkare på Dalkarlshyttan.
— C. började sin författarbana 1809 med ”Uno
von Thrazenberg. Berättelse av friherre Dolk”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
