Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Megaron ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1471
Megaron-Mehavn
1472
dialektiska hårklyfverier synes ha ytterligare
utvecklat sig hos hans efterföljare, och skolan fick
med anledning däraf binamnet den eristiska (se E r
i s t i k). Några bland de megariske filosoferna, de
s. k. megarikerna (E u b u l i d e s och D i o-doros
Kronos), ha gjort sig bemärkta som uppfinnare af
spetsfundigt anlagda felslut. Skolans siste betydande
representant, S t i l p o n (omkr. 300 f. Kr.),
sysselsatte sig hufvudsakligen med moralfilosofien
och närmade sig där till cynikernas läror.
A. M. A.
Me’garon, grek., "storstuga", hos Homeros den stora
mannasalen, där samkväm höllos; när tempel vuxit
upp på akropolerna, där konungapalatsen förr legat,
betydde megaron det allra heligaste, som blott kunde
beträdas af prästerskapet.
Megaskop [-skåp; af grek. mefgas, stor, och skopéi’n,
se], fys,, en laterna magica, särskildt konstruerad
för att framställa bilder af ogenomskinliga föremål.
D. S-t.
Megaspelaion [-spileån], det största och rikaste
klostret i Grekland, beläget i Achaia omkr. 8
km. n. om Kalavryta, på norra sidan af arkadiska
bergen, så, att hufvudbyggnadens nedre del ligger
i en stor grotta (grek. mega spelaion). En
"lukas-bild" af madonnan gör klostret till
en besökt vallfartsort. Klostret uppges vara
anlagdt på 300-ta-let, men den nuv. byggnaden
uppfördes efter en eldsvåda 1640. Det är ett
s. k. idiorrhytmiskt kloster, i det att enhvar af
dess numera endast omkr. 150 munkar eger en viss
del af klosterförmögenheten och odlar eller låter
odla sitt jordstycke, hvars afkastning tillfaller
honom. Klostret var förr mycket rikt på hus och
jordar, men skall nu ha en årsinkomst af endast 50-60
tusen drachmer. I förening med klostret finnes en
skola. (VVbg.)
Megaspör, bot. Se Heterospor.
Mega’sthenes (grek. Meya<j&Fvr}s), forngrekisk
statsman (omkr. 300 f. Kr.), rådgifvare hos konung
Seleukos I i Syrien. Under en beskickning till
indiske konungen Sandrakottos (Chandra Gupta)
samlade han material till en skildring, hvilken
länge synes ha varit anlitad som en hufvud-källa för
kännedomen om Indiens förhållanden. De brottstycken
af detta arbete, hvilka kommit till vår tid,
äro samlade och 1848 utgifna af E. Muller
("Fragmenta historicorum graeco-rum", II).
A. M. A.
Mega’stoma enteYicum, bot., zool. Se F läge l la t a,
sp. 522.
Megatherium (af grek. me’gas, stor, och theri’on,
djur), paleont. Se Jättetrögdju-r e n.
Megavo’lt, fys. Se Mega.
Megede, J o h a n n Richard zur, tysk författare,
f. 8 sept. 1864 i Sagan, d. 21 mars 1906, gjorde
sig känd som en underhållande, världser-faren och
effektälskande romanförfattare, som framför allt i
Ostpreussen fann en karakteristisk miljö för sina
skildringar. Af hans verk kunna nämnas Quitt (1898;
"Kvitt!" 1908), Von zarter Jiand (1899), Felicie
(1900; sv. öfv. 1904), Tria-non und änder e novellen
(1902), Das blinkjeur von Brilsterort (1905), Der
uberkater (s. å.) och Modeste (1906). Gesammelte
werke utkommo 1911 i 12 bd.
Mege’rg, fys. Se Mega.
Me’gerle, Ulrik. Se Abraham a Sancta Cl a ra.
Me’ggendorfer-b!ätter, tysk kolorerad skämttidning,
grundlagd 1889, som utkommer en gång i veckan
i Munchen.
Meghaduta ("molnbudet"), fornindisk lyrisk dikt af
Kälidäsa. Se Indiens språk och litteratur, sp. 539
och 550.
Meghna, flod uti Indien, utgörande det stora
æstuarium i Bengalens delta, som för till
hafvet hufvudmassan af Ganges’ och Brahmaputras
förenade vatten. Det är en väldig flod, som än
af sandbankar delas i ett halft dussin kanaler,
än vidgar sig till oöfverskådlig bredd och
faller ut i hafvet genom fyra hufvudmynningar,
omslutande tre stora öar. Den är segelbar året om af
flodångare. Ebb och flod samt den under namnet bore
(se d. o.) kända företeelsen äro mycket häftiga.
Megi ddo (hebr. Megiddön), gammal kanaanitisk
konungastad, senare tillhörig Manasses område,
belägen vid Kison, "M:s vatten", v. om Jisreels
slätt, omnämnes ofta i bibeln i samband med det
närbe-Taanak. Se vidare Legio.
Megillo’t (aram., "bokrullar") kallas i den judiska
kanon Höga visan, Rut, Klagovisorna, Predikaren och
Ester, hvilka där stå sammanförda med hvarandra
och föreläsas vid de fem judiska festerna påsk,
pingst, Jerusalems förstörings åminnelsedag,
löfhyddohögtiden och purimfesten. Megillerna äro
uppräknade i samma ordning som festerna, så att
Höga visan föreläses vid påsken, Rut vid pingsten
o. s. v. Se Bibelhandskrifter, sp 224. J- ?
Wegin-gjord, nord. myt., "kraftgördel". Ordets
plur. brukas om Tors starkhetsbälte,
genom hvilket hans styrka fördubblades.
Th. W.’
Megi’ste, forntida namn på ön Meis. Se Kosteloryzo.
Megohm [-Sm], fys. Se Mega.
Megye [mä’djä], ung., komitat (se d. o.).
Megyes [mä^djäj]. Se Medgyes.
Megära [-gä-], grek. Mefgaira, eg. en af erinyerna
(se d. o.); ful, stygg och argsint kvinna.
Mehådia [mä’hädia], köping i ungerska komi-tatet
Krassö-Szörény, vid Donaus tillflöde Bela Rjeka
och järnvägen Temesvår-Orsova, 22 km. n. om
Orsova. Omkr. 2,500 inv., mest rumäner och
tyskar. På dess plats låg den romerska kolonien Ad
mediam, förbi hvilken gick härvägen från Donau till
Dacien. Omkr. 5 km. ö. om M. ligga i Csernas trånga,
romantiska floddal de alltifrån romarnas tid bekanta
hälsokällorna, kallade H e r-kulesbaden (lat. Thermce,
Fontes 1. Aquce Herculis, ung. Gyögöfördö). Af de
22 heta (37- 56° C.) svafvelhaltiga mineralkällorna
användas 9, dels till bad, dels till drickning,
och besökas årligen af 7-8 tusen kurgäster.
(J. F. N.)
Mehallah el-Kobra, stad. Se Mehallet el-Kebir.
Meha’llet el-Keblr (Meha’llah el-Kobra), stad i
Nedre Egypten, i prov. (mudirije) Ghar-bieh, 6
km. från västra stranden af Nilens Damiettearm
och vid järnvägen Tanta-Damiette. 33,547
inv. (1907). Stora bomullsplanteringar,
bomullsfabriker och tillverkning af ammonium-salt.
J- F. N.
Mehavn, fiskeläge med god, men trång hamn vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
