Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Philadelphia, Filadelfia - Philadelphiagult, kem. Se Krysanilin - Philadelphiska systemet. Se Fängelsesystem, sp. 255 - Philadelphus - Philæ. Se File - Philagoria, astron. - Philalethes - Philammon. Se Filammon - Philantropin. Se Basedow, J. B. - Philanthus, zool. Se Rofsteklar - Philatelie, fr. Se Filateli - Phileas. Se Fileas - Philelphus. Se Filelfo - Philemon. Se Filemon - Philetærus - Philetas. Se Filetas - Philia, astron. - Philiatra - Philidor, François André Danican
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
maskinverkstäder (545) med 38,7 mill., tillverkning
af trikå- och strumpvaror (177) med 24 mill.,
beredning af hudar och skinn (41) med 23,5
mill., tillverkning af mattor och filtar (84)
med 22,6 mill., bomullsvaror (136) med 22,5
mill., slakterier och inläggning af kött (81)
med 22 mill., tillverkning af bagerivaror
(1,208) med 19 mill., maltdrycker (48) med
14,3 mill., tobaksvaror (496) med 13,4 mill.,
filthattar (27), den största i unionen, med
10,4 mill. samt af patentmedicin (174) med 9,4
mill. doll. (Siffrorna inom parentes ange antalet
företag i hvarje näringsgren.) Till de allra
största företagen höra Baldwin locomotive works,
som sysselsätta omkr. 11,000 arb. och tillverka
6–7 lokomotiv om dagen. På League island, där
Schuylkill uppgår i Delaware, har unionen ett
örlogsvarf (navy yard), två arsenaler, kaserner,
tyghus m. m.
Ph. är rikt försedt med
kommunikationsmedel. Järnvägar utgå i olika
riktningar från 10 stationer, af hvilka några
ligga i stadens centralaste delar. Elektriska
spårvägar trafikera alla hufvudgatorna,
därjämte motoromnibusar. En underjordsbana
går från Delaware under Market street till
Schuylkill och fortsätter i samma riktning som
högbana till 70:e gatan, där den aflöses af
spårväg till Ardmore, Bryn Mawr, West Chester
och andra grannsamhällen. Öfver Schuylkill,
som vid staden är 620 m. bred, gå 14 broar, och
Delaware (1,245 m. bred) korsas af färjor. Den
förra floden är segelbar för större fartyg endast
4,8 km. från mynningen (till Point Breeze), men
för smärre 12,5 km. från sin mynning. Delaware
åter är segelbar för de stora Atlantångarna fram
till Ph. samt hålles öppen under vintern genom
isbrytare. Härigenom blir Ph. en sjöstad och var
i äldre tider unionens förnämsta hamn, ända till
dess New York efter Eriekanalens tillkomst gick
förbi det. Senare ha äfven Boston och New Orleans
gjort det, men i fråga om export står det endast
efter New York och New Orleans. 1911–12 anlände
från utlandet fartyg om 2,7 mill. nettoton (100
eng. kbf. lastutrymme) och afgingo till utlandet
fartyg om 2,19 mill. nettoton. Sex ångbåtslinjer
anlöpa regelbundet staden. Hela importvärdet
s. å. var 85 och exportvärdet 69 mill. doll.;
tulluppbörden steg till 19,15 mill. doll. (mot
194,75 mill. doll. i New York och 23,2 mill. i
Boston med Charlestown). Kusthandeln, särskildt
med New York och Baltimore, är mycket liflig. –
Ph. ("brödrakärlekens stad" l. "kväkarstaden")
anlades 1682 af William Penn på ett område,
som han köpt af indianer och några svenskar
och fick sin charter af honom 1701. Under
1700-talet täflade det med Boston som den ledande
staden i landet och var scenen för flera af de
viktigaste tilldragelserna under revolutionen
(se ofvan). Från sept. 1777 till juni 1778
var staden besatt af engelsmännen. Till 1800
var Ph. Pennsylvanias hufvudstad, 1790–1800
därjämte säte för förbundsregeringen. 1876 hölls
i Ph. "Centennial exhibition" till minne af
själfständighetsförklaringen 1776. Näst W. Penns
är Franklins namn på det innerligaste förbundet
med Ph:s utveckling. "Vännerna" l. kväkarna
utgöra ännu ett viktigt element i staden, och
många af de äldsta, rikaste och inflytelserikaste
familjerna tillhöra detta samfund.
Philadelphiagult, kem. Se Kry sa n i lin.
Philadelphiska systemet. Se Fängelsesystem,
sp. 255.
Philadelphia. 1. Se Fil a delf os. - 2. Bot.,
busksläkte af fam. Saxifragaceæ,
underfam. Hy-drangeoideæ, med 50 arter i norra
halfklotets tempererade länder. De runda
grenarna bära motsatta, helbräddade eller
sågade blad och hvita blommor i klasar. Alla
blommor äro lika, med vanligen 4 foderblad och
4 kronblad, 20-40 ståndare och undersittande
fruktämne med 3-5 stift. Frukten är kapsel. För
de vackra och välluktande blommornas skull
odlas flera arter i trädgårdarna, särskildt
Ph. coronarius, schersmin, jasmin, inhemsk
i Öst-Asien, Kaukasus och östra SydEuropa,
som är en af våra vanligaste prydnadsbuskar.
2. G.L-m.
Phi’læ. Se F i l e.
Philagõria, astron., en af småplaneterna.
Phiialëthes ("sanningsvän"; af grek. fi’los, vän,
och alethcs, sannfärdig), pseudonym för konung
Johan af Sachsen, P. Frigel, G. Lager-bjelke
(sp. 833) och U. S. von Strussen-f e 11
(se dessa).
Phila’mmon. Se Fi lam mö n.
Phüanthropin. Se B åse d o w, J. B.
Phila’nthus, zool. Se R of ste k l ar.
Philatélie [-li], fr. Se Filateli.
Phi’ieas. Se Filéas.
Phile’lphus. Se Filé l f o.
Philemon. Se F i le m o n.
Phiietærus. 1. Se F i le t a ir os. - 2. Zool. Se
Koloniväfvaren.
Philëtas. Se F i le t a s.
Philia, astron.f en af småplaneterna.
Philiatrå, stad i grekiska nomos Trifylia,
nära västra kusten af Peloponnesos. 9,700
inv. (1896). Gymnasium. Korintodling.
J. F. N.
Philidor [filidår], Francois AndréDa-n i c a
n, fransk operakompositör och schackspelare,
f. 1726 i Dreux, d. 1795 i London, tillhörde en i
musikaliskt afseende framstående konstnärsfamilj,
som i flera led tjänstgjort vid franska
hofvet. Redan som barn visade Ph. en ovanlig
talang som schackspelare och vann sedermera som
sådan lysande segrar i Amsterdam, London och
flerstädes samt utgaf 1749 i London Analyse du
jeu des échecs (3:e uppl. 1869), som för-blifvit
klassisk. Af en schackklubb där fick han senare
en pension, hvarför han ofta vistades i nämnda
stad. Ph. idkade tidigt musikstudier under
A. Campras ledning. 1754 komponerade han Lauda
Jerusalem för hof-kapellet i Versailles. 1759
uppträdde Ph. som dramatisk kompositör med
så af g jord framgång, att han jämte Duni och
Monsigny blef skapare af den komiska opeian i
Frankrike. Han skref 25 operor, af hvilka några
med stor lycka uppfördes äfven i Stockholm,
nämligen Blaise le savetier (1759; "Casper och
Lona:’, 1797), Le maréchal
Ord, som saknas under Ph, torde sökas under F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
