Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hogcholera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
Hoher Ifen-Hollaender
438
föremål för förbittrade strider mellan dessa och
tyskarna, som, med insättande af allt starkare
stridskrafter, sökte återeröfra den viktiga
stödjepunkten. Detta lyckades ock slutligen 3
okt., men 13 s: m. återtogo engelsmännen dess
hufvuddel. Befästningsanläggningarna voro då
fullständigt sönderskjutna. Jfr Världskriget,
sp. 184. H. J-dt.
Hoher Ifen, bergstopp. Se Bregenzer-w a l d. Suppl.
*Hohkönigsburg i Elsass förklarades 1921 för fransk
nationalegendom.
Hoihau, hamn. Se Kiung-tschu.
Hojo, medeltida japansk stormansätt, en sidolinje
af Tairaätten och i besittning af den faktiska
regeringsmakten i Japan under hela 1200-talet och fram
till 1333. Mest bekanta af dithörande härskare voro
Hojo Tokimasa, Hojo Yoshi-toki, Tokiyori och Hojo T
o k i m u n e. Om dem samt om Hojoväldets uppkomst,
karaktär och fall se Bd XII, sp. 1457-61.
Hokksund, industriplats och järnvägsknutpunkt i övre
Eiker härad, Buskerud fylke (före 1919 Buskeruds amt),
Norge, v. om Drammen, där den åt n., till Kröderen
och Hönefoss, gående järnvägen tar af från banan till
Kongsberg, Skien och Sorlandet. 1,067 inv. (1920).
K. G. G.
Hokoto, ögrupp. Se Pescadores,
"Hokusai. Några af H:s teckningar återges å pl. II
till art. Japansk konst.
Hol. 1. Härad och pastorat i öfre Hallingdal,
Buskerud fylke (före 1919 Buskeruds amt),
Norge. 1,502,73 kvkm. 2,247 inv. (1920). Stora
fjällvidder. Boskapsskötsel. Turisttrafik. - 2. Härad
och socken i Buksnes pastorat, Lofoten, Nordland fylke
(före 1919 Nordlands amt), Norge. 66,94 kvkm. 2,272
inv. (1920). Fiske och jordbruk. Många fiskelägen.
l o. 2. K. G. G.
Holarktiska regionen (af grek. ho’los, kal). Se
Djurgeografi. Suppl.
’Holberg (sp. 967), Ludvig. Hans arbeten
utges från 1913 i en standardupplaga genom
Carl S. Peterson. Nyare litt.: Just Bing,
"L. H." (1917), Th. A. Muller, "H.-portrsetter"
(1918), Normann, "H. paa teatret" (1919), Brix,
"H." (1920), "H.-aarbog" (1920 ff.), Harald Nielsen,
"H. i nutidsbelysning" (1923). En H.-akademi
och ett H.-samfund stiftades i Köpenhamn 1922.
P. E-t.
*Holberg (sp. 972), Ludvig,
dog 6 aug. 1913 i Köpenhamn.
P. E-t.
*Holbaek med förstäder hade 11,198 inv. 1921. Hamnen
utvidgades 1920 till 6 m. djup. Nytt rådhus
uppfördes af Vilh. Fischer 1909-11. Garnison.
P- E-t.
*Holbaek amt omfattar nu 1,736,7 kvkm. 117,925
inv. (1921).
*Holckenhavn. Baroniet
öfvergick till fri egendom 1922.
P. E-t.
Holda, Frau H., ty., myt. Se H u l d r a.
’Holden, E. S., dog 16 mars 1914 i West Point.
*Holder, A., dog 12 jan. 1916 i Karlsruhe.
Hole. 1. Pastorat i Eingerike kontrakt, Oslo
bispedömme, Norge, omfattar socknarna Hole och
Tyristrand. 307,25 kvkm. 3,815 inv. (1920). -
2. Härad och socken i H. pastorat, vid Tyrifjorden,
s. om Hönefoss, Buskerud fylke (före 1919
Buskeruds amt), Norge. 200,49 kvkm. 2,115
inv. (1920). Jordbruk och skogsbruk, l o. 2. K. G. G.
