Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johnson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
Joinville-ön-Jones
780
af landet. Det gymnastiska system, som f. n. där (
tillämpas, är hvad fransmännen kalla det "europeiska",
en blandning af tysk turn, svensk gymnastik
och allehanda olika slag af idrotter, betänkligt
lidande brist på insikt i de olika kroppsöfnin-garnas
fysiologiska verkan. Med högskolan, som är inrymd i
gamla, tråkiga lokaler, är förenadt ett "fysiologiskt
laboratorium", ledt af en militärläkare.
*Joinvi!le-ön. Å rad 2 står Dick-Gerrits-arkipe-lagen
bör vara Dirk-Gherritsz-arkipelagen.
Jojkning, egendomlig lappländsk sångart, som består
i gamla melodiösa låtar med text till. I denna musik
och diktning uttrycker lappen sina lofkväden till den
vallade renhjorden, sina hat- och hämndesånger mot
vargarna, och den gamla lappkvinnan sjunger mystiska
formler för sina anhörigas välgång, kåtans flickor
uppstämma låtar, som tolka vildmarkens mystik och
oro. Sedan halftannat årtionde har Karl Tirén (se
d. o. 2) hängifvet lyckats dels uppteckna, dels i
fonogram uppta ett 1,000-tal af dessa svåråtkomliga
natursånger från hela Lappland, hvarigenom de blifvit
tillgängliga för musikf orskningen.
*Jokkis. - 2. J. gods (Finlands största, 52 mtl),
som omfattade nästan hela J. socken och delar
af 3 andra, kom i statens ego 1918 för ett pris
af 33,2 mill. mark. Under de närmast följande
åren styckades godset, så att omkr. 400 större
och omkr. 200 mindre torp och backstuguområden
ombildades till själfständiga lägenheter samt
omkr. 300 nya lägenheter bildades, hvarjämte
bostadslotter sålts i bosättningscentra. Innehafvarna
af de under godset lydande 32 bördsrättshemmanen
(se Börds-rättsförsäljning), hvilka i sin art
varit de enda i Sverige och Finland, erhöllo full
eganderätt till sina lägenheter, hvarigenom 300-åriga
tvistig-heter mellan godsets egare och hemmanens
innehafvare af klipptes. Inalles ha omkr. 23,000 har
skiftats, medan i statens ego kvarstå huf-vudgården (i
hvilken statens institut för huslig ekonomi är afsedt
att inrymmas) och omkr. 9,000 har. En småbrukarskola
har inrättats å orten. J. fjärding gafs åt Klas
Kristersson Horn af Erik XIV till belöning för Eevals
och Estlands eröfring, men återföll efter Horns död
till kronan. I början af 1600-talet förlänades J. åt
Jesper Mattsson Krus. Den ursprungliga föriäningen
delades senare vid arfskiften, men hufvuddelen
egdes sedermera af bl. a. lagmannen K. Reuterholm
och generalmajoren frih. E. G. von Willebrand. 1875
öfvertogs godset af ett aktiebolag, hvars aktier
till större delen befunno sig i svenska händer; 1895
inköptes aktiemajoriteten till Finland. Siste private
egare var donatorn A. Kordelin (se d. o. Suppl.).
O.B-n.
* Jokkmokk omfattar nu 1,947,404 har. 7,914 inv.,
hvaraf 497 i Kvikkjokks kapellförsamling. Om
arbetsstugan se Arbetsstuga. Suppl.
’Jokkmokks lappmarks tingslag inerår nu i Gällivare
fögderi. 19,474,04 kvkm. 7,914 inv. (1923).
*Jola bildar nu en provins i brittiska kolonien och
protektoratet Nigeria.
Jölablöt, fnod. Se Jul, sp. 257.
Jolanta, kejsarinna. Se Östromerska riket, sp. 307.
Jolantha, opera (Yolanfhe) med musik af Tjaj-
kovskij (se denne, sp. 171) till librett efter
H. Hertz’ drama "Kong Renés datter" ; operan uppf. i
Stockholm f. g. 1893.
Jolaälfven. SeBadaälfven. Suppl.
*Jolin. 1. Johan J. Se Ellen Jolin, "J. J. och hans
vänner" (1913). - 2. Severin J. dog 11 nov. 1919
i Stockholm.
Jomud (J om u t), folk. Se Turkmener.
Jonas Selggrens sanatorium. Se Selggrens
sanatorium. Suppl.
Jonasson [jåonas-], Jonas, isländsk författare,
f. 1866, d. 1918, studerade vid teol. seminariet
i Reykjavik och tog dimissionsexamen 1883, blef
präst och med tiden prost på sydlandet, men verkade
från 1908 som historielärare vid realskolan i
Akureyri. Hans förstlingsverk var en liten sannsaga
Gletni lifsins (Lifvets gyckelspel; i tidn. "löunn",
1885), följd af en hel rad, hvaraf 10 äro samlade
till en bok, Ljos og skuggar (Ljus och skuggor,
1915). Därjämte utgaf han den historiska berättelsen
Randfär i Hvassafelli (1892), med ämne från 1400-talet
och striden mellan de katolske biskoparna och de
världsliga myndigheterna, samt romanen Jon halti
(Jon halte). J. räknade sig själf till de "mindre
profeterna", men han var god skildrare af isländskt
folklif och isländska skåp-lynnen, mycket saklig och
verklighetstrogen, fast med väl mörk syn på lifvet och
människorna. Lugnt och lidelsefritt förtäljde han,
men hans varma känsla spåras dock igenom själfva
innehållet. J. utarbetade äfven Ny dönsk orfiabök
meÖ islenzkum ])yftingum (1896), ett för sin tid
mycket förtjänstfullt verk, som ännu med fördel kan
nyttjas. R.N-g.
Jon (John) Blund, namn på det mytiska väsen, som
enligt folkföreställningen framkallar sömnighet
och sömn. I Danmark motsvaras J. af Ole Luköje, som
liksom denne "strör sand i barnens ögon" om aftonen;
en tysk motsvarighet är Sandmann.
*Jonckb!oet. Namnet uttalas jånkblot (ej jonk-blet).
Jondal, härad i inre delen af Hardangerfjorden,
Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt),
Norge. J. härad motsvarar J. socken af Strandebarm
pastorat, Björgvin bispedömme. 233,o? kvkm. 2,022
inv. (1920). Boskapsskötsel; båt-byggeri.
K. G. G. * Jones, Sidney (enligt nyare upplysningar
f. 1869 i Leeds), dog 1914 i London, var först
militärkapellmästare, sedan dirigent för ett i
England och Australien resande operettsällskap,
från 1905 direktör för Empire-teatern i London.
Jones [djåT^ns], Henry Arthur, engelsk dramatiker,
f. 20 sept. 1851 i Grandborough, Buckinghamshire,
afbröt trettonårig skolgången, var sedan anställd
i ett varuhus och hade sin första framgång 1882
med The silver king. Den sociala komedien Saints
and sinners (1884) följdes af The middleman (1889)
och Judah (1890), med hvilka hans rykte var stadgadt
vid sidan af Maugham, Pinero och Sutro. Af hans många
senare stycken, till icke ringa del skrifna för den
stora publiken, stundom för Amerika, må nämnas The
dancing girl (1891), The tempter (1893), The case
of re-bellious Susan (1894), The triumph of the
philisti-nes (1895), The rogue’s comedy (1896), The
liars (1897), Mrs Dånens defence (1900), Chance the
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
