Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagerberg. 2. Karl L. - Lagerberg. 3. Karl Sven Axel L. - Lagerberg. 4. Adam Magnus Emanuel L. - Lagerberg. 5. Sven Karl Pontus L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rådsbordet stor hofsamhet och kärlek till laga
former. Som led. af ständernas Kommission öfver
Springer och Åkcrhiclm m. m. 1747 förde han rättvisans
talan. 1747 blef L. assessor i Svea hofrätt, 1748
revisionssekreterare, 1753 justitickansler och 31
okt. 1755 riksråd. Inom rådet intog L. en själfständig
hållning och sökte i likhet med Löwenhjelm i det
längsta hindra angreppet mot Preussen; han afrådde
den olagliga skuldsättningen under kriget och det
nya fördraget med Frankrike 1758 samt röstade efter
krigets slut mot den bekanta uppgörelsen med denna
makt ang. subsidiernas betalning 1764. Den stränga
öfverflödsförordningen af 4 nov. 1756, som betydligt
skärpte den strax förut afslutade riksdagens
bestämmelser i detta afseende, var utarbetad af
L. jämte Löwenhjelm. 1758 erhöll L. friherrlig
värdighet, men tog ej introduktion. 1765 förordnades
han att presidera i Lagkommissionen.
3. Karl Sven Axel L., sonsons sonson af L. l, grcfve,
militär, f. 26 jan. 1822 i Göteborg, d. 25 mars
1905 i Stockholm, blef 1839 underlöjtnant vid Andra
lifgardct, 1849 generalstabsofficer, 1862 öfverste
i armén och chef för Landtförsvars-departementets
kommandoexpedition, 1866 öfverste och sekundchef
för Andra lifgardet (nuv. Göta lifgarde),
1867 generalmajor, 1880 pcncralbefälhafvare
i Fjärde militärdistriktet och gen.-löjtnant,
1882 därjämte öfverkommendant i Stockholm och
ordf. i Krigshof rätten samt 1889 chef för Femte
arméfördelningen och general. L. tog afsked frän
chefskapet för Femte arméfördelningen 1890, men
kvarstod som öfverkommendant till sin död. Under
loppet af många år tillhörde L. konungens närmaste
om-gifning. Sålunda anställdes han redan 1850
som adjutant hos kronprinsen, sedermera konung
Karl XV, 1859 blef han chef för dåv. hertigens
af Östergötland stab och 1867 förste adjutant hos
konung Karl XV. 1872-1905 var han förste adjutant hos
konung Oskar II och chef för konungens stab. L. var
1866–84 led. af Första kammaren för Älfsborgs län
och under denna tid led. af statsutskottet (1878–84)
samt af särskilda utskottet för behandling
af försvarsfrågan (1883). Som riksdagsman tog han
verksam del i behandlingen af alla frågor och förslag
rörande landt- och sjöförsvarets ombildning och
förstärkning, hvarvid han i allmänhet understödde
regeringen. Äfven i andra på dagordningen stående
frågor hade han många anföranden. Af öfriga uppdrag
märkas ordförande- eller ledamotskap i åtskilliga
kommittéer, bl. a. exercisreglementskommittén
1860, svensk-norska exercisreglementskommittén
1869–70, härordningskommittén, 1873-75,
landtförsvarskommittcn 1880–82,
tjänstgöringsreglements-kommittén 1886–88 och
fankommittén 1888–92. L. blef 1864 led. af
Krigsvet.-akad. L. var genom kvickhet och
slacrfärdighct samt vinnande egenskaper i öfrigt
en af hufvudstadcns populäraste personligheter och
spelade inom dess sällskapslif en stor
roll. Mångfaldiga äro de infall och "bon mots",
som härröra från (eller tillskrifvas) honom.
4. Adam Magnus Emanuel L., ättling i 5:e
led af den i släktöfversikten omnämnde Håkan L.,
numismatiker, museiman, f. 13 mars 1844 på
Rörstrand, studerade vid Malmö tekniska skola
1856–61, blef redan 1862 anställd som
intendent för myntkabinettet vid det då nybildade
Göteborgs museum och 1864 som ombudsman vid museet
samt var under en följd af år sekreterare vid
Göteborgs konstförening. Han blef 1865
kammarjunkare (1869 tjänstgörande) och 1871
kammarherre vid K. M:ts hof. 1887 tog han afsked
från intendentsbefattningen och 1889 från
ombudsmannabefattningen vid museet; 1890 kallades
han till korresp. led. af Vet. hist. o. ant. akad.
L., som från 1880 under en följd af år var egare
af säteriet Råda nära Göteborg, valdes efter Andra
kammarens upplösning 1887 till led. af densamma för
Askims och Säfvedals härad för majriksdagen s. å.
L. har nyskapat Göteborgs museums mynt- och medalj
kabinett, och detta nådde under hans ledning en högst
aktningsvärd utveckling, bl. a. därigenom, att
med detsamma införlifvades flera berömda samlingar
(Strokirks 1873, Snoilskys 1879 och Oldenburgs
1883). Han har äfven verkat till främjande af
andra museets afdelningar liksom för besläktade
kulturintressen i Göteborg. L. har lämnat många
bidrag till tidningar och facktidskrifter och har
författat bl. a. Bref från Söderns länder (1872),
närmast som korrespondenser från arkeologkongressen
i Bologna (hvilken skrift gaf anledning
till en mycket beaktad strid mellan V. Rydberg
och L. Dietrichson), och Om minnespenningar
slagna i anledning af svenska konungahusets
giftermålsförbindelser (1882) samt utgifvit
"Swen Lagerbergs dagbok under vistelsen hos
tartar-chan Dowlet Gherey 1710–1711" (1896).
5. Sven Karl Pontus L., den föregåendes brylling,
museiman, f. 16 sept. 1859 i Karlskrona, inskrefs
efter aflagd studentexamen 1879 vid Karlbergs
krigsskola, men måste på grund af sjuklighet afstå
från officersbaiian och blef anställd vid flottans
civilstat i Karlskrona samt deltog som förvaltare i
en del aflägsna expeditioner. 1886 ingick han som
amanuens vid Göteborgs museum, blef 1887 intendent
för myntkabinettet, 1888 t. f. och 1889 ord. ombudsman
för museet och 1891 intendent för museets historiska
afdelning. 1887 blef han tjänstgörande kammarjunkare
och 1895 kammarherre. Som tjänsteman vid
museet har L. ådagalagt vaket intresse,
mycken energi och administrativ duglighet,
egenskaper, som äfven kommit andra institutioner,
styrelser och företag i Göteborg till godo.
Sålunda är han sedan 1893 sekreterare i Göteborgs
konstförening samt var en följd af år sekreterare
i Sällskapet Gnistan, är led. och vice ordf.
i styrelsen för Göteborgs och Bohusläns
fornminnesförening samt styrelseledamot i Röhsska
konstslöjdmuseet. L., en af stiftarna af Svenska
museimannaförcningen, är sedan 1900 kor-rcsp. led. af
Vitt. hist. o. ant. akad. L. har från trycket,
utom en del kataloger samt beskrifningar öfver
Göteborgs museums samlingar, utgifvit Ätterna
Lagerberg (1894), Göteborgs stads vapen
(1896), Göteborgs Musei bvngnads historia (s. å.),
Aschebergska grafkoret (1899), Göteborg i äldre
och nyare tid (1902), Ur Göteborgs konstsamlingar
(1903), S:t Johannes Logens Salomon à trois Serrures 150-års
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
