Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bullaren (härad) - Bullaren (storkommun) - Bullaren, Norra och Södra (sjöar) - Bullarium - Bulldogg - Bulleblomster - Bullen (signatur) - Buller (hörselförnimmelser) - Buller, Sir Redvers Henry - Bullerforsen - Bullerlagen - Bullerö - Bulletin - Bullett, Gerald - Bull Hedlund, Bertil - Bullinger, Heinrich - Bullion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Bullar en—Bullion
140
km2) förenade över näset vid Långevall genom
Långe vallälven och avvattnade över norskt
område till Idefjord genom Enningdalsälven. Från
Kornsjöarna på n. v. häradsgränsen flyter
Kynneälv till S. Bullaren, i nederloppet bildande
mäktiga fall. Socknarna äro M o och N a v e
r-s t a d. B. tillhör Norrvikens domsaga och
fögderi av Göteborgs och Bohus län samt Vikornas
norra kontrakt i Göteborgs stift.
Bullaren, storkommun i Göteborgs och Bohus
län, omfattar socknarna Naverstad och Mo;
341,51 km2, 2,714 inv. (1950).
Bullaren, Norra och Södra, sjöar, se
Bullaren, härad.
Bullärium, samling av viktigare påvliga bullor
och ”breven”. Flera sådana äro utgivna, bl. a.
”Magnum b. romanum” (19 bd, 1742—58),
”Re-gesta pontificum romanorum” (intill år 1198
utg. av F. Jaffé, 1851, 2:a uppl., 2 bd, 1881—
88, med forts. 1198—1304 av A. Potthast, 2 bd,
1874—75). M. v. Celse utgav ett b. för Sverige
1782, fortsatt av H. G. Porthan och J. H.
Schröder.
Bulldogg, se Hundraser.
Bulleblomster, Tro’llius, släkte av fam.
Ra-nunculaceae, medelhöga örter med 1
—5 stora blommor
i stj älkens spets.
Foderbladen, vanl.
omkr. 10, äro
större än
kronbladen, gula, starkt
kupiga och mer el.
mindre hopstående,
så att blomman
blir nästan
klot-formig. Frukterna
äro mångfröiga
balj kapslar. Enda
svenska arten, Tr.
europaeus,
smörbollar, dalkullor el.
daldockor, har
ljusgula blommor och
växer på fuktig ängsmark i nästan hela landet.
Bullen, sign, för Erik Berglund.
Buller, gemensamt namn för sådana
hörselförnimmelser, vilka i mots. till tonerna alstras
av icke periodiska luftsvängningar. Under
särskilda betingelser kunna dock även luftens
periodiska svängningar alstra b. Ju närmare deras
perioder ligga varandra och ju flera svängningar,
som hopas, desto mer närmar sig tonen b. —
B. skilja sig i höjd, styrka och varaktighet, även
om höjden i allm. är svår att skarpt bestämma.
I språket företräda de tonlösa konsonanterna b.,
vokalerna tonerna, och även annars ingå ton och
b. en ofta oupplöslig förbindelse.
Buller [bo’la], Sir Redvers Henry,’
brittisk general (1839—1908). Han deltog från
1860 med utmärkelse i en mängd fälttåg (i Kina
1860, Ashanti 1873, zulukriget 1879, i Egypten
och Sudan 1882—84), blev generallöjtnant 1891
Smörbollar, Trollius europaeus.
och ställdes vid boerkrigets utbrott 1899 i spetsen
för de brittiska stridskrafterna i Sydafrika.
Efter nederlaget vid Colenso i dec. s. å. ersattes
han av Lord Roberts. Han behöll dock befälet
i Natal. Efter åtskilliga strider lyckades han
undsätta Ladysmith i febr. 1900 och deltog
senare med framgång i de avgörande striderna i
Transvaal.
Bullerforsen, kraftstation vid Dalälven i Stora
Tuna socken, 2 km från Borlänge. Fallhöjden
12 m, utbyggd effekt 21,000 kW. Tillhör Stora
Kopparbergs bergslags ab.
Bullerlagen, sammanfattande, populärt namn
på spridda lagbestämmelser och ordningsregler
till förekommande av onödigt el. störande buller,
särsk. nattetid i städerna. Enl. Hälsovårdsstadgan
må innehavare av lägenhet i byggnad, som
inrymmer boningsrum, ej genom buller el. störande
ljud orsaka sanitär olägenhet för närboende.
För de större städerna ha utfärdats särskilda
ordningsföreskrifter mot onödigt gatubuller,
främst nattetid.
Bullerö, ö i Stockholms skärgård, se Nämdö.
Bulletin (fr., liten bulla), officiellt, vanl.
periodiskt tillkännagivande el. redogörelse (för
hälsotillstånd, krigshändelser o. s. v.).
Bullett [bo’lit], Gerald William,
engelsk författare (f. 1893). Han har publicerat
romaner, noveller och lyrik, litterära studier och
antologier. Av hans romaner må nämnas ”The
history of Egg Pandervil” (1928), ”The jury”
(1935; sv. övers. 1940), ”The snare of the fowler”
(1936), ”The bending sickle” (1938), ”A man
of forty” (1940), ”When the cat’s away” (s. å.)
och ”Judgment in suspense” (1946).
Bull Hedlund, Bertil, se Hedlund.
Bullinger [bo’l-], Johan Heinrich,
schweizisk reformator (1504—75). Genom Luthers
skrifter jämte egna, djupgående exegetiska och
patris-tiska studier blev han småningom helt vunnen för
reformationens sak. Efter Zwinglis död i slaget
vid Kappel valdes B. 1531 till dennes efterträdare
som förste pastor i Zürich; på denna post
kvarstod han ända till sin död. B. kan betecknas
som den schweiziska reformationskyrkans andre
grundläggare och utövade även utanför Schweiz’
gränser stort inflytande på utvecklingen inom de
protestantiska kyrkorna. I nattvardsläran
strävade han från början utöver Zwinglis ståndpunkt
till en religiöst djupare uppfattning och banade
därigenom väg för förståelse mellan den tyska och
den franska, av Calvin behärskade, delen av den
schweiziska kyrkan, beseglad genom antagandet
av den av B. och Calvin författade ”Consensus
Tigurinus” (1549). Den s. k. första helvetiska
bekännelsen (1536) är till väsentlig del B:s verk;
den ”andra helvetiska bekännelsen” författades
urspr. (1566) av B. som hans privata testamente
men vann sådant anseende, att den näst
Heidel-bergkatekesen är den reformerta kyrkans
allmännast erkända bekännelseskrift. — Litt.: A.
Bouvier, ”H. B.” (1940).
Bullion [bo’ljan], eng., kollektiv benämning
för guld och silver i tackor men även större
kvantiteter mynt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
