Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Secession - Secessionister - Secessionskriget. Se Noramerikanska inbördeskriget - Sechellerna. Se Seychellerna - Sechemt, egypt. myt. Se Egypten, sp. 1471, och fig. 3 å pl. III - Secher [sä'kker], Vilhelm Adolf - Sechium - Sechshaus - Sechsstädteland. Se Sausitz, sp. 1405 - Sechs und sechzig - Sechter, Simon - Sechura - Seckau - Seckendorff, gammal frankisk, i Tyskland, Österrike och Ungern utbredd adelssläkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1397
Secession-Seckendorff
1398
Secession (lat. sece’ssio), utträde,
utbrytning, skilsmässa. Konsth. I det moderna
konstlifvet betecknar ordet en utbrytning af
en del konstnärer ur ett konstnärsförbund, en
opposition mot byrå-kratism inom konsten, mot
akademiväsendet, mot förlegade undervisningsstadgar
och utställningsreglementen. Secessionisterna
upprättade fria skolor och grupputställningar med
egen jury, grundade på personlig och konstnärlig
sympati mellan medlemmarna. Dylika utbrytningar -
af mer och mindre radikal hållning - förekommo
på 1880-talet i Danmark, Norge och Sverige
(oppositionen 1885, Konstnärsförbundet 1886, se
detta ord) samt i Petersburg och Japan (1889). 1890
skedde den stora schismen inom konstvärlden i
Paris, då en mängd konstnärer öfvergaf den allmänna
konstnärsföreningen Société des artistes francais och
som en motvikt mot denna bildade Société nationale
des beaux-arts, som fr. o. m. 1891 anordnat egna
utställningar ungefär samtidigt med den officiella
"salongen". (Se art. Salongen.) Något genombrott
af betydenhet har denna schism likväl alls ej
medfört - de båda grupperna representera i själfva
verket samma konstnärliga principer. I Tyskland
var München platsen för den första secessionen,
då 1893 secessio-nisterna skilde sig från Die
kiinstlergenossen-schaft och började utställa
i sluten grupp. Seces-sioner bildades nu i
Berlin, Wien, Dresden, Karlsruhe, Düsseldorf
m. fl. städer. Wiensecessio-nen daterar sig
från 1897; första utställningen hölls 1898. I
Berlin hölls första utställningen 1899. I större
(äfven internationella) utställningar har likväl
flertalet af de oppositionella grupperna (såväl
tyska som franska m. fl.) deltagit, enhvar dock med
sin egen jury och i sina egna rum, där de själfva
ordnat sin afdelning efter egen smak. Bland smärre
grupper äro att nämna i Tyskland Luitpoldgruppen
och Die Scholle i Mtinchen; i Belgien Les vingt och
La libre esthétique. I Kom bildades en secession
1912. I Tyskland gjordes 1904 ett försök att samla de
olika secessionistgrupperna i en gemensam förening,
Deutscher ktinstlerbund. Någon större betydelse
har den likväl ej fått. Under de sistförflutna åren
ha utbrytningar egt rum ur flera af de tyska fria
konstnärsgrupperna - i Wien 1905, i München 1912, då
en Neue secession bildades, och i juni 1913 sprängdes
secessionen i Berlin, då ett 40-tal af medlemmarna
utträdde och stiftade Freie secession. Den danska
secessionen klöfs 1914 - de båda grupper, som då
uppkommo, utställde hvar för sig första gången våren
1915. öfver hufvud taget tyckas secessio-nerna ha
spelat ut sin roll - af själfständiga konstnärer
träffas lika många utom dessa grupper som inom dem.
G-g N.
