Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtbruksundervisning - Landtdagar - Landtegendomsnämnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1097
Landtdagar-Landtegendomsnämnd
1098
trädgårds- och skogsskötsel, landtmätaro, veterinärer
m fl. tjänstemän för landtbrukets olika grenar
upprättades 1856 den k. Velerincer- og landbohöjskole
i Fredcriksberg, Nordens största landtbrukslärovcrk,
som varit mycket anlitadt af vetcrinärstudcrandc äfven
från Norge och Finland. För inträde vid denna skola
upprätthållas inga stränga fordringar på förkunskaper,
men för att bli ord. elev med rätt att af-lägga examen
fordras vissa förkunskaper, visade genom examensintyg
från andra läroverk eller genom afiagda tentamina
(so vidare Landbohöjskole n).
Norge har sedan 1857 en högre landlbruksskola,
vid Aas nära Dröbak, hvilken genom en 1897 beslutad
omorganisation blifvit betydligt utvidgad och består
enligt reglemente 12 nov. 1902 af 5 afdelningar,
nämligen för landtbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel,
landtmäteri och mjölkhushållning. Efter ett
års gemensam förberedande undervisning egnas
ett år i endera af nämnda afdelningar (två år i
skogsafdelningen). För inträde fordras föregående
praktisk öfning i landtbruk samt de förkunskaper, som
meddelas i mcllanskolor och de lägre fackskolorna. Vid
skolan å Aas finnes också en ettårig lärlingskurs för
meddelande af den för inträde fordrade praktiska
utbildningen och en ko-skötarskola, hvarjämte
kortare kurser ges för landt-brukstjänstemän
m. fl. Skolegendomcn skall skötas som en mönstergård
för att tjäna som åskådningsmaterial vid läroverket,
med hvilket dessutom en försöksanstalt är förenad,
hvilken tjänar som centralanstalt för landets
jordbruksförsöksväsen. Den lägre och förberedande
landtbruksundervisningen är tillgodosedd genom 19
amlslandlbruksskolor, hvilkas undervisning, byggd
på den högre folkskolans kunskaper och föregående
jordbrukspraktik, fortgår under två vintrar och
en sommar; vintern används hufvudsakligen för
teoretisk undervisning, sommaren för praktisk
öfning å skolegendomcn. Därjämte finnas äfven
privata landtbruksskolnr, af hvilka den mest
bemärkta är vinterlandtbruksskolan i Kristiania,
som upprättades 1886 och undcrstödes med statsmedel.
H. J- Dft.
Landtdagar (ty. landtage) kallades i det forna
Tyska rikets särskilda delar de ur den senare
medeltidens ständer- och korporationsväsen
utgångna församlingar, hvilka vid speciella
tillfällen eller på lagstadgade tider höllos af
områdets jordegande, privilegierade klasser och
institutioner (andliga stiftelser, ridderskap,
städer, undantagsvis äfven bönder), landslände, för
underhandling med landsherren ang. äskad bevillning
eller för afgörande af re-ligionsangc-lägenheter,
tronföljdstvister o. d., i någon mån äfven förvanliga
lagstiftningsfrågor. "Landtständerna" uppträdde
emellertid ofta som målsmän blott för privilegier och
partikularistiska sträfvanden, och landtdagarna blefvo
därför betydelselösa eller kommo alldeles ur bruk,
när furstarna under nya tidens första århundraden
i sina territorier åstadkommo enhet och ett modernt
statsväsen. Vid slutet af 1700-talet hade de endast
i Sachsen, Wurttemberg, Hessen, Braunschweig och
Mecklenburg kvar sin gamla ställning, och efter Tyska
rikets upplösning (1806) upphörde, till följd af den
åt Rhenförbundets furstar tillerkända "suveräniteten",
dylika församlingar i allmänhet att finnas. I tyska
förbundsakten af 1815 intogs en allmän föreskrift,
att "landtständerförfattningar"
skulle införas i de särskilda förbundsstaterna,
och till följd häraf upprättades i de flesta tyska
staterna under namn af landtdagar representativa
församlingar. I Preussen återställdes dock
(1823) blott de gamla landtdagarna i de olika
provinserna. Först 1847 bildades af dem en gemensam
representation, "den förenade landtdagcn", som
emellertid till följd af 1848 års revolution ersattes
med en riksrepresentation af mera modern beskaffenhet,
den nuv. preussiska landtdagen. Om denna och de öfriga
tyska landtdagarnas nuv. 0-rganisation se under de
olika tyska staterna; om de nuv. landtdagarna i do
österrikiska kronländerna se Österrike-Ungern. -
Äfven i Sveriges historia förekomma landtdagar,
dels som ständersamman-komster i Sveriges tyska
besittningar (Gustaf IV Adolf förändrade 1806
landtdagens organisation i Pommern till likhet
med den svenska riksdagens) och de nuv. ryska
östersjöprovinserna, dels, i början af 1600-talet,
som "landskapsmöten" i Finland, hvilka höllos efter
mönstret af de svenska riksdagarna (det märkligaste
1616 i Helsingfors), dels slutligen som. namn på
de sammanträden, som efter Skånes, Hallands och
Blekinges eröfring höllos under 1660-talet mellan
svenska regeringens kommissarier och ombud för adeln,
prästerna samt borgerskapet i dessa landskap. - Om
Finlands nuvarande landtdagsinstitu-tion se Finland,
sp. 306. (S. B.)
Landtegendomsnämnd, Stockholms stads, en af
stadsfullmäktige 2 mars 1908 tillsatt nämnd med
uppgift att handha förvaltningen af stadens utanför
dess nuv. jurisdiktion belägna egendomar, såvida ej
någon del af dem redan ställts under förvaltning af
någon annan myndighet. Nämnden eger att ombesörja
utredningar för dessa områdens tillgodogörande,
att verkställa i vederbörlig ordning beslutade
åtgärder, såsom beträffande stadsplaner och områdenas
användande för olika ändamål, deras förseende med
kommunikationer samt aflopps-, vatten-och andra
ledningar, såvida ej någon annan myndighet erhållit
uppdrag därtill. Nämnden eger att i öfverensstämmelse
med stadsfullmäktiges beslut verkställa upplåtelser
och försäljningar af mark samt att på stadgade villkor
bevilja lån föl byggnadsändamål af medel, som därtill
må ha af stadsfullmäktige anvisats. Nämnden består
af 7 ledamöter och 3 suppleanter, som utses för två
år. Den utser inom sig ordf. samt antar till sitt
biträde en direktör och öfrig personal. Nämndens
utgiftsstat för 1911 uppgår till 1.272,404:ii kr.,
hvaraf 35,700 kr. utgöra löner och arfvoden till
ord. personal.
Stockholms stad har sedan början af 1880-talet
utom stadens jurisdiktion inköpt vidsträckta
markarealer, till en början hufvudsakligen för
att bereda utrymme åt en del förvaltningsgrenar,
från 1904 för stadsområdets utvidgande utanför den
nuv. juris-diktionen, särskildt s. och v. om stadens
gräns i Brännkyrka och Bromma socknar. Arealen af
den mark, som staden t. o. m. 1910 förvärfvat intill
sin nuv. gräns och hvars förvaltning förlagts under
landtegendomsnämnden, uppgår till omkr. 2.949 har och
betingar ett inköpspris af 8,157,210 kr. Förvaltningen
af de sålunda för stadsområdets utvidgning afsedda
landtegendomarna har hittills koncentrerat sig
hufvudsakligen på uppmätning och kartläggning af
de till exploatering närmast afsedda områdena,
utarbetande af stadsplaner, områdenas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
