Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rökelsekar - Röken - Rökförbränning - Rökgasanalys. Se Rökanalys - Rökgubbar. Se Rökningsmedel - Rökhjälm. Se Brandväsende, sp. 1499 - Rökhuf - Rökkort. Se Rökningsmedel - Rökkvarts, miner., detsamma som röktopas (se Bergkristall och Kvarts) - Rökmask. Se Brandväsende, sp 1498 med fig., sp. 1499 o. 1500 - Röknen - Rökning - Rökningsmedel - Rökoffer. Se Offer, sp. 527, och Rökelse - Rökpulver. Se Rökningmedel - Rökpörte. Se Pörte med fig - Röksegel - Rökskada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Röken-Rökskada
150
lock, hvarigenom den välluktande rökelsen kan
tränga ut. Form och material ha växlat i hög
grad. Rökelsekar förekomma sedan gammalt i både öster-
och västerland. De, som nyttjas vid den katolska
gudstjänsten, äro fästa vid hängkedjor, med hvilkas
hjälp de kunna sättas i svängning. Rökelsekaret,
särskildt dess lock, har brukat utsmyckas med
dekorativa motiv, framställningar af bibliska
gestalter, helgon o. d. Under gotikens tid särskildt
fick locket ofta arkitektonisk form (ett torn, en borg
e. d.; se fig. 2). Jfr Y. Him, "Det heliga skrinet"
(1909).
Röken, härad och pastorat i Buskerud amt, Norge,
i norra delen af halfön mellan Kristiania-fjorden
och Dramsfjorden med Jarlsberg og Larvik
amt i s. v. och Akershus amt i n. ö. 114,o-
kvkm. 4,570 inv. (1910) med jämförelsevis starkt
stigande befolkningstillväxt. Näringsgrenarna
äro jordbruk med skogsbruk, boskapsskötsel
och fruktodling samt industri. I R. ligger
Slemmestads cementfabrik, Norges största i sitt
slag, flera tegelbruk, sågverk, stenhuggerier och
klädesfabriker. Isexport. Kristiania-Drammensbanan
löper genom R. K. V. H.
Rökförbränning, tekn., en i dagligt tal ofta
missbrukad benämning på rökfri eldning. I regel är
det icke praktiskt lämpligt (eller ens utförbart) att
genom förbränning af redan uppkommen rök oskadliggöra
densamma, utan eldningstekniken går i allmänhet i
riktning att söka hindra uppkomsten af sot i g rök.
K. S-n.
Rökgasanalys. Se Rökanalys.
Rökgubbar. Se Rökningsmedel.
Rökhjälm. Se Brandväsende, sp. 1499.
RÖkhuf 1. Luf thuf, tekn.j anordning på skorstenar
och ventilationskanaler för att underlätta drag
(jfr d. o.) genom att förlänga rökkanalen,
bereda röken fritt aflopp i den för tillfället
rådande vindriktningen, hindra nederbörd att
inkräkta på rökutloppet samt taga de yttre
luftströmmarnas egen rörelse till hjälp för att
befordra utsugningen. Rökhufvar utföras i allmänhet
såsom rör eller trummor af plåt, ha ofta en fast och
en rörlig del, den senare försedd med vindfana för
att inställa sig efter vinden i det för rökafloppet
fördelaktigaste läget, samt utföras i en del fall med
genombrutna krön, försedda med jalusier, hvilkas snedt
ställda ytdelar äro afsedda att upptaga en hufven
träffande luftström och förändra dess rörelseriktning,
så att den genomlöper krönet i samma riktning som
afloppsgaserna och därigenom ökar hufvens effekt.
Rökkort. Se Rökningsmedel.
Rökkryddor. Se Rökningsmedel.
Rökkvarts, miner., detsamma som röktopas (se
Bergkristall och Kvarts).
Rökmask. Se Brandväsende, sp. 1498 med fig., sp. 1499
o. 1500.
RÖknen (R ö k n e ö n), Lilla och Stora, med
Röknehufvud, öar i norra delen af Vättern. Den
förstnämnda hör i allo till Hammars socken,
Örebro län, Stora R. (209 har, med 6 pers. 1910
i ett skogvaktarboställe) i kommunalt hänseende
till Hammar, men i kyrkligt till V. Ny församling,
Östergötlands län, det obebodda Röknehufvud i allo
till V. Ny kommun.
