Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Segelfartyg - Segelfregatt - Segelfärdig - Segelförbund. Se Segelsällskap - Segelgarn. Se Garn 2 - Segelhandske, sjöv. Se Segelsömnad - Segelkanot. Se Kanot, sp. 799--800 med fig. - Segelklubb. Se Segelsällskap - Segelkoj - Segelkrok, sjöv. Se Segelsömnad - Segelled - Segellejdare - Segellinjeskepp. Se Linjeskepp - Segelmakare - Segelmanöver, sjöv. Se Manöver - Segelmoment - Segelnot, fisk. Se Fiskredskap, sp. 451 - Segelnål, sjöv. Se Segelsömnad - Segelordning - Segelpunkt - Segelritning - Segels - Segelsten - Segelstrykning - Segelsällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rår på fock- och stormasterna: barkskepp l. bark, skonertbark;
» » fockmasten: skonertskepp, toppsegelsskonertskepp;
utan rår: loggert, slätskonertskepp l. slättoppadt skonertskepp ("hundraelfva");
4- och 5-mastade:
rår på alla masterna: 4-(5-)mastadt fullriggadt skepp;
» » » » utom mesanmasten: 4-(5-)mastadt barkskepp;
» » fockmasten: 4-(5-)mastadt skonertskepp;
6- och 7-mastade (alltid utan rår): 6-(7-)mastadt slätskonertskepp.
3- till 7-mastade fartyg benämnas gemensamt
skepp. Jfr Fartyg, Segel, Segelbåt, Segling och
Skeppsbyggeri samt specialartiklar (med fig.) öfver
olika segelfartygstyper. C. K. S.
Segelfregatt, skpsb., ett fulltackladt örlogsfartyg
(fregatt) utan ångmaskin. Se Fregatt.
R. N.*
Segelfärdig, sjöv., klar att afsegla. Därvid kräfves
för ett handelsfartyg att ha utklarerat, d. v. s. ha
erlagt sina hamnumgälder och vara försedt med alla
erforderliga skeppshandlingar.
R. N.*
Segelförbund. Se Segelsällskap.
Segelgarn. Se Garn 2.
Segelhandske, sjöv. Se Segelsömnad.
Segelkanot. Se Kanot, sp. 799–800 med fig.
Segelklubb. Se Segelsällskap.
Segelkoj, sjöv., det rum i ett fartyg,
hvarest reservseglen m. m. dylikt förvaras.
R. N.*
Segelkrok, sjöv. Se Segelsömnad.
Segelled, sjöv., detsamma som farled (se d. o.).
Segellejdare, sjöv., ett snedt för-öfver (i stagens
riktning) sträckt tåg, till hvilket ett stagsegel
litsas (på hvilket litsarna vid seglets hissande och
nedhalande "löpa"). Lejdaren bär namn efter respektive
segel. Jfr Lejdare.
H. W-l.
Segellinjeskepp. Se Linjeskepp.
Segelmakare, person, som har verkstad för segels
förfärdigande och tillika är mästare, då däremot
hans arbetare kallas segelsömmare. Ombord å större
segelfartyg är vanligtvis en segelsömmare anställd.
E. N.*
Segelmanöver, sjöv. Se Manöver 2.
Segelmoment, skpsb., i förhållande till ett fartygs
lastvattenlinje, resp. midtelordinata, är produkten
af segelarean och segelpunktens vinkelräta afstånd
från ifrågavarande linje (ordinata). Jfr
Segelarea och Segelpunkt.
J. G. B. (C. K. S.)
Segelnot, fisk. Se Fiskredskap, sp. 451.
Segelnål, sjöv. Se Segelsömnad.
Segelordning, sjöv., den anbefallda ordning i
afseende på ställning och afstånd sinsemellan,
i hvilken örlogs- eller handelsfartyg under konvoj
skola följa hvarandra. Jfr Formering 2.
L. H.*
Segelpunkt, skpsb., är den gemensamma tyngdpunkten
till alla de segel, hvilkas areor ingå i fartygets
segelarea (se d. o.), då seglen tänkas utsträckta
i långskeppsplanet. Segelpunktens läge bestämmes i
förhållande till lastvattenlinjen och midtelordinatan
samt skall ligga något (för råseglare 0,05–0,08
af fartygets längd) för om denna senare för
att motverka fartygets genom krängning erhållna
benägenhet att lofva (se d. o.). Jfr Segelmoment.
