Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lao (Laos) l. Laua (Lauas) - Laoag - Laocoon. Se Laokoon - Laodameia. 1. Enligt Homeros dotter af Bellerofontes - Laodameia. 2. Dotter af akastos - Laodamia. Se Laodameia - Laodica - Laodice. Se Laodike - Laodicea. Se Laodikeia. - Laodike - Laodikeia, namn på många städer i forntiden - Laodikeia. 1. L. vid Lykos - Laodikeia. 2. L. vid hafvet - Laodikeia. 3. L. vid Libanon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1175 Laoag–Laodikeia 1176
folk, fig. 16). De äro ett halfciviliseradt folk, bosatt
i byar och små städer samt sysselsatt hufvudsakligen
med jordbruk. Do äro fredliga, arbetsamma och
skickliga i tillverkning af lackerade arbeten samt si-
Fig. 1. Tatuering på en ”svartbukig” laos mage.
den- och bomullsväfnader (för eget behof). Engifte
är vanligt bland alla lao, hvilka liksom siameserna
gifta sig tidigt. Endast furstar och rika personer
ha konkubiner, som de sälja eller på annat sätt
afyttra, när de ledsnat på dem. De fleste gossarna
erhålla, något kunskap i läsning och skrifning; men
flickorna sakna i allmänhet hvarje undervisning, och
äfven bland prinsessorna är det ytterst sällsynt att
påträffa någon, som kan läsa och skrifva. De blandade
Laofolken skilja sig från de rena genom mera
regelbundna anletsdrag, lång. smärt växt, ljusare
hy, sub-dolikocefal hufvudskål och i allmänhet
lägre social ställning. De flesta af dem, ehuru lik-
Fig. 2. Laoiskt boningshus.
som de, oblandade lao till namnet buddister, äro i
verkligheten naturdyrkare, i det de tro på
amuletter, varsel, trolleri, demoniska väsen o. d.
Ehuru bekanta med eldvapen, begagna de ännu den
karakteristiska bågen. Laos språk är nära besläktadt
med tais, men står på en äldre fonetisk ståndpunkt
än detta. Hela antalet lao, såväl rena som blandade,
torde uppgå till öfver 1½ mill. Norrmannen
Karl Bock, som 1881 och 1882 reste genom Siam och
laostaterna, har skildrat sin färd i ”Temples and
elephants: the narrative of a journey of exploration
through upper Siam and Lao” (1884; ”Tempel och
elefanter” etc. 1885). Andra arbeten: Bastian, ”Die
völker des östlichen Asiens" (1866–67), Garnier,
”Voyage d’exploration en Indo-Chine” (1873) och
Pallegoix, ”Description du royaume Thai ou
Siarn” (1874).
(K. F. J.)
Laoag (Lauag), hufvudstad i prov. Ilocos Norte
på Luzon bland Filippinerna. 34 454 inv. (1903).
Export af ris, majs, tobak och socker.
Laocoon. Se Laokoon.
Laodameia (grek. Λαρδαμεια, lat. Laodamla),
grek. myt. 1. Enligt Homeros en dotter af Bellerofontes,
älskad af Zeus och moder till Sarpedon. –
2. Dotter af Akastos, är prisad för den innerliga
kärlek, med hvilken hon var fäst vid sin make,
Protcsilaos. Då denne stupat vid Tröja, utverkade
hennes bön, att han för tre timmar fick
återvända till lifvet, hvarefter hon följde honom i
döden.
1–2. A. M. A.
Laodamia. Se Laodameia.
Laodica, astron., en af småplaneterna.
Laodice. Se Laodike.
Laodicea. Se Laodikeia.
Laodike (grek. Aaodixr), lat. Laodlcc), ett
i den grekiska sagan och historien ofta mötande
kvinnonamn. I de homeriska sångerna tillägges det dels
en dotter af Priamos, förmäld med Helikaon, eller
enligt andra sagor älskad af Åkarnas, Theseus’ son,
och genom honom moder till Munitos, dels en dotter
af Agamemnon, måhända densamma, som hos de tragiske
skalderna heter Elcktra. Under den historiska tiden
bars namnet L. bl. a. af flera furstinnor, tillhörande
seleukidernas hus. A. M. A.
LaodikéVa (lat. Laodicea), namn på många städer i
forntiden, de flesta grundade af seleukidiska konungar
i Syrien och uppkallade efter syriska drottningar med
namnet Laodike. - 1. L. vid Ly kos (L. ad Lijc.um),
stad i Frygien i Mindre Asien, vid Lykos, en biflod
till Maiandros (Menderes), nära Hierapolis och
Kolossai, var en äldre koloni, som af Antiochos II af
Syrien uppkallades efter hans gemål. Under romerska
kejsartiden var den en mycket rik handelsstad, ehuru
den flera gånger förstördes af jordbäfningar, och var
i synnerhet bekant för den tina ull, som traktens
får lämnade, samt sin ylleindustri. Kristendomen
fick tidigt insteg i staden, och Paulus skref till
den kristna församlingen därstädes ett bref (Kol. 4:
16), som antingen är förkommet eller, såsom många
antaga, är samma bref> som nu bär öfverskriften "Till
efeserna". Enl. Uppb. 3: 14-22 hade församlingen
i L. i känslan af sin rikedom blifvit ljum i sin
kristendom och för-världsligats. Under de bysantinske
kejsarna fortfor L:s rikedom, men försvann slutligen
under krigen mot turkarna. Staden är nu endast en
samling ruiner från romartiden och senare mellan E s
k i-H i s a r och stationen Gondscheli vid järnvägen
från Smyrna och Aidin. - 2. L. vid hafvet (L. ad mar
e), hamnstad i Syrien, ett feniciskt nybygge Ramitha,
som ombyggdes af Seleukos Nikator och uppkallades
efter hans moder. Af Julius Caesar erhöll den stora
privilegier; och ehuru den hårdt medtogs, då Dolabella
belägrades i staden (43 f. Kr:), bcskrifves den
af Strabon som en liflig handelsstad. hvilken från
sina vingårdar lämnade större delen af det vin. som
infördes till Alcxandria. Den var sedan säte för en
kristen biskop. 1102 eröfrades staden af korsfararna,
men återtogs af Saladin 1188. Flera gånger har
den blifvit nästan förstörd genom jordskalf, såsom
1170, 1287 och 1822. Dess nuv. namn är Ladikije (se
d. o.). - 3. L. vid Libanon (L. ad. Libanum), under
romarnas tid namn på en stad i Syrien, vid Orontes
och norra foten af Libanon, som under hettiternas
(se d. o.}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