Rökning af kött och fisk är ett urgammalt sätt att
bevara dem från att ruttna, därigenom att
de genomträngas af rök, hvars antiseptiska
beståndsdelar hindra utvecklingen af bakterier. Ofta
förbindes rökningen med saltning; en särskild sorts
rökning, snabbrökning, består i att impregnera köttet
med träättika och sedan torka det. Rökningen har
af ålder egt rum i särskildt murade rökugnar, med
krokar och järnstänger för varornas upphängning, eller
rökskåp, för mindre kvantiteter. Till bränsle ha bok-
och ekved samt enris ansetts särskildt lämpliga genom
den smak deras rök ger. Bland de vanligaste slagen af
rökta matvaror äro fläsk (rökta skinkor), gåsbröst,
ål, lax, sill (jfr B ö c k l i n g) och makrill.
Rökningsmedel, med., en samfälld benämning
på de medel eller blandningar af ämnen, som
användas till frambringande af rök eller ångor,
afsedda att förbättra luften i sjukrum och att döda
smittämnen. Sådana medel finnas af många slag. Så hade
Sv. farmakopén förr upptagit species pro vaporibus
chlori, bestående af brunsten (mangansuperoxid)
och rå klorvätesyra (saltsyra), hvilka vid
användandet blandades (1: 3) i lämpligt kärl och
hvarigenom en rök eller ångor af klor frigjordes,
hvilka angrepo smittämnen, som förekommo i rummet
(se Klorrökning). För liknande ändamål hade man
den numera likaledes bortlagda "röksatsen för sura
ångor", af svafvelsyra och blysocker, som utvecklade
skarpa ångor af ättiksyra. Många slags "rökkryddor",
"rökpulver"., "rökkort", "rökgubbar" finnas i handeln,
till användning i boningsrum, där dessa medel dock
vanligen mera för luktsinnet dölja än verkligen
rena en dålig luft. Så kallad "röksprit" förekommer
äfven af olika beredning, hvilken slås på en glödgad
eldskyffel e. d. och sålunda sprider en mer eller
mindre angenäm lukt. I dylika rökningsmedel ingå
vanligen välluktande hartser, t. ex. styrax, bensoe,
olibanum m. fl. Mot "bröstkramp", astma, användas
flera slags rökpulver o. d., hvilka oftast innehålla
lo-beliaört, spikklubbeblad, belladonna och andra
medel, af hvilka röken, inandad, kan stilla kramp
i luftrörsgrenarna. Hit hör Sv. farmakopéns species
contra asthma, rökkryddor mot astma, som bestå af 6
dlr lobeliaört, 25 dlr spikklubbeblad, 32 dlr socker
och 37 dlr kalisalpeter. Groft pul-veriserade,
bilda dessa beståndsdelar ett grågrönt pulver,
hvaraf en liten kvantitet antändes så, att patienten
inandas ångorna, som hindra astmaanfal-let. -
Till rökning mot astma användas äfven små cigarrer
eller cigarretter, innehållande dylika rökkryddor. -
Slutligen kunde till rökningsmedel äfven räknas de
ämnen, som användas vid "rökning" (sed. o.) af kött,
fläsk och fisk. O. T. S. (C. G. S.)
Rökoffer. Se Offer, sp. 527, och Rökelse.
Rökpulver. Se Rökningsmedel.
Rökpörte. Se P or t e med fig.
Röksegel, sjöv., en vanligen trapetsformad duk af en
knapp kvadratmeters storlek, som "sättes" i lofvart
om en kabyss- eller kaminskorsten ombord på sådant
sätt, att röken från denna genom det sålunda reglerade
luftdraget hindras från att slå ned mot fartygsdäcket.
H. W-1.
Rökskada, bot., skada på vegetationen, förorsakad
af gaser och rök från skorstenar och kemiska
fabriker. Vanligast är den skada, som stenkolsröken
åstadkommer, beroende på rökens halt af svafveldioxid
(svafvelsyrlighet), hvilken bildas vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
