Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västerbotten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
municipalsamhällen: Nordmalings kyrkovall, Djupviken,
Vännäs, Lycksele, Åsele och Vilhelmina.
Landskommunernas antal är 27. – I ecklesiastikt
hänseende hör länet till Luleå stift och omfattar 3
hela och större delen af 1 kontrakt, med 2 stads-,
27 lands- och 4 kapellförsamlingar. – Länet
tillhör VI:e arméfördelningsområdet. Inom länet äro
förlagda Västerbottens infanteriregemente och
Norrlands dragonregemente, båda till Umeå. – Vidare
ingår länet i Norra postdistriktet, Sjätte
telegrafdistriktet, Femte järnvägsdistriktet, Västerbottens
väg- och vattenbyggnadsdistrikt och Norra
bergmästardistriktet, bildar 2 justeringsdistrikt och 13
landtmäteridistrikt samt omfattar Umeå, större
delen af Skellefteå och en del af Härnösands
skogsdistrikt med tills. 25 revir. – För hälso-
och sjukvården är länet deladt i 18
provinsialläkardistrikt, hvartill komma 3 extra
provinsialläkardistrikt. Länslasarett finnas i Umeå
och Skellefteå och sjukstugor på 10 olika platser.
Länsveterinärerna äro 2 och distriktsveterinärerna
8. – Af undervisningsanstalter kunna nämnas
högre allmänt läroverk i Umeå, samskola (statens)
i Skellefteå, folkskollärarinneseminarium i Umeå,
folkhögskola och landtmannaskola i Degerfors samt
landtbruksskola i Brattby (Vännäs socken). – I
fråga om valen till riksdagens Första kammare
utgör länet tills. med Norrbottens län en valkrets med
9 representanter; för valen till Andra kammaren
är länet en valkrets med 7 representanter. –
Jordbruk och boskapsskötsel samt skogshandtering
äro länets hufvudnäringar. Af hela landarealen,
5,557,087 har, uppgåfvos 1919 65 har vara
trädgård, 91,631 åker, 222,450 äng (mera än i något
annat län) och 3,085,531 har skogbärande mark.
För 1920 beräknas den odlade jorden till 92,080
har, hvaraf använda till råg 881, korn 14,622,
hafre 1,968, blandsäd 3,288, potatis 2,595,
foderrotfrukter 364, vall 62,697, säd till grönfoder
3,496, andra växtslag 119 samt träda (och obrukad
jord) 2,050 har. Skörden kan för åren 1916–20
beräknas till i medeltal årligen: korn 20,858,
annan spannmål 7,641, potatis 34,192,
foderrotfrukter 10,927, hö 235,184 och halm 41,045 ton.
Antalet kreatur (föl, kalfvar o. s. v. inräknade)
utgjorde 1 juni 1919: hästar 19,903, kor 67,119,
andra nötkreatur 25,738, får 101,194, getter 9,298
och svin 7,285. Af fjäderfän (kycklingar o. s. v. ej
inberäknade) funnos samtidigt 48,671. Renarna
uppgåfvos vid slutet af 1911 till 65,077. Af
ladugårdsprodukter, särskildt ost, har länet öfverskott
till afsalu, hvaremot spannmålsskörden är
otillräcklig för länets behof. – Tack vare den
betydande skogsarealen, som dock i kustlandet intill de
sista åren varit föremål för en synnerligen dålig
hushållning, är produktionen af timmer betydande,
och jämväl sågverksindustrien är af vikt. I öfrigt
är industrien tämligen betydelselös; bergsbruk
bedrifves numera ej inom länet. Värdet af industriens
samtliga salutillverkningar uppgafs för år 1919 till
64,474,235 kr., hvilket är mindre än i något annat
län utom Jämtlands och Gottlands. –
Handelsflottan omfattade 1919 endast 8 fartyg om öfver
20 nettoton. – Längden af järnvägarna inom länet,
samtliga tillhörande staten, utgjorde vid 1920 års
slut 399 km., hvaraf största delen tillhörande
statsbanan Bräcke–Boden med bibanor från Vännäs
till Umeå och från Bastuträsk till
Skellefteå–Kallholmen. Dessutom är för trafik öppnad en
mindre del af Inlandsbanan (till Vilhelmina).
