Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 487-488 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salmson, svensk judisk släkt - Salnave [-na'v], Sylvain - Salnecke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Trettioåriga krigets märkvärdigaste personer (1844-56;
ny uppl. 1861), båda efter egna teckningar. Dessa
verk, som vunno mycken spridning, utmärkas för
prydligt litografiskt arbete, men föga pålitlighet,
hvad likheten angår. Ett par senare verk af samma
slag, Konung Gustaf III och hans samtida regenter
(1846-47) och Rikssalen på Gripsholms slott
(1847-49), rönte mindre bifall. Det senare var ett
försök att i Sverige införa färgtrycket. Äfven för
bokillustrationer var S. en flitig arbetare. 1854
anlade han eget litografiskt tryckeri, från hvilket
han bland annat började utge tidskriften Lithografiskt
allehanda. Dåliga affärer föranledde honom några år
senare att rymma till Nord-Amerika.



3. Hugo Fredrik S., de föregåendes brorson, målare,
f. 7 juli 1843 i Stockholm, d. 1 aug. 1894 i Lund,
blef 1862 elev vid konstakademien, målade Den
förlorade sonens återkomst (1866), akvarellerna
Duett från 1600-talet och Don Quixote berättar
(utst. s. å.) samt svensk-historiska motiv som
Katarina Jagellonika och Göran Persson och Sten
Stures möte med Gustaf Trolle i Uppsala domkyrka
(båda 1867). Sistnämnda målning förskaffade honom
k. medaljen och akademiens resestipendium, som
han innehade 1868-73. Han slog sig ned i Paris,
där han blef elev af Ch. Comte. Han målade där
först den lilla historiska genretaflan Gustaf Vasa,
då han hör sin gemål i sömnen yttra: "Rosen glömmer
jag aldrig". Ett själfporträtt från denna tid eges
af konstakademien. 1870 utställde han Upptäckten,
en figurrik, tämligen teatraliskt anordnad scen från
en stuga i Dalarna. 1872 uppträdde han med Odalisk
(en kvinnlig aktstudie i naturlig storlek), målade
f. ö. under dessa år små eleganta genrebilder (Besöket
hos amman, I orangeriet, Abbéns visa) och dalmotiv
(Efter dopet, Lilla kullan, Midsommarfest). Hans
egentliga framgång daterar sig från den tid, då han
slöt sig till den samtida franska riktning, som upptog
friluftsstudiet. Hans arbeten i denna riktning äro
dock ganska moderat hållna, studier i fria luften
sammanställdes och reproducerades i ateljén. Efter
sommarstudier i Picardie målade han Bondkvinna, h
vilande sig på landsvägskanten, helfigur i naturlig
storlek (världsutställningen 1878). På salongen
s. å. förekom Hvitbetsrensare i Picardie (Göteborgs
museum), Arrestering (en ung bondkvinna häktas för
barnamord, scen på en bygata) vann medalj på salongen
1879 och inköptes för Luxembourgmuseet (nu i museet
i Amiens) och Vallmoskörd (1880). Till omväxling
med bondemotiven målade S. 1881 den raffineradt
eleganta rokokoscenen En repetition af Tartuffe,
som året därefter följdes af En seans. 1882 målades
Konfirmanderna (motiv från en fransk by, inköptes
af franska staten, skiss i Malmö museum). 1883 och
följande år tillbragte S. somrarna
i Skåne och behandlade nu en ny motivkrets. Han målade
den lilla interiören Vid spinnrocken (en gumma i sin
stuga, 1883, Göteborgs museum), Vid grinden i Dalby
(1884, Luxembourg), Besöket hos mormor (1884), De
fader- och moderlösa (1885), Hos arrendatorskan
(interiör med förträfflig ljusbehandling och
goda typer, ett af S:s främsta arbeten, 1886),
Undantagsfolk (utst. s. å.). Mindre betydande äro
några barnmotiv, däribland Den lilla axplockerskan
(1884, Stockholms Nationalmuseum). Efter eldsvådan
(en familj bland spillrorna af sitt nedbrunna hem,
utst. 1888) betecknar afmattning. Under sina sista år
målade S. hufvudsakligen porträtt i olja eller pastell
– ett vackert prof på hans koloristiska finess utgör
det elegant skisserade porträttet af mad. Pourtalès
(Stockholms Nationalmuseum). – Ett landskap i pastell
eges af Malmö museum, skisser af Nationalmuseum. –
S. var en mycket skicklig målare, utan djupare
personligt innehåll. Han fick sin betydelse för den
svenska konsten därigenom, att han var den förste, som
för sina landsmän framlade programmet för 1870- och
1880-talens moderna valörmåleri och förde med sig till
hemlandet den mest genombildade teknik. Han blef 1880
medlem af akademien, deltog 1885 i opponentrörelsen
och utställde sedan i Konstnärsförbundet.
1-2. -rn.* 3. G-g N.

Salnave [-na’v], Sylvain, president i republiken
Haïti, f. 1832 i Gap Haïti, deltog i flera
uppror på 1860-talet, lyckades 1867 i förening
med "generalerna" Nissage-Saget och Chevalier
störta presidenten Geffrard samt valdes 14 juni
s. å. till president. Som sådan förde han en
despotisk styrelse. Nissage-Saget började 1869
uppror mot honom, och då hans främste medhjälpare
Chevalier öfvergick till upprorsmännen, blef hans
ställning förtviflad. Han sökte efter ett ihärdigt
motstånd fly öfver till Dominikanska republiken, men
greps under flykten och afrättades 15 juni 1870 på
trappan till sitt presidentpalats i Port-au-Prince.
V. S-g.

Salnecke slott.

Salnecke, fideikommiss i Gryta, Fröslunda och Järlåsa
socknar, Uppsala län, med hufvudgården
belägen vid Örsundaån. Denna är bebyggd med en
hufvudbyggnad i tre våningar med hög takresning
och hör till de i sitt ursprungliga skick bäst
bevarade Upplandsslotten från den senare Vasatiden
(1640-talet). En portal af röd sandsten med byggherren
öfverbergmästaren G. Grissbachs och hans hustrus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>