Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cassel, Maja - Cassia - Cassiabark - Cassianus, Johannes - Cassine - Cassini, 1. Giovanni Domenico - Cassini, 2. Jacques - Cassini, 3. César François Cassini de Thury - Cassino (San Germano) - Cassiodor(i)us, Flavius Magnus Aurelius - Cassiope - Cassiopeia, Cassiopea - Cassiopeium, Cp - Cassirer, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
C assia—Cassirer
496
Cassino före 2:a världskriget.
roller märkas Hanna Glavari i ”Glada änkan”,
Alice Couder i ”Dollarprinsessan”, Sylva Varescu
i ”Csårdåsfurstinnan”, Feodora Palinska i
”Cirkusprinsessan”, Eurydike i ”Orfeus i
underjorden” samt titelpartierna i ”Niniche”, ”Madame
Pompadour”, ”Katja”, ”Kyska Susanna” och
”Frasquita”. — G. m. i) 1914—15
skådespelaren Torsten Cederborg, 2) 1928—40 teaterchefen
Lars Egge.
Ca’ssia, ett till fam. balj växter, avd.
Caesalpinioideae, hörande tropiskt och
subtropiskt växtsläkte, som omfattar träd, buskar el.
örter med parbladiga blad och oftast gula
blommor. Flera arter C.-träd från Arabien och n. ö.
Afrika lämna s e n n a b 1 a d, ett känt
avförings-medel, och odlas bl. a. i Indien.
Ca’ssiabark, se Kanel.
Cassiänus, Johannes, semipelagianismens
upphovsman (omkr. 360—omkr. 435). Han
företog som yngling resor till Orienten, blev munk
i ett kloster i Betlehem, begav sig omkr. 415
till Massilia och stiftade där tvenne kloster. C.
gjorde det första verkliga försöket att omstöpa
det orientaliska munkväsendet i västerländska
former. I sina skrifter uppträdde han mot
Augustinus’ lära om nådavalet och blev den förste
målsmannen för den lära om den gudomliga nådens
samverkan med vår vilja till det goda, vilken
senare fick namnet semipelagianism.
Cassine, se Celastraceae.
Cassi’ni. 1) Giovanni Domenico C.,
italiensk-fransk astronom (1625—1712), prof, i
Bologna 1650. C:s bestämmande av
omloppstiderna för planeterna Jupiter, Mars och Venus
samt särsk. hans efemerider för Jupiters månar
(1668) förskaffade honom ett sådant anseende,
att han 1669 av Colbert kallades till direktor
för det 1667 nygrundade observatoriet i Paris.
Här upptäckte han fyra månar till Saturnus
och den tydligaste gränslinjen i Saturnus’ ring,
var den förste, som observerade zodiakalljuset,
bestämde månens rotationsaxel och utvidgade
jämte Lahire den av Picard n. om Paris
påbörjade gradmätningen.
2) Jacques C., den föreg:s son, astronom
(1677—1756), från 1712 direktor för
observatoriet i Paris. Han avslutade faderns
gradmät-ningsarbete, utgivet 1720: ”Traité de la
gran-deur et de la figure de la’ terre”.
3) César F r a n ?o is C. de T h u r y, den
föreg:s son, astronom (1714—84). Han var från
1756 direktor för observatoriet i Paris och
påbörjade en trigonometrisk kartläggning av
Frankrike, fullbordad av hans son och efterträdare
(1784—93) som direktor, Jacques
Domini-que, greve d e C. (1748—1845).
Cassi’no, förr San German o, stad i
mellersta Italien, 83 km n. n. v. om Neapel; c:a
8,000 inv. Ruiner efter romarnas Casinum. På
ett berg ovanför C. det berömda
benediktinklost-ret Monte Cassino, som helt förstördes i 2:a
världskriget under striderna vintern 1943—44.
Cassiodör(i)us, Flavius Magnus
Au-r e 1 i u s, italiensk lärd och statsman (omkr. 490
—omkr. 580). Han var konung Teoderiks
sekreterare och rådgivare samt beklädde flera
gånger viktiga ämbeten. Omkr. 540 drog han sig
tillbaka till det av honom stiftade klostret
Vi-varium i Kalabrien; hans munkar ålades
särskilt att idka vetenskapliga studier, och arbetet
med att avskriva handskrifter i klostren infördes
av honom. Bland C:s skrifter märkas tal samt
”Chronica”, en världshistoria från Adam till 519
e. Kr., vidare goternas historia, ”Historia
gotho-rum”, känd endast genom Jordanes’
bearbetning, och ”Variae” (ämbetsskrivelser, brev m. m.).
Cassiope, se Roslingsläktet.
Cassiopei’a, Cassiope a, stjärnbild på norra
stjärnhimlen, belägen mellan Perseus och
Ceph-eus. De 5 ljusaste stjärnorna bilda en figur,
liknande ett W.
Cassiopei’um, Cp, atomvikt 175, sällsynt
grundämne, först isolerat av Auer v. Welsbach.
Ämnet har även kallats 1 u t e t i u m, Lu.
Cassirer, Ernst
tysk filosof (1874—
1945), prof, i
Hamburg 1919, erhöll
personlig professur i
Göteborg 1935, efter
1941 gästföreläsare vid
olika univ. i U.S.A. C.
var en av de främsta
representanterna för
den ny-kantianism, som
företrädes av den s. k.
Marburgskolan. I dess
anda skrev han de
historiska verken ”Leib-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