Beslut har fattats om Inlandsbanans fortsättning
norrut samt om byggande af tvärbanor från
densamma till linjen Bräcke–Boden. – Länets
mantal utgjorde 1910 1,240. – Taxeringsvärdet 1920
var för jordbruksfastigheter 202,289,500 kr. på
landsbygden och 1,233,300 kr. i städerna samt för
annan fastighet 43,450,400 kr. på den förra och
24,235,000 kr. i de senare. Därtill kommer värdet
af statens och menigheters fasta egendom, taxerad
på landsbygden till 87,242,200 kr. och i städerna
till 9,616,600 kr. Inhemska aktiebolag innehade
1919 jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde af
50,713,800 kr., 25 proc. af taxeringsvärdet för all
bevillningsskyldig jordbruksfastighet. En till 20,000
kr. (1910) taxerad egendom af fideikommissnatur
finns i länet. – Västerbottens län omfattade urspr.
(sedan 1637) hela landskapet Västerbotten (och
hela Lappland), men 21 maj 1810 afsöndrades
norra delen (jämte Torne och Lule lappmarker)
som eget län (Norrbottens län), hvaremot
Nordmalings tingslag i Ångermanland lades till
Västerbottens län. Genom k. br. 20 maj 1868
afskildes Pite lappmark från V. och lades till
Norrbottens län.
L. Wll.
Västerbottens mellersta domsaga, i
Västerbottens län, omfattar två tingslag, Nysätra och
Burträsks. 3,876 kvkm. 25,588 inv. (1920).
Västerbottens norra domsaga, i Västerbottens
län, omfattar Skellefteå tingslag samt Norsjö
och Malå tingslag. 8,174 kvkm. 50,556 inv.
(1920).
Västerbottens norra kontrakt, i Luleå stift,
omfattar de åtta pastoraten Nysätra; Löfånger;
Skellefteå landsförsamling; Skellefteå stad; Byske
och Fällfors; Norsjö; Jörn; Burträsk och Kalfträsk
kapell. 9,414 kvkm. 68,194 inv. (1920).
Västerbottensost. Se Ost, sp. 1043.
Västerbottens regemente (n:r 20) var urspr.
uppsatt, roteradt af eller i hela landskapet
Västerbotten. 1841 delades regementet i två kårer,
Norrbottens och Västerbottens fältjägarkårer.
Västerbottens fältjägarkår blef då
roterad inom Västerbottens län och utgjordes af 460
nummer. Med tillägg af "fast anställda volontärer"
ökades styrkan vid den till regemente på två
bataljoner genom 1892 års urtima riksdags beslut s. å.
utvecklade kåren till 700 man. Genom 1901 års
härordning blef regementet till styrka och
sammansättning likställdt med öfriga infanteriregementen.
Mötesplatser ha varit Gumboda hed, 24 km. n. om
Bygdeå, och (från 1898) Vännäs läger. Regementet
erhåller sitt värnpliktiga manskap från
Västerbottens län (utom Skellefteå rullföringsområde) samt
från Örnsköldsviks rullf.-omr. af Västernorrlands
län. Det är sedan 1908–09 förlagdt till Umeå.
– Regementets historia är tecknad af C. G. A.
Bergenstråhle i "K. Västerbottens regementes
krigshistoria" (1917).
C. O. N.
Västerbottens södra domsaga, i Västerbottens
län, omfattar, sedan Umeå tingslag utom den till
detta hörande delen af Hörnefors socken 1 jan.
1921 afskilts till egen domsaga, Umeå
domsaga, två tingslag Nordmalings och Bjurholms,
omfattande äfven nyssnämnda del af Hörnefors,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
