Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sjukvården är länet deladt i 13
provinsialläkardistrikt, hvartill komma 6 extra
provinsialläkardistrikt. Hospital för sinnessjuka finns i
Kristinehamn, länslasarett och kurhus i Karlstad
och Filipstad, tuberkulossjukhus i Arvika och
sjukstugor på 8 platser inom länet. 2 länsveterinärer
finnas inom länet. – Af undervisningsanstalter
kunna nämnas högre allmänt läroverk i Karlstad,
realskolor i Kristinehamn och Arvika, (statens)
samskola i Filipstad, kommunal mellanskola i
Säffle, folkskollärarseminarium i Karlstad,
folkhögskolor i Molkom och Arvika, bergsskolan i
Filipstad, handtverksskolan (i Kristinehamn) för
blinda, landtbruksskola på Varpnäs samt
landtmannaskolor i Molkom, Kristinehamn och Älgå. –
För valen till riksdagens Första kammare utgör länet
l valkrets med 7 representanter; för valen till Andra
kammaren likaledes 1 valkrets med 10
representanter. – Länets hufvudnäring är jordbruket, med
hvilket likväl industri och bergsbruk täfla i betydelse.
Af länets hela landareal, 1,754,867 har,
uppgåfvos 1919 1,788 som trädgård, 195,155 som
åker och annan odlad jord, 30,785 som naturlig
äng och 1,376,276 som skogbärande mark. 1920
utgjorde åkerarealen 195,189 har, hvaraf användes
för hvete 3,951, råg 19,687, korn 647, hafre
50,462, blandsäd 2,122, baljväxter 853, potatis
5,727, foderrotfrukter 1,546, vall 83,720, säd till
grönfoder 3,379, andra växtslag 22,329, träda
(och obrukad jord) 22,766 har. I medeltal
skördades 1916–20 af spannmål 99,095, potatis 69,547,
foderrotfrukter 36,977, hö 230,598 och halm
153,369 ton. Antalet husdjur (föl, kalfvar o. s. v.
inräknade) utgjorde 1 juni 1919: hästar 29,028,
kor 91,559, andra nötkreatur 50,202, får 74,410,
getter 2,793 och svin 24,908. Antalet fjäderfän
(kycklingar o. s. v. ej inräknade) utgjorde
samtidigt 195,309 och antalet bisamhällen 7,153. –
Länet är Sveriges skogrikaste s. om Dalälfven, de
förnämsta industrierna äro också direkt eller
indirekt baserade på skogens afkastning. Af hela
antalet i industri och bergsbruk 1919 inom länet
sysselsatta arbetare, 17,102, kommo på sågverk
och hyflerier 2,949, annan trävarutillverkning 645,
pappersmassefabriker 1,826 samt pappersbruk och
pappfabriker 1,164, tills. för dessa industrier
6,584. I fråga om såväl sågverks- som
pappersmasseindustri intar länet den främsta platsen s.
om Dalälfven, beträffande den sistnämnda
industrien öfverträffar länet jämväl de norra länen
utom Västernorrlands och Gäfleborgs. Äfven i
fråga om malmbrytning och metallindustri intar
länet en af de främsta platserna i landet med
7,118 arbetare (1919). Järnmalmsbrytningen (inom
Färnebo och Nordmarks socknar) utgjorde
1911–15 i medeltal årligen 74,003 ton. Därjämte
kommer största delen af landets produktion af
manganmalm på länet. Af tackjärn framställdes
1911–15 i medeltal årligen 56,893 ton. Beträffande
såväl järnmalmsbrytning som tackjärnsproduktion
intar länet femte platsen bland rikets län. En
än mer framskjuten ställning intar länet i fråga om
tillverkningen af smidbart järn och stål, särskildt
martingöt. Länets största industriella företag är
Uddeholmsverken (se d. o.). Hela antalet
industriella arbetsställen (bergverk inräknade) inom
länet utgjorde 1919 431 med 17,102 arbetare, en
använd drifkraft af 96,048 hkr och ett värde för
salutillverkningarna af 255,174,020 kr. –
Handelsflottan omfattade vid 1919 års slut 75 ång-
och motorfartyg om 13,928 nettoton och 27
segelfartyg om 1,401 nettoton. Länets viktigaste
hamnar äro Karlstad och Kristinehamn, båda efter
Trollhätte kanals ombyggnad tillgängliga för
sjögående fartyg. Genom Säffle kanal (se d. o.)
är äfven Arvika tillgängligt för sjöfart, ehuru
endast med mindre fartyg. Järnvägarnas längd
inom länet var vid 1920 års utgång 753 km.,
hvaraf statens 288, enskilda normalspåriga 267
och enskilda smalspåriga 198. Af statens
järnvägar falla inom länet större delen af Nordvästra
stambanan och en del af banan
Kristinehamn–Mora (intill 1917 enskild). De normalspåriga
enskilda järnvägarna äro Bergslagernas (endast en
del), Kil–Fryksdalens och Nora bergslags järnväg
(endast en del); de smalspåriga äro
Karlstad–Munkfors och Nordmark–Klarälfvens järnvägar
jämte ett par småbanor af endast lokal betydelse.
– Länets mantal utgjorde 1910 1,787.
Taxeringsvärdet var 1920 för bevillningsskyldig
jordbruksfastighet 368,513,500, för bev.-skyldig annan
fastighet 192,685,600 och för bevillningsfri
fastighet 43,375,000 kr. Inhemska aktiebolag innehade
1919 jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde af
114,055,800 kr., 30,8 proc. af taxeringsvärdet för
all bevillningsskyldig jordbruksfastighet.
Fideikommissen voro 6 år 1910 med ett taxeringsvärde af
582,200 kr. – V:s län bildades 1779, då det
såsom eget län afsöndrades från Örebro län, med
hvilket det varit förenadt under namn af Närkes
och Värmlands län.
L. Wll.
Värmlands läns tuberkulossjukhus, öppnadt
1912, med 110 platser, är förlagdt till Arvika.
Värmlandsmila, kem. tekn. Se Kol n in g,
sp. 570.
Värmlandsnäs l. Näset, en i Vänern från
Värmland mot s. utskjutande halfö, som
tillsammans med den utanför liggande Lurö skärgård och
Kållands härad i Västergötland afskiljer Dalbosjön
från den öfriga Vänern (se kartblad IV till
"Nordisk familjeboks karta öfver Sverige" i bd XXIX).
Halfön är en enformig och skogfattig slättbygd med
endast obetydliga höjder och vattendrag, men den
är bördig och tätt befolkad och hör till landskapets
äldsta och först uppodlade trakter, bebyggd redan
under stenåldern, hvarom de många jordfynden
man där gjort vittna. Hufvudnäringar äro
jordbruk och ladugårdsskötsel, med en afkastning vida
öfver det egna behofvet, samt fiske i Vänern.
Halfön, som i judiciellt hänseende hör till Södersysslets
domsaga, Näs härad och tingslag samt i
ecklesiastikt till Nors kontrakt, omfattar socknarna
Eskilsäter, Millesvik, Ölserud, Botilsäter samt By och
Södra Ny.
Värmlands regemente (n:r 22) kom vid delnin-
gen af Närkes och Värmlands regemente 1812 (se
Närkes regemente) att utgöras af 908 num-
mer i Värmlands län, hvilket antal 1894 ökades
till 1,000 därigenom, att ett kompani från Närkes
regemente öfverfördes. Som understöd för roterin-
gen åtnjöt regementet årligen omkr. 13,260 kr.,
utgörande årliga räntan af de åttingar, som vid
knektekontraktens uppgörande anslogos till hjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
