Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samos - Samosata - Samosjtie, rysk namnform för Zamosc (se d. o.) - Samotherium, zool. Se Giraffdjur - Samothrake - Samovar - Sampajo [söpa'Jo], Antonio Rodriguez - Sampan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ibykos och Anakreon vistades där vid Polykrates’
glänsande hof. Statsförfattningen var i äldsta
tider monarkisk och därefter aristokratiskt
republikansk, tills Polykrates i senare delen
af 6:e årh. f. Kr. ånyo upprättade ett envälde,
hvilket sträckte sig äfven öfver de närliggande
öarna. Sedan styrdes S. mestadels af persiska
lydfurstar, tills det efter grekernas seger vid
Mykale (479 f. Kr.) återfick sin själfständighet och
anslöt sig till Atens vapenförbund. Med anledning
af visad ohörsamhet kufvades ön med stränghet af
Perikles (440 f. Kr.). Vid Peloponnesiska krigets
slut (404 f. Kr.) lösrycktes den från Aten, men
återinträdde efter slaget vid Knidos (394) för någon
tid i det nybildade attiska vapenförbundet. 365
f. Kr. eröfrades den af den attiske fältherren
Timotheos, som förjagade den samiska befolkningen
och där insatte attiska klerucher (se d. o.). Först
efter Alexander den stores död (323 f. Kr.) återgafs
S. genom Perdikkas åt samierna. Under någon tid hörde
det sedan under Egypten och kämpade med Antiochos den
store och Mithridates mot romarna, till dess det 84
f. Kr. införlifvades med romerska prov. Asia. Under
medeltiden stod S. omväxlande under bysantinskt,
venezianskt och genuesiskt välde. 1550 eröfrades det
af turkarna och intog sedan 11 dec. 1832 under garanti
af Frankrike, England och Ryssland en särställning
som ett till Turkiet skattskyldigt furstendöme
(årliga tributen 300,000 piaster, ung. 45,000
kr.) med egen förvaltning under en af sultanen
utnämnd furste af grekisk nationalitet. I styrelsen
biträdes fursten af en "senat" af 4 medlemmar, valda
af honom bland 8 af öns fyra distrikt föreslagna
personer. Lagstiftningen tillhör en representation af
36 medlemmar med metropoliten som talman. Folkmängden
uppgår numera till den i förhållande till öns
areal mycket höga siffran af 68,949 (1913),
nästan allesammans greker. Furstarna, bland hvilka
Alexandros Karatheodory (se denne) är den mest kände,
ha under senaste årtiondet i rask följd afsatts, än af
kammaren, än af Turkiet. Under Tripoliskriget angreps
S. af två italienska krigsskepp, som bombarderade
hufvudstaden och förjagade den turkiska besättningen
(1912), hvarefter samierna proklamerade sin anslutning
till konungariket Grekland och stå ännu (1916) under
grekisk styrelse.
Litt.: Guérin, "Description de l’isle de Patmos
et de l’îsle de Samos" (1856), Bernier, "La
principauté de Samos" (i "Annales de l’extrème
Orient", 1889), Tozer, "Islands of the Aegean"
(1890), och Stefani (med biträde af Forsyth major
och Barbey), "S. Étude géologique, paléontologique
et botanique" (1892). Om Heratemplets utgräfning
se Berlinakad:s "Abhandlungen" (1911; Anhang).
A. M. A.
Samosata [-må-], nu Samsat, stad i turkiska
vilajetet Mamuret-el-Aziz, fordom hufvudstad i syriska
prov. Kommagene (se d. o.), vid Eufrat. Födelseort för
Lukianos och sektstiftaren Paulus från S. (se d. o.),
hvars anhängare däraf kallades samosatenianer.
(J. F. N.)
Samosjtie, rysk namnform för Zamość (se d o.).
Samotherium, zool. Se Giraffdjur.
Samothrake (nygrek. Samothraki, turk.
Semenderek), en till Turkiet hörande ö, belägen
i nordligaste delen af Egeiska hafvet, det
s. k. Traciska hafvet. 177 kvkm. Omkr. 4,600 inv.,
hufvudsakligen greker. S. består till största
delen af en från v. till ö. löpande bergmassa,
hvars högsta spets är Fengari, fordom Saoke (1,600
m.). På norra kusten finnas ruiner af staden
Palaiopolis. Ön beboddes först af pelasger och
fenicier, sedan af tracisk-grekisk befolkning och
var under antiken berömd för sina mysterier (se
Kabirer). Skattskyldig under atenarna, spelade den
icke någon själfständig roll i Greklands historia,
blef år 70 införlifvad med romerska öprovinsen och
eröfrades 1204 af venezianerna. 1457 intogs den af
Muhammed II. Under de sista årtiondena ha betydande
fynd gjorts där.
(J. F. N.)
 |
| Samovar. |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
