Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parasollfågelsläktet - Parasollmyra. Se Myrmicinæ - Parasollväxter. Se Umbelliferæ - Parasuchia. Se Krokodildjuren - Parat - Parataktisk satsförbindelse - Parataxis - Paratonisk. Se Rörelsefenomen - Paratyfus - Paravadi l. Pravadi. Se Provadija - Paravent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Parasollmyra-Paravent
52
böjd fjäderbuske och en trind, smal, på
halsens nedre del nedhängande, befjädrad
hudlapp. P a-
Parasollfågel, Cephalopterus ornatus.
rasollfågeln, C. ornatus (se fig.), bebor
östra sluttningarna af Perus Änder och öfre
hälften af Amasonflodens område. Den lefver af
trädfrukter, insekter och spindlar. Längden
är 51 cm. Då fågeln flyger, lägger den de
ofvannämnda prydnaderna tätt intill sin öfriga
dräkt, hvaremot den reser upp tofsen och låter
halslappen hänga ned, då den sitter eller
frambringar sitt läte. Detta liknar en tjurs
bölande, hvarför man, då flera fåglar skrika
samtidigt, kan tro sig höra en kreaturshjord.
C. R. S.*
Parasollmyra, zool. SeMyrmicinæ.
Parasollväxter, ’bot. Se Umbelliferæ.
Parasuchia, zool. Se Krokodildjuren, sp. 1497.
Parat (lat. parätus], beredd, redo, färdig
1. rustad till. - Ad utru’mque parätus, lat.,
beredd på både det ena och det andra.
Parata’ktisk satsförbindelse (af grek. para’,
bredvid, och ta’xis, ställning), språkv., en
sådan förbindelse af satser, där hvarje led
är med hänsyn till det språkliga uttrycket
själfständig i förhållande till den eller de
andra, således en förbindelse mellan hufvudsatser
eller mellan bisatser af samma slag. Sådana
satser förbindas sinsemellan antingen genom blott
uppradning efter hvarandra, t. ex. "jag kom,
jag sag, jag segrade" (asyndeton), eller genom
(mest demonstrativa) pronomina och adverb eller
genom koordinerande konjunktioner. I sista fallet
brukar förbindelsen kallas en "satsbindning",
och satserna sägas vara koordinerade, eller
samordnade. Koordinationsförhållandet, så
fat-tadt, är alltså ett särskildt fall af
parataxis. Logiskt taget, kunna i en parataktisk
förbindelse båda satserna ömsesidigt bestämma
hvarandra: ren parataxis mellan parallellsatser,
t. ex. "mannen är hufvudet, kvinnan är hjärtat i
äktenskapet"; eller den ona satsen är på samma
gång själfständig och en bestämning till den
andra: relativ parataxis, t. ex. i berättande
stil: "jag mötte en gosse; han grät", där "han"
är = "gossen, som jag mötte", så att tankegången
är denna: "jag mötte en gosse" och "gossen,
som jag mötte, grät", d. v. s. den första satsen
är dels hufvudsats, dels bisats, i denna andra
egenskap substituerad af pron. "han". På
samma sätt får man ofta i primitiv berättarstil
höra "och så", t. ex. "jag gick åt skogen,
och så mötte jag en tiggare, och han var halt,
och så frågade jag" o. s. v. Parataktisk
satsförbindelse är öfvervägande i syntaktiskt
mindre utvecklade språk, i allmogemål (i motsats
till litteraturspråk) och t. ex. i isländskan (i
jämförelse med latin och grekiska). Stilistiskt
sedt, kan den parataktiska förbindelsen i
allmänhet sägas tillhöra sådana stilarter,
där det mera gäller omedelbarhet i skildring
och stämning än reflexion. Jfr Hypotaktisk
satsförbindelse. L1L*
Parata’xis, språkv., sidoordnad förbindelse
mellan satser. Se Parataktisk satsförbindelse.
Paratõnisk, bot. Se Rörelsefenomen hos växterna.
Paratyfus (af grek. para’, bredvid, och
tyfus], med., en akut infektionssjukdom,
som till sitt kliniska förlopp kan förete
alla öfvergångsstadier mellan typisk
nervfeber och ett svårt, till döden förande
koleraanfall. Beträffande symtom se K ö 11
f ö r-g i f t n i n g (den tyfösa och den
gastrointestinala formen). Diagnosen kan i
allmänhet ställas först genom bakteriologisk
undersökning. Sjukdomen orsakas (i regel)
af den af Achard och Bensaude 1896 upptäckta
paratyfus-B-bakterien, hvilken upptäckt kort
därefter bekräftades af de tyske forskarna
Kurth och Schottmüller. Denna bakterie
liknar till utseende, växtsätt m. m. i mycket
tyfus-bakterien, från hvilken den framför allt
skiljes på serologisk väg, äfvensom genom sin af
vikande växt på vissa näringssubstrat (mjölk,
lackmus, mjölkserum och neutralrödt-agar). -
Dödligheten uppgår till 2-5 proc. I de under
bilden af en akut magtarmkatarr förelöpande
fallen visa sig vid patologisk-anatomisk
undersökning med undantag af en hemorrhagisk
inflammation i nedre delen af tunntarmen inga
afvi-kelser från det normala. Äfven i de fall,
som kliniskt te sig som nervfeber, saknas oftast
tarmsår, märgig inflammation af mesenterialkö
’lar o. d. mera framträdande förändringar af
den lymfatiska apparaten i tarmen. Beträffande
uppkomst, smittämnets lokalisation i kroppen
äfvensom de vägar, på hvilka dess smittämne
utsöndras ur kroppen, öfverensstämmer sjukdomen
nära med nervfeber (se Tyfoidfeber). I första
sjukdomsveckan förekommer bakterien i blodet
(i 100 proc. af fallen). Den uppträder dessutom
i afföring och urin. Liksom vid tyfoidfeber
förekomma bacillbärare, som i åratal kunna
afsöndra smittämnet. Hvad angår åtgärder
till bekämpande af sjukdomen och skydd mot
densamma, böra liknande mått och steg vidtagas
som vid nervfeber. Sjukdomen öfverföres dels
direkt från person till person, dels genom
dricksvattnet; äfven is, som förorenats
med paratyfusbak-terier, har kunnat sprida
sjukdomen. Paratyfusin-fektioner hos människor
ha genom de senare årens erfarenheter visat sig
kunna stå i sammanhang med vissa hos slaktdjur
o. a. djur uppträdande sjukdomar, förorsakade af
bakterier, hvilka man på vetenskapens nuvarande
ståndpunkt icke kan skilja från det smittämne,
som orsakar paratyfus hos människor. Se vidare
Köttförgiftning. G- Wrgn.
Paravadi 1. Pravadi. Se Provadija.
Paravent [-vä;], fr. (it. paravento, af parare,
af värja, och vento, vind), skärm emot drag;
"spansk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
