Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Internationella penitentiära kommissionen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Interpretajio legum-Intressekontor
662
rättades 1907 ett särskildt Nordiskt
inter-parlamentariskt förbund, omfattande de svenska,
norska och danska grupperna och med uppgift att
möjliggöra närmare samverkan mellan de nordiska
länderna i det interparlamentariska arbetet till
främjande af det goda samförståndet mellan rikena. En
stor insats i skapandet af detta förbund gjordes
af den danske fredsvännen Fr. Bajer. Förbundet
konstituerades vid ett möte af delegerade från de tre
nordiska grupperna i Köpenhamn 1907. Det 2:a nordiska
delegerademö-tet hölls i Stockholm 1910; sedan ha
dylika sammankomster egt rum hvarje år utom 1923,
omväxlande i Stockholm, Kristiania och Köpenhamn. Det
nordiska interparlamentariska samarbetet pågick
oaf-brutet äfven under Världskriget, och det torde
i ej oväsentlig grad ha varit de nordiska gruppernas
förtjänst, att Interparlamentariska unionen mäktade
öfverlefva krisen och efter fredsslutet hastigt
återtaga sina gamla positioner. I spetsen för
förbundet står ett råd. Presidiet och sekretariatet
alternera mellan de olika länderna. Förbundet utger en
periodisk publikation, "Meddelanden från de nordiska
interparlamentariska grupperna" (1918 ff.). - Finlands
interparlamentariska grupp har 1924 anslutit sig
till förbundet.
Det interparlamentariska arbetet har berört
en mångfald politiska, sociala, ekonomiska
och kulturella problem. På programmet för
såväl unionen och dess konferenser som Nordiska
interparlamentariska förbundet och svenska gruppen
ha s,tått frågorna om den internationella rättens
utveckling, fred och skiljedom, kontroll öfver
utrikespolitiken, begränsning af rustningarna,
likformig lagstiftning och samförstånd mellan
folken. Mycket arbete ned-lades på förberedelserna
till de båda Haagkonferenserna 1899 och 1907. För
Nationernas förbund utgör den interparlamentariska
organisationen ett kraftigt stöd. Den fasta
internationella domstol, som folkförbundet upprättade
1922, innebär förverkligandet af en idé, i hvars
utformning Interparlamentariska unionen gjort en af
de mest betydande insatserna. Efter Världskriget
har organisationen kanske mera än förut egnat sig
åt ekonomiska och finansiella frågor äfvensom åt
problemet om de nationella minoriteternas rätt.
Litt.: Chr. L. Lange, "Histoire documentaire de
L’Union interparlementaire, 1888-1889" (1914), "Den
interparlamentariske union - fortid og frem-tid"
(i "Aarbog for de Nordiske interparlamentariske
grupper", 1918) och "L’Union interparlementaire, son
oeuvre et son organisation" (1921), E. Wavrinsky,
"Den svenska riksdagens interparlamentariska grupp
1892-1917. Minnesskrift" (1917), Fr. Bajer, "Det
nordiske interparlamentariske delegeretmödes
förhistorie" (i "Aarbog" etc. 1918), och
N. Neergaard, "Det nordiske interparlamentariske
förbunds virksomhed i aarene 1907- 1918" (i
"Aarbog" etc. 1918). Jfr äfven publikationerna
"Bulletin interparlementaire" (Geneve, 1921 ff.),
"Meddelanden från de nordiska interparlamentariska
grupperna" (1918 ff.) och "Årsbok för de nordiska
interparlamentariska grupperna" (1918 ff.).
F. K. J.
Interpretatip legum, lat. Se Lagtolkning.
Intersexualitét, biol. Se Könsbestämning. Suppl.
Interstadial, geol. Se Kvartärperioden, sp. 386.
*lnterstitiell. I. neurlt, med. Se Nervsjukdomar,
sp. 801.
Intertemporäl (af lat. i’nter, emellan, och ie’m-pus,
tid). Se Lag, sp. 810.
Intertype [i’nt8täip], eng. Se Sättmaskin, sp. 124.
*lnterusurium. Gällande svenska lagbestämmelser
härom återfinnas numera i konkurslagen § 138 och
utsökningslagen § 110. För Finland äro motsvarande
lagbud konkursstadgan § 104 och utsökningslagen
5 § 30, hvilka liksom de svenska före-skrifva
rabatt-afdrag efter 5 proc. för år. I Danmark
(konkurslov § 131) och Norge (konkurslov § 102)
beräknas däremot ifrågavarande afdrag efter 4 proc.
O. G. Bj.
*lntervju. Den infördes i Sverige af K. A. T. Blanche
(se denne. Suppl.) och har under det senaste
årtiondet fått en mycket framträdande plats inom den
svenska tidningstekniken. Intervjuer försiggå numera
synnerligen ofta per telefon.
Intestinum (lat., tarm), anat. I. coecum [sekum]. Se
Blindtarm och Tarmen, sp. 476. - I. re’ctum. Se
Tarmen, sp. 477. - 7. tenue. Se Tarmen, sp. 475.
*lntlma teatern. Se Stockholms teatrar, sp. 82-83,
samt i Suppl.
*lntransigeant, L’, står numera det nationella
blocket nära och drifver en rätt nationalistisk
utrikespolitik. Den är aftontidning, hade 1923 en
upplaga på inemot 524,000 ex. och utges af L é o n
B a i l b y; hufvudredaktör är Jean Fabry.
Intransige7nt (fr. intransigeant, af nekande
in och transiger, dagtinga), oförsonlig i sin
oppositionsställning, omedgörlig, helt ovillig att
kompromissa. Jfr Intransigenter.
Intressedispens. Enligt 30:e kap. 13 :e § andra
punkten Rättegångsb. eger part i fall, då på grund
af stadgandena om summa revisibilis eller andra i
lagrummet nämnda stadganden hofrätts utslag ej må
öfverklagas, söka konungens tillstånd till talans
fullföljande, där han visar, att sådant för honom
skulle ha synnerlig betydelse utöfver det mål,
hvarom fråga är. Sådant tillstånd benämnes ofta
intressedispens. Ansökan om sådant tillstånd fogas vid
revisionsinlaga resp. besvärsskrift. Ang. prof ningen
af sådan ansökan gäller hvad i art. Fattigdispens
sagts om den dispensansökan, som där af ses; för
bifall till ansökan, hvarom nu är fråga, fordras dock,
att två led. af dispensafdelningen i Högsta domstolen
rösta för bifall. E. K.
Intressekontor, kontor för tillvaratagande af de
anslutnes "intressen". Idén till intressekontor
har utgått från Amerika, öfverfördes till Sverige
af konsul Holger Holm och tillämpades första gången
vid de af honom ledda Wettergrenska kappfabrikerna
i Göteborg 1910. Intressekontoret är till sin
uppgift i första hand en sparkasseanordning,
byggd på insättningar genom löneafdrag, och af ser
dels att erbjuda en bekväm form för tryggande af de
regelbundet återkommande större utgifterna, dels att
på samma gång väcka "sparvana", för hvilket ändamål
ofta äfven särskildt räntetillägg ges af företaget,
där det ordnats. Intressekontoret skall emellertid
dessutom inom företaget vara den sociala centralen,
där upplysningar, råd och hjälp lämnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
