Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 1119-1120 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schmidt, Charles - Schmidt, Wilhelm Adolf - Schmidt, Adolfine Marie. Se Colban - Schmidt, Gustav - Schmidt, Heinrich Julian - Schmidt, Karl - Schmidt, Karl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schmidt, Charles, fransk evangelisk teolog och
historiker, f. 1812 i Strassburg, d. 1895, blef
lärare vid protestantiska seminariet där 1836 och
var 1864–77 professor i kyrkohistoria där. Han var en
af de produktivaste kyrkohistorikerna från midten af
1800-talet. Han gjorde banbrytande undersökningar om
medeltidens mystiker och katarer och koncentrerade
sig på Elsass’ historia, med bl. a. de stora arbetena
Geschichte des Thomaskapitels im mittelalter (1860) och
Histoire littéraire de l’Alsace (2 bd, 1879),
den bästa monografien öfver den tyska humanismen.
S. var en from man med dragning på äldre dagar
åt pietistisk ortodoxi.

^{Hj. H–t.}

Schmidt, Wilhelm Adolf, tysk historieskrifvare,
f. 1812 i Berlin, d. 1887 i Jena, blef 1840
privatdocent och 1845 e. o. professor vid Berlins
universitet. S. egnade sig urspr. åt antik historia;
ur dessa studier framgick bl. a.
Geschichte der denk- und glaubensfreiheit im ersten jahrhundert der kaiserherrschaft und des christenthums (1847),
som emellertid också återspeglar den liberala ståndpunkt
han intog i sin samtids politiska lif. Hans politiska
och sociala intressen förde honom öfver till modern
historia. I
Preussens deutsche politik (1851; 3:e uppl. 1867;
härtill en urkundspublikation med titeln
"Geschichte der preussischen unionsbestrebungen seit der zeit Friedrichs des grossen", 1851)
häfdade han sin uppfattning, att Tysklands enande
var möjligt endast genom Preussen. Professor i
Zürich 1851, utgaf han, med schweiziska diplomatiska
depescher som material,
Zeitgenössische geschichten (1859),
hvars hufvudparti behandlar Österrikes historia efter
1830. Arkivstudier i Paris utmynnade i arbeten om
franska revolutionen, företrädesvis berörande dess
inre historia: källpublikationerna
"Tableaux de la revolution française publiés sur les papiers inédits du departement et de la police secrète de Paris" (3 bd, 1867–71)
och den därpå hvilande
Pariser zustände während der revolutionszeit (3 bd, 1874–76).
1860 kallades S. till professor i Jena. Samlingen
Epochen und katastrophen (1874)
innehåller bl. a. en afh. om Filip II och don Carlos
(S. tar bestämdt den senares parti) och en om Perikles
och hans tid. Sina forskningar i grekisk historia
fullföljde han i
Das perikleische zeitalter (2 bd, 1877–79;
i Perikles’ Aten såg S. ett grekiskt Preussen) och
Handbuch der griechischen chronologie (1888). –
Som led. af Frankfurtparlamentet 1848 och af tyska
riksdagen 1874–76 spelade S. ingen framträdande roll. –
Litt.: Landwehr, "Zur erinnerung an A. S." (1887),
biografi af Löwenfeld i "Allg. deutsche biographie".

^{N. H–tz.}

Schmidt, Adolfine Marie. Se Colban.

Schmidt, Gustav, tysk tonsättare, f. 1816 i Weimar,
d. 1882 som hofkapellmästare i Darmstadt, skref
åtskilliga operor, bland hvilka Prinz Eugen rönte
stor framgång i Tyskland, samt manskörer i folkton.

^{A. L.}*

Schmidt, Heinrich Julian, tysk litteraturhistoriker,
f. 1818 i Marienwerder, d. 1886 i Berlin, blef 1836
student i Königsberg och 1842 lärare vid en realskola
i Berlin, mottog 1847 en plats i redaktionen af den
i Leipzig utgifna "Grenzboten" samt erhöll 1848,
i förening med

sin vän G. Freytag, ledningen af denna veckotidning.
Kort efter sin ankomst till Leipzig utgaf han sitt
första mera betydande verk,
Geschichte der romantik im zeitalter der revolution und restauration (1847).
I "Grenzboten", som gjorde

hans namn vida kändt och blef af stort inflytande,
vände sig S. mot snart sagdt alla icke liberala
eller lutherska yttringar på det litterära området
och ställde sig, ehuru med mycken ensidighet,
som banbrytaren för en ny realistisk poesi. Samma
ståndpunkt intog han i två större litteraturhistoriska
arbeten, som grundade sig på hans litterära kritiker:
Geschichte der deutschen nationalliteratur im 19:ten jahrhundert (2 bd, 1853;
5:e uppl., 3 bd, under titel "Geschichte der deutschen literatur seit Lessings tod", 1865–67),
som rönte mycket erkännande och stor spridning, samt
Geschichte der französischen literatur seit der revolution (2 bd, 1857, omarb. uppl. 1873–74).
1861 öfvertog S. redaktionen af "Berliner allgemeine
zeitung", som likväl upphörde 1863. Till hans viktigare
arbeten räknas, utom de nämnda, äfven
Geschichte des geistigen lebens in Deutschland von Leibniz bis auf Lessings tod (1860–64) och
Geschichte der deutschen literatur von Leibniz bis auf unsere zeit (omarb. uppl. af det föregående, 5 bd, 1886–90).
Äfvenledes äro att märka
Uebersicht der englischen literatur im 19:ten jahrhundert (1859,
"Öfversigt af den engelska litteraturen under 19:de årh.", 1871),
Schiller und seine zeitgenossen (s. å.),
Bilder aus dem geistigen leben unserer zeit (1870–74) och
Porträts aus dem 19. jahrhundert (1878).
Framstående analytiker och kulturskildrare, var S.
knappast i stånd att frigöra sitt litterära omdöme
från en politisk eller moraliserande tendens, om han
än icke uppnådde sin samtida, historikern Gervinus i
okänslighet för konstnärliga värdens betydelse.
Lassalle riktade 1861 ett skarpt angrepp på S.

(^{R–n B.})

Schmidt, Karl, tysk pedagog, f. 1819 i
Osternienburg (Anhalt), d. 1864 i Gotha, verkade,
med ett kortare afbrott, som lärare vid gymnasiet
i Köthen från 1845 till 1863, då han utnämndes till
seminarierektor och folkskolinspektör ("schulrat")
i Gotha. Där grep han sig genast an med en reform
af skolväsendet och utarbetade en ny, 1863 stadfäst
skollag. I sina pedagogiska åsikter utgick han
från liberal ståndpunkt och lade särskild vikt
vid fysiologiens (och den Gall’ska frenologiens)
betydelse för pedagogiken, som han fattade som
"tillämpad antropologi". Af hans synnerligt omfattande
pedagogiska författarskap må nämnas
Das buch der erziehung (1854; 2:a uppl. 1873),
Geschichte der pädagogik (4 bd, 1860–62; 4:e uppl.,
redigerad af F. Dittes och E. Hannak 1888–90) och
Geschichte der erziehung und des unterrichts (1863; 4:e uppl. 1883).

^S–e.

Schmidt, Karl, rysk fysiolog, f. 1822 i Mitau,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>