- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1043-1044

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillerkrage - Schillerpris - Schillerstiftelsen - Schillerstöfvaren, zool. Se Hunden, sp. 1311 - Schillertheater. Se Löwenfeld, R - Schilling - Schilling, Gustav - Schilling, Johannes - Schilling-Cannstatt, Paul von - Schillings. 1. Karl Georg Josef S 2. Max Ernst Julius von S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schillerkrage, en stor, vid, framtill öfver halsen
öppen skjortkrage, som har sitt namn däraf, att den
store skalden Schiller vanligen afbildas med en sådan
krage, som tillhörde den tidens mansdräkt. Till den
nu moderna dräkten passar den föga, utan gör snarare
ett obehagligt intryck. Den kallas ock någon gång
"Byronkrage".

Schillerpris, ett till Fr. von Schillers ära 1859
af prins (sedermera kejsar) Vilhelm instiftadt pris
för framstående litterära, särskildt dramatiska,
arbeten. Efter förslag af en kommitté utdelas det
af konungen af Preussen, numera hvart sjätte år,
och belöper sig till 6,800 mark. Bestämmelserna för
dess utdelning ändrades 1901 af kejsar Vilhelm II,
sedan han vägrat följa kommitténs förslag och belöna
G. Hauptmann. Priset har tillfallit bl. a. Hebbel,
Geibel, Anzengruber, Wilbrandt, T. Fontane, K. Groth,
Wildenbruch och Schönherr. - 1904 upprättades af
enskilda föreningar ett folk-Schillerpris på 3,000
mark, som utdelas hvart tredje år.

Schillerstiftelsen (ty. Deutsche Schillerstiftung),
en i Dresden 1859, vid århundradesfesten till
minne af Fr. von Schillers födelse, stiftad
förening för att understödja behöfvande tyska
skriftställare, i synnerhet skalder, och deras
efterlefvande. Föreningen räknar 24 filialer i
olika tyska städer och egde 1905 ett kapital af
mer än 2 mill. mark. S. å. utdelades i ständiga och
tillfälliga understöd nära 70,000 mk. Se R. Goehler,
"Geschichte der deutschen Schillerstiftung" (1909).

Schillerstöfvaren, zool. Se Hunden, sp. 1311.

Schillertheater. Se Löwenfeld, R.

Schilling, äldre tyskt mynt, i Hamburg = 9,48
pfennig = 8,4 öre, i Lübeck = 7,5 pf. = 6,67 öre. I
Nederländerna räknades 1651-1803 l schilling = 12
gröten = 20 flamska pund. Jfr Shilling och Skilling.

Schilling, Gustav, tysk musikskriftställare,
f. 1803 nära Hannover, d. 1881 i Nebraska, blef
filos, doktor och öfvertog 1830 direktionen
af Stöpelska musikskolan i Stuttgart samt
utnämndes 1840 till hofråd och blef s. å. led. af
Mus. akad. i Stockholm. Till följd af stora skulder
och växelförfalskningar flydde han 1857 till
Amerika. S. utvecklade i musikens historia, teori och
estetik ofantlig skriftställarverksamhet, som dock
fick uppbära förebråelser för ytlighet, inkorrekthet
och skamlösa plagiat. Af stor betydelse för sin tid
var, trots sina brister, den vidlyftigt anlagda,
af honom i förening med flera kända skriftställare
utarbetade Encyklopädie der gesammten musikalischen
wissenschaften oder universallexikon der tonkunst

(6 bd, 1835-38; 2:a uppl. i 7 bd 1840 -42).
A. L.*

Schilling, Johannes, tysk skulptör, f. 1828 i
Mittweida, Sachsen, d. 1910, studerade i Dresden
för Rietschel och Hähnel samt ett år för Drake i
Berlin. Efter en tvåårig vistelse i Italien 1854-56
var han verksam i Dresden. Bland hans många alster
äro främst att nämna fyra grupper af Dygnets timmar -
i sandsten, senare förgyllda - vid uppgången till
Brühlska terrassen samt monument öfver Rietschel
(1876) och Semper (1892) där, Schillermonumentet
i Wien (1876), Krigarmonument i Hamburg (1877),
Luther och Melanchthon, staty grupp i Leipzig (1883),
Konung Johans ryttarstod i Dresden (1889), Vilhelm I
(ryttarstaty i Hamburg 1903). Hans största verk är
Nationalmonumentet på Niederwald vid Rhen till minne
af kriget 1870 -71 (se fig. till art. Niederwald),
det hela af föga konstnärlig lödighet. Bland hans
dekorativa verk märkes den kraftiga och liffulla
gruppen Dionysos och Ariadne på en vagn, dragen af
pantrar, på Dresdens hof teaters fasad. 1868 -1906
var S. professor vid akademien i Dresden. 1908
erhöll han titeln excellens. Hans konstnärliga
kvarlåtenskap är samlad i "Schillingmuseum" i Dresden.
G-g N.

Schilling-Cannstatt, Paul von, rysk ingenjör, f. 1786
i Reval, d. 1837 i Petersburg som statsråd, uppfann
den första med elektrisk tandning konstruerade
minan (1812), löste praktiskt problemet med
nåltelegrafen (se d. o.) och utlade den första
undervattenstelegrafkabeln (i Neva, 1836).

Schillings. 1. Karl Georg Josef S., tysk biolog
och djurskyddsvän, f. 1865, reste 1896-97, 1899-1900,
1902 och 1903-04 i östra Ekvatorial-Afrika,
Masaistäppen, och hemförde därifrån stora zoologiska
samlingar af därvarande rika djurlif, företrädesvis
storvildt, hvilka kommit flera tyska museer till
godo, men företrädesvis Museum fur naturkunde i
Berlin. Högst intressanta äro hans fotografier af de
större djurens lif (kattdjur, elefanter, noshörningar
och flodhästar), som han tog medelst teleapparat om
dagen och blixtljus nattetid. Som tyska regeringens
sakkunnige deltog han i den internationella
kongressen för djurens i Afrika skydd. Han har
skrifvit bl. a. Mit blitzlicht und büchse (1905,
flera uppl., folkuppl. senast 1913), med omkr. 300
fotografier, och Der zauber des Eleléscho (1906),
Die tragödie des paradiesvogels und des edelreihers
(1911) samt många skrifter i djurskyddsfrågan.

2. Max Ernst Julius von S., den föregåendes
broder, tysk tonsättare, f. 19 april 1868 i Düren,
Rhen-provinsen, idkade musik- och universitetsstudier
i Bonn och München, gjorde sig efter hand känd genom
större kompositioner och fick professors titel 1903
samt anställdes 1908 som dirigent vid Stuttgarts
hofteater, med titeln generalmusikdirektör. Han
blef 1911 filos. hedersdoktor i Tubingen och
Heidelberg samt adlades 1912. S. å. vardt han led. af
Mus. akad. i Stockholm. Hans musikdrama Ingwelde
(1894) ställde honom med ens i främsta ledet af
R. Wagners epi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free