Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mac Carthy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
Macdonald-Mac D o w el l
350
Brittiska Nord-Amerikas olika delar; för deras
inbördes sammanhållning och orubbliga lojalitet
mot riket verkade M. under sin långa statsmannabana
med okullig energi och mästerlig förmåga att till
samverkan ena de mest olikartade element. Han adlades
1867 och blef 1872 medlem af Privy coun-cil; efter
hans död erhöll hans änka titeln baro-nessa. Statyer
öfver M. ha rests i många af Ca-nadas städer. Jfr
biografier öfver M. af hans privatsekreterare J. Pope
("Memoirs of the Rt. Hon. sir J. A. M.", 2 bd,
1894), E. D. Biggar (1891) och G. R. Parkin (1907;
ny uppl. 1909). V. S-g.
Macdonald [mokdå’nold], George, engelsk författare,
f. 1824, d. 1905, var i sin ungdom en tid präst, men
måste lämna sin tjänst på grund af sjuklighet. M. var
en fantasifull och fängslande berättare och lyriker,
som framför allt i sina tidigare arbeten hänförde
genom frisk humor och sympatisk människoskildring. Af
hans berättelser må nämnas David Elginbrod (1862),
Adela Cathcart (1864), Alec Forbes (1865), Robert
Falconer (1868) och The seabord parish (s. å.), af
hans dikter Poetical works (2 bd, 1893). M. skref
äfven ungdomsböcker, öfversatte Novalis, utgaf flera
samlingar predikningar m. m.
Mac Donald [mokdå’nold], James W i l s o n
Alexander, amerikansk skulptör, f. 1824, d. 1891,
studerade från 1849 i New York, där han 1854
utställde en allmänt beundrad byst af statsmannen
Thomas Benton samt en byst af Jeanne d’Are och en
stod af Italia. Han bosatte sig i New York och
har där utfört flera porträttbyster och stöder,
hvaribland en ryttarstod af general Nathaniel Lyon
(13F8). Dessutom har han i olja målat porträtt och
landskap samt skrifvit uppsatser om amerikanska
konstnärer och om människokroppens anatomi.
(G-ff N.)
Macdonald [mokdå’nold], sir H e c t o r, brittisk
general, f. 1852 i grefsk. Ross i Skottland, var
son till ett fattigt torparfolk och först anställd
som bodbiträde i Dingwall, tog 1870 värfning vid
Gordon-höglandsregementet, tjänade sig upp till
sergeant och utmärkte sig genom glänsande tapperhet i
Afganistan 1879, där han vann befordran till officer
genom ett djärft anfall på en skara afganer, som
lågo i bakhåll för den engelske öf-verbefälhafvaren,
general Roberts. Som underlöjtnant stred M. 1881 mot
boerna vid Majuba, togs till fånga, men återfick sin
värja af general Jou-bert som tecken till fiendernas
beundran för hans tapperhet. M. deltog från 1885 i
fälttågen i Egypten och Sudan, anförde en egyptisk
brigad i Don-golaexpeditionen 1896 och tillbakaslog
som brigadchef i det blodiga slaget vid Omdurman
1898 mah-disternas ursinniga anlopp. Han blef 1899
generalmajor och erhöll ett högt befäl i Indien samt
kallades i dec. s. å. till Syd-Afrika att öfvertaga
befälet öfver den i slaget vid Magersfontein hårdt
medtagna Höglandsbrigaden. M. anförde den sedan till
boerkrigets slut, blef svårt sårad vid Paardeberg
(febr. 1900), men hann likväl deltaga i lord Roberts’
marsch mot Bloemfontein (mars s. å.) och erhöll 1901
knishtvärdighet. 1902 blef M. militärbefäl-hafvare
på Ceylon. Anklagelser för sedlighetsbrott förmådde
honom att begå själfmord, i Paris 25 mars 1903. Ett
monument öfver M., i form af ett högt torn, restes
i Dingwall 1907. v. S-g.
Macdonald [mokdå^old], James Ramsa y,
engelsk arbetarledare och politiker, f. 1866 i
Los-siemouth i Skottland, var först liksom sin
fader kroppsarbetare, blef sedermera agitator och
journalist och var 1900-11 sekreterare i "kommittén
för arbetarrepresentationen" (Labour representation
committee; se Labour party). Därjämte var M.,som
sedan 19C6haft plats i underhuset, 1906 -09 ordf. i
det brittisk-socialdemokratiska partiet (Independent
labour party), och sedan 1911 är han ordf. för
underhusets arbetarparti, Labour party. 1901–04
var han medlem af Londons grefskaps-råd. M. har i
underhuset gjort sig bemärkt som ledig och gärna
hörd talare samt har genom sina goda förbindelser
med radikala liberaler ibland utöfvat ganska stort
inflytande på ministären Asquiths politik. Bland
M:s skrifter märkas Socialism and society (1905),
Socialism (1908), Socfa-lism and government
(1909) och The socialist morement (1911).
V. S-g.
Macdonell [mokdå’nl~], Arthur Anthony,
engelsk indolog, f. 1854 i Indien, idkade
universitetsstudier 1875-84 i Tyskland och har
sedan dess verkat i Oxford bl. a. som lektor i
tyska och "deputy professor" i sanskrit 1888-99,
sedan 1399 hufvudlärare och "Boden professor"
i sanskrit och föreståndare för Indian institute
där. M. har utgett "Sarvänukramani" till Rigveda
(i "Anecdota Oxoniensia", 1886), Sanskrit gr ammar
(1886), Sanskrit-enylish dictionary (1893), Vedic
mythology (1897), History of sanskrit litteratur e
(1900), A new sanskrit grammar (1901), Vedic gr ammar
(1910) samt utgifvit och öfversatt "Brhad-devata"
(2 bd, i "Harvard sanskrit series", V, VI, 1904).
K. F. J.
Macdonnell [mokdå’nl], Antony Patrick, baron
M. of S w i n f ord, irländsk och anglo-indisk
statsman, f. 1844, blef 1865 ämbetsman i Indien, 1889
t. f. regeringskommissarie i Burma och 1891 styresman
("chief commissioner") öfver Centralprovinserna. 1893
blef M. t. f. viceguvernör öfver Bengalen, var
1893-95 medlem af vice-konungens råd samt 1895-1901
viceguvernör öfver Nordvästprovinserna och styresman
i Oudh. M. erhöll 1893 knightvärdighet (sir Antony
M.), blef 1902 medlem af Privy council och af indiska
rådet samt utsågs s. å. till understatssekreterare
för Irland. Som sådan var han öns egentlige styresman
under flera år framåt och verkade energiskt for den
irländska frågans lösning genom införande af begränsad
själfstyrelse, delvis efter planer från den indiska
administrationen. Dessa planer på s. k. "devolution"
utsatte ministern för Irland, Wyndham, för skarpa
angrepp i underhuset och föranledde dennes afgång
ur Balfours ministär (mars 1905). M. kvarstannade
som understatssekreterare vid ministärförändringen
i dec. s. å. och afgick först 1908, hvarvid han
upphöjdes till peer. Han räknas till öfverhusets
förnämsta auktoriteter i irländska frågor.
V. S-g.
Mac Dowell [mokdäVl], Patrick, engelsk skulptör,
f. 1799, d. 1870, studerade i Paris och i London och
utförde idealfigurer och grupper i antikiserande
stil. Bäst är han i studier och porträttbyster
(Pitt och lord Chatham i Westminster abbey, Turner
i S:t Paul). G-g N.
Mac Dowell, eg. Mc Dowell [mokdau’1],
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