C. K. S.
Segelritning, skpsb., en af fartygets
hufvudritningar, utvisande fartygets kontur öfver vattenytan
jämte rundhult, stående tackling och segel. Samtliga
segel och rundhult visas utsträckta i fartygets
långskeppsplan, så att deras dimensioner direkt kunna
uppmätas å segelritningen.
C. K. S.
Segels, sjöv. Till segels säges ett fartyg vara,
sedan ankaret blifvit lättadt och seglen äro satta. –
Jfr Gå till segels.
R. N.*
Segelsten l. Adamante, gammalt namn på magneten;
själfva kompassen kallades seglingsnål (enligt
engelska beskrifningar från midten af 1300-talet).
R. N.*
Segelstrykning, sjöv., en honnör, som fartyg under
segel visa hvarandra, då de mötas ute på hafvet. Denna
artighetsbetygelse, som numera knappast förekommer,
består uti nedfirande af de öfversta råseglen på alla
masterna, under det att man "hälsar med flaggen".
R. N.*
Segelsällskap (stundom S e g e l k l u b b a r),
föreningar med syfte att befordra kunskapen om
båtsegling och främja båtbyggnadsverksamheten,
finnas i de flesta städer vid Sveriges kuster och
vid många af insjöarna, såsom Mälaren, Vänern och
Vättern, Hjälmaren (Segelsällskapet Hjälmaren),
Storsjön (Sandvikens segelsällskap), Runn (Falu
s.), öresjön (öresjöns s. och Borås s.), Mjörn
(Alingsås s.), Viaredsjön (Viaredsjöns s.), Ekoln
(Uppsala s.) o. s. v. I Stockholm kan räknas ett
tiotal segelsällskap, i Göteborg, Norrköping och
Västervik tre, i Karlstad, Kristinehamn, Malmö,
Hudiksvall, Karlskrona, Västerås, Eskilstuna
två. Sammanlagdt ett 80-tal finnes i landet, och
dessutom finnas kanotklubbar^ motorbåtsklubbar,
isjaktklubbar. Det största och därjämte ett
bland världens största och äldsta är K. Svenska
segelsällskapet (se d. o.), stiftadt i Stockholm
1830. Många af landets segelsällskap ha redan kunnat
fira 25-årsjubileum; yngst är det under år 1916
bildade Enköpings. Ett segelsällskaps väsentliga
verksamhet består i anordnande af kappseglingar,
en eller flera årligen, i hvilka äfven andra
segelsällskap vanligen ega att deltaga eller direkt
inbjudas att deltaga. Större sådana kappseglingar
("regattor") kunna sträcka sig öfver två eller
flera dagar, ja, en hel vecka ("Sandhamnsveckan",
"Göteborgsveckan"); en stor regatta var Olympiska
spelens segeltäflingar vid Stockholm 1912. Stundom
sammansluta sig segelsällskap till segelförbund,
antingen mer lokalt (Mälarens sögelförbund, Vänerns
s., Vätterns s.) eller helt nationellt (Svenska
seglarförbundet; se d. o.); de sistnämnda åter kunna
utvecklas till internationella sammanslutningar,
omfattande några stater (Skandinaviska
seglarförbundet, som f. n. omfattar Sverige,
Norge och Danmark) eller flera (Internationella
kappseglingsförbundet, eng. International yacht
racing union, förk. J. Y. R. U.). För kappseglingarnas
möjliggörande uppdelas båtarna i olika klasser efter
storleken, och däraf beräknas olika seglingsprestation
i fart. Segelarean och båtens storlek, hvar för sig,
men helst tagna i relation till hvarandra, bilda
faktorer i beräkningen af "storleken", efter skilda
mätningsregler (se Mätningsregel). Utlottning af båtar
bland medlemmarna är ett karakteristiskt drag för de
svenska segelsällskapen; årligen utlotta ungefär 40
segelsällskap e-n, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
