Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sedan - Sedan [sedã'], furste af. Se La Marck - Sedantia, med. Se Sedativa - Sedativa - Sedativsalt - Sedd(af arab. sadd l. sudd, hinder). Se Nilen, sp. 1014 - Seddil-Bahr - Seddon [se'dn], Richard John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1405
Sedan-Seddon
1406
gick Meuse-armén öfver floden längre österut och
svängde upp mot fransmännen. Sedan Mac Mahon redan
tidigt till följd af ett sår urståndsatts att
föra befälet, öfvertogs detta af general Ducrot,
som samlade sina krafter för att öfver Méziéres
undkomma västerut. Men då den som general äldre
Wimpffen med krigsministerns förordnande gjorde
anspråk på högsta befälet, måste Ducrot träda
tillbaka, och den tillämnade rörelsen utbyttes mot
ett försök i riktning åt Carignan. Under tiden hade
tyska 5:e och 11 :e kårerna vid Don-chéry, v. om S.,
öfvergått Meuse och af skurit vägen till Méziéres,
hvarjämte Meuse-armén från Givonne besatt höjderna
intill Floing. Vid denna punkt förenades därefter
de båda tyska flyglarna, och fransmännen drefvos,
trots förtvifladt motstånd, ned i den djupa dalen,
där de voro prisgifna åt det tyska artilleriets
eld. Kl. 4 e. m. voro alla utgångar stängda, och
de slagne störtade i massa till fästningen. Kedan
samma afton inleddes underhandlingar, hvarjämte
en general till konung Vilhelm öfverbragte kejsar
Napoleons värja. Den sistnämndes närvaro hade icke
varit känd på tyska sidan. 2 sept. undertecknades
kapitulationen, hvarigenom 83,000 man blefvo fångna
och staden med sitt krigsförråd kom i tyskarnas
händer. Slagets viktigaste följder voro, att
kejsardömet störtades och att vägen till Paris låg
öppen för tyskarna. I striden stupade eller sårades
17,000 och tillfångatogos 21,000 fransmän. Tyskarnas
förlust uppgick till omkr. 9,000 man.
Wbg. C. O. N.
Sedan [soda7], furste af. Se L a M a r c
k. Seda^tia, med. Se Sedativa. Sedativa 1. S
e d a n t i a (af lat. sedatwus, rogif-vande),
med., rogifvande medel. Man kan använda
denna term såväl om farmaceutiska
preparat, t. ex. brompreparat, som om
hydroterapeutiska procedurer, klimat m. m.
I. H.
Sedativsalt (se Sedativa),
gammal benämning på borsyra.
P. T. C.* Sedd (af arab. sådd 1. sudd,
hinder). Se Nilen, sp. 1014.
Seddil-Bahr, turkisk befästning på sydligaste
spetsen af Gallipolihalfön (se Dardanellerna 1). -
Under världskriget lyckades fransmän och engelsmän 25
april 1915 att, ehuru med stora förluster, genomföra
landstigningar på Gallipolihalfön dels vid Ari Burun
(n. v. om Maidos), dels på halföns södra udde, som
småningom af dem besattes upp emot Krithia. Turkarna
sökte emellertid fördrifva inkräktarna, och
särskildt blef S. föremål för strider, som började
8 maj och understöddes från turkiska sidan genom
beskjutning från anatoliska kusten och af flygare
utförd bom-bardering, under det att de allierade
hade kraftig hjälp af sin flotta, hvilken därvid
dock led åtskilliga större förluster. Striderna
om S. pågingo nästan dagligen under återstoden af
året. De allierade hade visserligen 25 aug. lyckats
göra en ny landstigning vid Suvlabukten, men några
vidare framgångar kunde sedan ej af dem uppnås,
och Dardanellernas forcerande visade sig vara
outför-bart, hvarför de slutligen 19 dec. utrymde det
af dem besatta nordligare området, och natten till 9
jan. 1916 lämnade de äfven halföns sydspets. S. och
hela den öfriga Gallipolihalfön voro därmed
befriade, och turkarna skymlade sig nu att
rasera inkräktarnas olika anläggningar. Enligt 11
jan. fattadt senatsbeslut skall 9 jan. hädanefter
firas som nationell helgdag. De allierades
fartyg lämnade dock ej h. o. h. farvattnet
utanför Dardanellerna, utan närmade sig
ofta dessas mynning och besköto gång efter
annan S., hvars batterier senast 11 mars
1916 bombarderades från fientliga monitorer.
L- W:son M.
Seddon [se’dn], Richard John, nyzeeländsk statsman,
f. 22 juni 1845 i Eccleston i Lancashire, England,
d. 9 juni 1906 på resa mellan Sydney och Nya Zeeland,
var son till en skollärare, gick i lära som gjutare
och emigrerade 1863 till Melbourne, men flyttade 1866
till Nya Zeeland, där han först var gruf-arbetare
och sedermera satte upp en diversehandel. S. vann
ortsbefolkningens förtroende, valdes till borgmästare
i Kumara och var 1876-91 ordf. i provinsrådet. Från
1879 till sin död tillhörde han representanthuset
i Nya Zeelands parlament. Han anslöt sig till
den radikalt socialreformatoriska grupp bland
liberalerna, som samlades kring John Ballance (se
d. o.). I dennes ministär blef S. 1891 minister för
grufdrift, offentliga arbeten och försvarsväsen, och
efter Bal-lances död (27 april 1893) blef S. (maj)
dennes efterträdare som premiärminister. Denna post
behöll han till sin död, men förenade därmed under
olika tider olika departementsportföljer. Det var
under dessa år S:s rika och impulsiva personlighet,
som gaf sin prägel åt Nya Zeelands hela politik.’ Han
genomförde sept. 1893, ehuru personligen föga benägen
för denna reform, sin företrädares lagförslag
om allmän rösträtt för kvinnor. Därefter följde
småningom ett omfattande system af arbetarskyddslagar
och en lag om obligatorisk medling och skiljedom i
arbetstvister, lag om ålderdomspensionering (1898),
betydlig utsträckning af den kommunala rösträtten
(s. å.) samt lag om understöd vid olycksfall i arbete
(1900). Nybyggarverksamheten främjades genom en
1894 antagen lag om hypotekslån i stor skala från
staten till jordbrukare. Riksförsäkringsanstal-ter
upprättades’ 1899 för olycksfall och 1903
för brandskada. Immigrationsväsendet ordnades
1899 på ett sätt, som faktiskt omöjliggjorde
invandring af japaner. S. besökte 1897 och 1902 de
koloniala konferenserna i London och tog där starkt
intryck af J. Chamberlains planer på koloniernas
intimare sammanslutning med moderlandet genom ett
preferenstullsystem. Vid boerkrigets utbrott 1899
gick S. i spetsen för koloniernas lojala uppslutning
kring moderlandet, och 1903 genomförde han en lag om
preferenstariff för brittiska varor. S. var lågande
patriot, öfvertygad demokrat, god talare och energisk
administratör; hans medryckande personlighet gjorde
honom populär först i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
