Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlos, Don - Carlos (Don Carlos; spanska tronpretendenter) - Carlos (spansk tronpretendent, 1788—1855) - Carlos (spansk tronpretendent, 1818—61) - Carlos (spansk tronpretendent, 1848—1909) - Carlow - Carlquist, Maja - Carlquist, Gunnar - Carlquist, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
Carlos—Carlquist
446
(1863); M. Biidinger, ”Don Carlos’ Haft und
Tod” (1891); V. Bibi., ”Der Tod des don Carlos”
(1918; framställer C. som ett offer för faderns
despotism); F. Rachfahl, ”Don Carlos” (1921;
polemisk mot Bibi.). C:s öde har även
behandlats av Schiller, som i skådespelet ”Don Carlos”
ger en idealiserad bild av sin hjälte.
Ca’rlos (Don C.), spanska tronpretendenter,
invecklade i långvariga strider (k a r 1 i s t k r
i-g e n) med den lagliga regeringen för sina
arvsanspråk.
1) Don Carlos Maria José Isidoro (1788
—*855), yngre broder till Ferdinand VII. Efter
dennes återkomst till Spanien 1814 gällde C. som
tronföljare, då konungens tre första äktenskap
voro barnlösa. Emellertid infördes 1830 kognatisk
tronfölj dsordning, och konungen fick i sitt
fjärde äktenskap s. å. en dotter, Isabella, som
trots C :s protester då blev närmaste tronarvinge.
C., som var medelpunkten i de reaktionäras
strävanden för absolutismens återinförande, begav
sig till sin svåger dom Miguel i Portugal. Vid
Ferdinands död (1833) hyllade ett parti, mest
klerikala och invånare i n. Spanien, C. som
konung under namnet Karl (Carlos) V. 1834
kom C. till Spanien och grep till vapen mot
regeringen. Detta s. k. karlistkrig fördes med
växlande lycka till 1839, då C. måste fly till
Frankrike. 1845 avsade han sig sina anspråk till
förmån för sin äldste son.
2) Don Carlos Luis Maria Fernando (1818
—61) äldste son till föreg. och Maria Fransisca
av Portugal. C. företog 1860 en landstigning vid
Ebros mynning och lät utropa sig till konung
under namnet Karl (Carlos) VI. Han blev
emellertid snart tillfångatagen och måste avsäga sig
sina tronanspråk till förmån för Isabella. C. dog
barnlös följande år.
3) Don Carlos Maria de los Dolores (1848
—1909), den föreg :s brorson. C. var son till
Carlos Maria José Isodoros andre son, Juan
Carlos (1822—87), vilken 1868 avsade sig sina
anspråk till förmån för sonen. Denne
proklamerade sig som konung Karl (Carlos) VII och
kom 1872 till Spanien, där han hyllades av
baskerna men 4 maj s. å. led ett avgörande
nederlag och måste fly till Frankrike. Efter
republikens utropande i Spanien följande år
gjorde han ett nytt försök och hade en tid
betydande framgångar i norra Spanien. 1876 måste
han emellertid åter fly till Frankrike. Sedan
den äldre franska linjen av huset Bourbon dött
ut med greven av Chambord, ansåg sig C. även
arvsberättigad till Frankrike och utfärdade
härom en rad proklamationer. Hans son Don
Jaime (1870—1931) gjorde ännu 1909 gällande
arvsanspråk på Spanien och Frankrike; med
honom utslocknade på manssidan den karlistiska
linjen.
Carlow [kä’låu], grevskap i s. ö. Irland,
Irländska republiken, i prov. Leinster, kring
floderna Barrow och Slaney; 896 km2, 34,000 inv.;
når i s. ö. 700—800 m ö. h. Jordbruket är
huvudnäringen. Huvudstaden C. vid Barrow (7,600
inv.) var fordom av strategisk betydelse och
mur-omgärdad. Katedral från 1800-talet.
Carlquist, Maria (Maj a) Augusta Caroline,
f. Dahlberg, gymnastikpedagog (f. ,1884 18/s),
gymnastikdirektörsexamen vid Gymnastiska
cen-tralinst. 1908, gymnastiklärarinna i Berlin 1908
—09 och sedan 1910
vid Sofia folkskola i
Stockholm. Med sin
gymnastiktrupp
”So-fiaflickorna” har hon
haft uppvisningar vid
Olympiska spelen i
Berlin 1936, i U.S.A.
1939, och vid
Lingia-derna 1939 och 1949
m. m. Hon söker
prägla sin gymnastik med
en funktionell
arbets-rytm, där ingen
kroppsdel hålles
onödigt bunden.
Karakte
ristiskt är framför allt en vidsträckt användning
av pendelrörelser. Hon har bl. a. utg.
”Sofiaflic-kornas gymnastik” (1942) och ”Finn rytmen”
(1950). — G. 1911 med civilingenjören Anders C.
Carlquist, Nils Vilhelm Gunnar,
biblio-teksman, historiker (f. 1889 V2). Han blev fil.
dr i Lund 1920, 1918 andre och 1920 förste
bibliotekarie samt 1939 överbibliotekarie vid
Lunds universitetsbibliotek. Bland C:s skrifter
märkas ”Carl Fredrik Scheffer och Sveriges
politiska förbindelser med Danmark 1752—65”
(1920), ”Skånska brandförsäkringsinrättningen
1828—1928” (1928)
och i ”Världshistorien
skildrad i dess
kulturhistoriska sammanhang” tiden 1718—89
(1929). C. har vidare
utg. ”Ur Henning
Ha-miltons brefsamling”
(2 bd, 1914),
”Lands-höfdingen G. W.
Ha-milton och hans
anteckningar från Karl
Johans-tiden” (1921),
J. C. Barfods
”Märkvärdigheter rörande
skånska adeln” (1925)
och ett flertal lokalhistoriska publikationer.
C. var huvudred, för 1 :a uppl. (1929—37)
av ”Svensk uppslagsbok” och är jämte fil. lic.
Josef Carlsson huvudred, för dess 2:a uppl.
(1947 ff.). Han leder sedan 1937 utgivandet av
ett nytt ”Lunds stifts herdaminne”, varav
utkommit Ser. I (1943) och av Ser. II 2:a (1948) och
3:e (1951) bandet.
Carlquist, Nils Josef Einar, militär (f.
1891 23/s), underlöjtnant vid Fortifikationen 1912,
major 1935, 1941 överste och chef för
Fortifikationskåren, chef för Arméförvaltningens
fortifi-kationsstyrelse (från 1944 Arméns
fortifika-tionsförvaltning) samt inspektör över rikets
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
