Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polyteism - Polytekniska institutet i Finland - Polytekniska skolor - Polyteknisk læreanstalt - Polytheli, med. - Polytomi, log. - Polytrichum, bot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1317
Polytekniska institutet-Polytrichum
1318
lism förbereddes den seger öfver polyteismen,
som småningom försiggick vid antikens slut,
men som dock ej lyckades, förrän en monoteism
af utprägladt personlig karaktär uppträdde
med kristendomen och fullbordade den religiösa
omdaningsprocess, som platonismen och stoicismen
hade inledt. - I den nutida hedendomen finns
polyteism kvar särskildt i hinduismen och i
den kinesiska riksreligionen, men är hos båda
förenade med panteistiska spekulationer och
monoteistiskt artad fromhet. Den japanska
shintoismen har en utvecklad polyteistisk
mytologi. De nuvarande primitiva folkens
religioner kunna knappast kallas polyteistiska,
utan tillhöra mera det polydemonistiska
stadiet. Polyteismen har egt sin stora tid i den
antika hedendomens och de kultiska religionernas
period och kommer att fullkomligt försvinna
tillsammans med den antika världsbildens och de
gammalhedniska kultformernas kvarlämningar i
Asien. Litt.: E. Lehmann, "Hednisk monoteism"
(1897), H. Usener, "Götternamen" (s. å.),
och T. Segerstedt, "Till frågan om polyteismens
uppkomst" (1903). Edv. Lehmann.
Polytekniska institutet i Finland, tidigare
namn på Tekniska högskolan i Finland (se d. o.).
Polytekniska skolor (af grek. poly’s, mången,
och te’chne, konst), en benämning på tekniska
undervisningsanstalter, hvilken under olika
tidsperioder haft ganska växlande betydelse. I
den tekniska undervisningens första skede
var en polyteknisk skola en läroanstalt med
uppgift att meddela det allmänna matematiskt
naturvetenskapliga vetande, som fordrades för
högre tekniska specialstudier. En sådan skola var
den 1794 stiftade École polytechnique i Paris,
som ännu existerar med den i princip oförändrade,
men också till omfattningen begränsade uppgiften
att vara en gemensam förberedelseskola till
de högre specialläroverk (École nationale des
ponts et chaussées, École nationale supérieure
des mines), i hvilka utbildas aspiranterna till
en del af franska statens tekniska kårer, såsom
arméns artilleri- och ingenjörkårer, väg- och
vattenbyggnadskåren, bergsstaten m. fl. Den högre
ingenjörsutbildningen för industrien försiggår
vid École centrale des arts et manufactures
i Paris, den lägre bl. a. vid fem écoles
nationales d’arts et métiers i olika franska
provinsstäder. Inom Österrike öppnades 1815
Polytekniska institutet i Wien, som utvecklat sig
till en verklig teknisk högskola med vetenskaplig
undervisning icke blott i grundläggande allmänna
ämnen, utan äfven i tillämpad teknik på olika
fackområden, såsom maskinbyggnadskonst, väg-
och vattenbyggnadskonst, kemisk teknologi och
elektroteknik. Under de närmast följande
årtiondena uppstodo i ett flertal af
Tysklands mest betydande städer tekniska
undervisningsanstalter, som buro namnet
Polytechnicum, men dock till sina program och
lärometoder företedde ett vacklande mellan
den praktiska slöjdskolans och den tekniska
högskolans syften. Emellertid inträdde i
midten af 1800-talet en kraftig utveckling
af det tekniska undervisningsväsendet i
Tyskland, hvilket i stor utsträckning medförde
skolornas af polyteknikumtypen ombildning
till högskolor efter mönster af det berömda,
1854 inrättade Polytechnicum i Zürich. Dessa
nydanade läroanstalter ha numera allmänt antagit
benämningen technische hochschule (teknisk
högskola). En hel del polytekniska skolor
förblefvo åter på en mera elementär ståndpunkt,
och därjämte uppstod en del såväl offentliga som
enskilda läroverk, hvilka under olika benämningar
(gewerbeschule, technikum, polytechnische
lehranstalt) ombesörja sådan utbildning,
som i Sverige plägar sammanfattas i begreppet
lägre teknisk undervisning. - Uttrycket
"polyteknisk" kvarstår ännu i benämningen
på en nordisk teknisk högskola, nämligen
Polytechnisk læreanstalt (se d. o.) i Köpenhamn.
G. H-r.
Polyteknisk læreanstalt i Köpenhamn, upprättad
1829, var urspr. påtänkt som en skola för
handtverkare (den hade egna verkstäder till
1860), men fick genast vetenskaplig prägel som en
teknisk högskola, till en början i mycket liten
stil, med några få lärare, 22 examinander,
2-årig kurs och blott 2 studiegrenar (för
mekaniker och kemister). Anstalten inrymdes i
ett par af universitetets professorsgårdar och
betraktades snarast som ett annex härtill. Efter
hand utvidgades institutionen, och det kom större
fasthet i dess organisation. 1857 tillkom,
närmast genom privata bidrag, en tredje gren
(för ingenjörer, som befatta sig med väg-,
bro- och vattenbyggnader) och slutligen
1903 en fjärde (för elektro-ingenjörer)
jämsides med de två äldre (för maskin- och
fabriksingenjörer). Studietiden har förlängts
till 3 1/2, senare till 4 1/2 år, och examen
aflägges i två afdelningar, den ena i de
gemensamma grundvetenskaperna, den andra i den
speciella grenens särskilda fack. 1890 uppfördes
en ny stor byggnad i hörnet af botaniska
trädgården. 1870 fanns det blott 9 professorer,
hvaraf 4 därjämte universitetslärare, och 6 andra
lärare; 1910 däremot var det 22 professorer,
hvaraf 6 universitetslärare, och 14 docenter
samt 24 assistenter. Tillströmningen till
anstalten har också varit i starkt stigande, så
att på senare tiden årligen 500-600 studerande
där undervisas, och medan det ännu 1869 var
inalles blott 195 teknologie kandidater, hade
antalet 1910 stigit till 1,538. Den styres
af en direktör jämte lärarrådet. Bland
direktörerna kunna nämnas H. K. Örsted
(1829-51), J. G. Forchhammer (1851-65),
K. V. Holten (1872-83), J. Thomson (1883-1902)
och G. Hagemann (1902-12). - Se A. Steen, "Den
polytekniske læreanstalts förste halvhundrede åar
1829-79" (1879), och J. J. Voigt, "Statistiske
oplysninger ang. den polytekniske læreanstalts
kandidater samt dens lærere 1829-90" (1890) och
"Statistiske oplysninger ang. den polytekniske
læreanstalts kandidater samt fortegnelse
över dens direktörer og lærere 1829-1902".
E. Ebg.
Polytheli (af grek. poly’s, mången, och thele,
bröstvårta), med., förekomsten af öfvertaliga
bröstvårtor.
Polytomi (af grek. poly’s, mången, och
te’mnein, dela), log., indelning med flera
indelningslemmar, till skillnad från dikotomi
med två, trikotomi med tre o. s. v. S-e.
Polytrichum L., bot., ett släkte bland
de akrokarpa bladmossorna, som har bladen
barrlika, styfva och tjocka, med efter längden
ställda lameller på öfre sidan. Bladbasen är
tunn, hinnaktig och slidlik. Den 4-6-kantiga
eller trinda kapseln är långskaftad och täckt
af en filthårig mössa. Peristomet är enkelt,
bestående af 32-64 tänder. I kärr och fuktiga
skogar växer den vanliga "björn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