Secession^ster (af lat. sece’ssio,
skilsmässa). 1. Benämning på de nordamerikanska
sydstaterna och dessas invånare, då 1861 nämnda stater
utträdde ur unionen med nordstaterna. Benämningen de
konfedererade staterna blef sedermera vanligare. -
2. Benämning på en grupp af ifrigt frihandelsvän-liga
tyska riksdagsmän, hvilken 1880 skilde sig från
det nationalliberala partiet, när detta vägrade
att afgjordt motsätta sig Bismarcks statsekonomiska
politik. Gruppen kallade sig själf "Liberala för-
eningen". 5 mars 1884 förenade sig denna
grupp, till hvars ledande män hörde Bamberger,
Forcken-beck, Rickert och Stauffenberg, med
fortschritts-partiet till Tysk-frisinnade partiet
(se d. o.). -3. Konsth. Se Secession.
Secessionskriget. Se Nordamerikanska inbördeskriget.
Sechellerna. Se Seychellerna.
Sechemt, egypt. myt. Se E g y p t e n, sp. 1471,
och fig. 3 å pl. III.
Secher [sä’kker], Vilhelm Adolf, dansk
rättshistoriker, arkivman, f. 17 aug. 1851, blef 1876
juris kandidat och tog 1885 doktorsgraden. 1875
fick han anställning i arkivtjänst, blef
1889 arkivsekreterare i Rigsarkivet och
var 1892-97 provinsarkivarie för Själland,
men sedan "herreds-foged" på Lolland. 1903-15
var han riksarkivarie. Han har utgett "Kongens
retterthings domme 1595 -1614" (2 bd, 1881-86),
"Corpus constitutio-num Danise. Forordninger,
recesser og andre kongelige breve 1588-1660"
(5 bd, omfattande tiden till 1650, 1887-1903; bd
6 är ännu ej afslutadt), "Forarbejderne til kong
Christian Y:s lov" (2 bd. 1891-94) och denna lag med
påvis-ning af källorna (1891; 2:a upul. 1910). Han
är led. af Vitt. hist. o. ant. akad. (1909)
och Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1912).
E. Ebg.
Se^hium P. Browne, bot., växtsläkte af
fam. Cucurbitacece med l art, S. edule, chocho 1. c
a y o t e, inhemsk i Syd-Amerika och odlad i andra
länder med varmt klimat, i Europa i södra Spanien. Det
är en klättrande, sträfhårig buske med hjärtlika,
kantiga eller flikade blad och små hvitaktiga,
monoika blommor. De köttiga, äggrunda, 10-15 cm. långa
frukterna äro ätliga och välsmakande; de innehålla
endast l frö, som gror i frukten (vivipari). Äfven
de ofta 10 kg. tunga knölrötterna användas som
näringsmedel, sedan deras bittra smak aflägsnats.
G- L-m.
Se’chshäus, västlig stadsdel i Wien, 14:e
stadsdistriktet.
Sechsstädteland. Se Lausitz, sp. 1405.
Sechs und sechzig [sechs ont sechsich], ty.,
"sextiosex", ett slags kortspel, speladt af två
(någon gång tre eller fyra) personer med en lek af
20 eller 24 kort. Spelet är vunnet af den, som först
får 66 poäng (efter en invecklad poängberäkning).
Sechter, Simon, tysk musikskriftställare, f. 1788 i
Friedberg, Böhmen, d. 1867 i Wien som hof organist
och konservatorielärare, skref bl. a. Die grundsätze
der musikalischen komposition (3 bd, 1853-54). Han
komponerade äfven åtskillig kyrkomusik. Biogr, af Pohl
(1868).
Sechura [setjo’ra], stad i Peru, dep. Piura,
vid floden Piuras nu nästan uttorkade utlopp i
Sechuraviken och vid kanten af Sechuraöknen (se Peru,
sp. 601), hvars saltlager och petroleum-källor
lämna S. dess utkomst. Omkr. 8,000 inv.
J- F. N.
Se^käii, köping i Steiermark, vid södra foten af de
till Nedre Tauern hörande S.-alperna, var 1218-1782
säte för en furstbiskop, sedan 1786 bosatt i Graz.
Seckendorff, gammal frankisk, i Tyskland, Österrike
och Ungern utbredd adelssläkt, härstammande från byn
Seckendorff nära Niirnberg. Som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
