Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yrkeshygien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Yrkessjukdomar.) Om spridning af tuberkulos
genom damm från smittade kläder se
Lungsot, sp. 1459–60, af mjältbrand genom damm
från svin-, häst- och nöthår se Mjältbrand,
sp. 720, af koppor genom damm från lump se
Koppor. Här må äfven erinras om
infektionsfaran för sjuksköterskor under utöfning af
deras yrke (se Lungsot, sp. 1459–60), för
tvätterskor vid handtering af förorenade
tvättkläder (damm, förorening af händerna; den
förra faran undvikes genom fuktning af
tvättkläder före handtering, den senare genom tvättens
kokning och bykning jämte noggrann
handrengöring). Infektioner hos veterinärer och slaktare från
tuberkulösa djur, hos läkare vid liköppningar
undvikas genom noggrant beaktande af äfven små sår
och deras noggranna skyddande, genom förband
resp. desinfektion. Rök, gaser och ångor, som
komma till utveckling i arbetslokaler i starkare
koncentration, kunna utöfva speciella
giftverkningar, i allmänhet på blodet och nervsystemet, men
dessutom äfven reta slemhinnorna och därigenom
åstadkomma den disposition hos lungorna, som är
behöflig för tuberkulossjukdomens uppkomst. Bland
retande eller giftiga gaser och ångor må nämnas
ammoniak och olika syror samt därjämte
metallångor af bly, zink och kvicksilfver samt nitrösa
gaser, nitro- och dinitrobensol, arsenikväte,
bensin, bensol, cyanväte m. fl. (se
Yrkessjukdomar). De åtgärder, som i allmänhet komma till
användning mot damm och gaser, äro följande.
Källan till luftföroreningen afstänges och förses
med kraftig utsugning af den gas- eller
dammfyllda luften, hvilken ledes ut i det fria, till en
eldstad, eller genom vatten eller oskadliggöres på
annat sätt. Ett verksamt skydd mot giftigt ämne,
som vid dess bearbetning fastnar vid händerna,
är att utbyta handarbete mot maskinarbete. Som
skydd mot dammupphvirfling fuktas det dammande
materialet, golfven i arbetslokaler hållas fuktiga
eller bestrykas några gånger årligen med
dammbindande olja. Luftens rening från gaser och damm
underlättas genom god renhållning i
arbetslokalen, verksam ventilation i denna. Faran minskas
genom kortare arbetstider, omväxling i
sysselsättningar i yrket, uteslutning af minderåriga från
de af damm och gaser mest förorenade rummen;
äfven utlämning af respiratorer åt arbetarna kan
vara en åtgärd, som är egnad att för kortare
stunder i sänder oskadliggöra en dammfylld luft.
Vid större damm- eller gasutveckling behöfvas
särskilda arbetsdräkter, som skola hållas så rena och
snygga, som arbetets natur medger, och emellanåt
ombytas. Förvaringsrum böra finnas för de kläder,
som användas utom arbetet. Vissa gifter, såsom
kromat, bensol, kolsvafla, nitrobensol, anilin,
toluol, kunna tränga igenom huden, alstra sår och
t. o. m. förorsaka allmänna förgiftningar.
Viktigt är, att i yrken med af damm eller gaser
förorenad luft anordningar finnas för den personliga
renhållningen, bad och tvättanordningar; och att
de också komma till användning. Särskildt vid
handtering af giftiga ämnen, t. ex. blystofter, är
af vikt, att händerna grundligt rengöras före
måltiderna, för att icke vid händerna häftande gift
skall upptagas i kroppen samtidigt med födan.
Som kontroll att bly fullständigt aflägsnats vid
handtvagningen rekommenderas att efter denna
gnida in händerna med litet svafvellefver
(svafvelkalium) i glycerin, då vid händerna möjligen
kvarsittande bly framträder med svart färg af
svafvelbly. Effektivaste medlet till skydd mot
förgiftningar i yrken är att utbyta det giftiga materialet
mot ett ogiftigt. Ett sådant skydd mot
blyförgiftningar i porslinsindustrien skall R. Almström (se
denne) ha upptäckt i blysilikat. Sedan detta
preparat börjat komma till användning i glasyrer
i st. f. det giftiga blykarbonatet, som förut
vanligen användts, ha blyförgiftningarna inom denna
industri hastigt aftagit.
III. Af arbetet själft förorsakade skador af
hälsan; skydd mot öfveransträngning m. m. Arbete
är nödvändigt för hälsa och välbefinnande.
Kroppsarbete är nödvändigt för musklernas utveckling till
full styrka. Utan arbete förtvina musklerna. En
person, som ligger till sängs några veckor, utan att
vara egentligen sjuk, t. ex. efter ett benbrott, kan
bli lika muskelsvag, som om han genomgått en svår
sjukdom. På samma sätt förhåller det sig med
organen för det andliga arbetet. Utan fortsatt
verksamhet och arbete, utan ständig kamp med
svårigheter, som skola öfvervinnas, stannar den andliga
utvecklingen. Själslifvet tynar. För långt drifvet
arbete skadar. Långt innan någon allvarlig fara
hotar på grund af kropps- eller själsarbete, brukar
trötthetskänsla infinna sig (se Trötthet).
Tröttheten brukar under dagens lopp tillfälligt minskas
efter intagning af måltider och efter pauser i
arbetet. Under dagens lopp ökas den emellertid
alltmer, är störst mot aftonen, för att sedan häfvas
genom sömnen. Om arbetet längre tider får pågå utan
hänsyn till inträdande trötthet, kan ett tillstånd
inträda, som betecknas med öfveransträngning och
som brukar karakteriseras af en trötthetskänsla,
som icke försvinner efter sömn och fortfar dag efter
dag. Symtomen af öfveransträngning visa sig
företrädesvis från nervsystemet, äfven om för
långvarigt eller för tungt muskelarbete varit orsaken:
symtomen äro trötthetskänsla, hufvudvärk, retlighet
och ombytlighet i lynnet, oförmåga att längre hålla
på med ett arbete, en tankegång; oregelbunden
sömn, muskelryckningar, svårighet att hålla armar
eller ben stilla o. s. v. Öfveransträngning kan
uppstå – utom genom tungt eller långvarigt
kroppsarbete – genom långvarigt bibehållande af samma
ställningar i arbetet, långvarig upprepning af
samma kroppsrörelse, äfven om den i och för sig
icke är tröttande; den kan äfven uppstå genom
långvarig, intensiv spänning af uppmärksamheten
under ett ansvarsfullt arbete m. m. Ogynnsam
belysning, fuktighet, värmegrad, damm eller gashalt
i luften kunna, utom arbetet i instängd luft i och
för sig, befordra öfveransträngningens uppkomst.
Följden af att i förhällande till kroppskrafterna för
tungt eller ansträngande arbete kunna visa sig som
förändringar hos kroppen: ryggradskrökningar,
kutrygg, snedrygg, formförändringar hos bröstkorgen,
plattfot (som lätt uppkommer hos unga muskelsvaga
personer, som få stå flera timmar dagligen),
bågarben, kobenthet, åderbråck (vid långvarigt stående,
gående, bärande af tunga bördor). Särskildt
ogynnsamma ställningar med hänsyn till dispositionen för
tuberkulos intas ofta vid skrifpulpeten eller
ritbrädet, vid glasslipning m. fl. sysselsättningar. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