Holger Birch, pseudonym. Se Meyn 2.
Holgersärter, Hålabäck a, bot., namn i Halland på
Chrysanthemum segetum. Efter missväxten 1624 införde
Holger Rosenkrantz utsäde från utlandet till sin
gård Skottorp i Halland. Fartyget, som förde säden,
strandade utanför byn Hålabäck i Steninge socken och
plundrades af byamännen, som utsådde säden. Genom det
i säden förekommande ogräsfröet inkom växten i landet
och kallades i Halland, där den nu är mycket spridd,
Holgersärter och Hålabäcka; det senare namnet är ännu
det nästan uteslutande brukliga namnet i Halland.
G. L-m.
Holguin, Jorge, president i Colombia (se
d. o. Suppl.).
Holice [hå’litse], stad. Se Holitz (äfven i Suppl.).
*Holics tillhör nu Tjecho-Slovakien. 5,634
inv. (1921).
* Holitz tillhör nu Tjecho-Slovakien. Tjechiska namnet
är Holice. 6,078 inv. (1921).
Holk. 1. Benämning på konstgjorda fågelbon, hvilka
uppsättas för sådana fågelarter, som normalt häcka i
ihåliga träd. Dylika holkar utgjordes förr vanligen
af en efter fågelns storlek afpassad fyrkantig låda,
med ett ingångshål på ena sidan, med eller utan
sittpinne nedanför ingångshålet. På senare tid har
man alltmera börjat använda holkar enligt en af tyske
ornitologen v. Berlepsch föreslagen typ, bestående
af ett stycke naturlig stam med påsittande bark,
försedd med en kolfformig urborrad hålighet. Sådana
holkar tillverkas numera äfven i Sverige. - 2. Jaktv.,
af 4 bräder hopslagen kort trumma, som sättes framför
öppningen af räfvens eller gräflingens lya för fångst
af dessa djur. Holken är i ena ändan försedd med
galler samt har i den andra (den inåt lyan belägna)
en gillrad lucka, som faller ner, då djuret kommit
in i trumman och stöter till en gillerpinne.
1-2. G. G.
Höll, Karl, tysk protestantisk teolog, f. 15 maj 1866
i Tubingen, blef 1896 privatdocent i Berlin, 1900
e. o. professor i Tubingen och 1906 ord. professor
i kyrkohistoria i Berlin. H:s forskningar ha nästan
genomgående rört sig på det idéhistoriska området,
och hans styrka ligger i den djupt inträngande
begreppsanalysen. Af synnerlig betydelse är den rad
af undersökningar, numera sammanförda i Gesammelte
aufsätze (bd I; "Luther", 1921), som han egnat åt
Luthers åskådning, till dess utvecklingsgång och dess
inre sammanhang. Bland hans öfriga skrifter må nämnas
Die Sacra Parallela des Johannes Damascenus (1897),
Enthusiasmus und bussgewalt bei dem griechischen
mönchtum (1898), Amphilochius von Ikonium (1904), Die
geistlichen ubungen des Ignatius von Loyola (1905),
Die recht-fertigungslehre im lichte der geschichte
des protestantismus (1906), Der modernismus (1908),
Joh. Calvin (1909), Die bedeutung der grossen
kriege fur das religiöse und kirchliche leben
innerhalb des d.eutschen protestantismus (1917).
E. Bg.
Holla, härad och pastorat vid Norsjö, v. om
Skien, Telemark fylke (före 1919 Bratsbergs
amt). Norge. 257,54 kvkm. 4,138 inv. (1920). Jordbruk,
skogsbruk, industri och bergsbruk (Ulefoss verk).
K. G. G.
*Hollaender, G., dog 5 dec. 1915 i Berlin, -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
