Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Labiologi - Labiovelarer - Labitzky, Joseph - Labium - Lablab-bönor, bot. - Lablache, Luigi - Laboean Deli - Laborant - Laboration - Laborationsjournal - Laborationsöfningar - Laborator - Laboratorieholmen - Laboratorium - Laboratorium för landtekonomiska försök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Labiovelarer-Laboratorium för landtekonomiska försök
öfning kan uppdrifvas ganska högt hos döfva
personor och sålunda i viss mån ersätta det felande
hörselsinnet (jfr Dö f stum h e t).
Labiovelarer (af lat. la’bium, läpp, och ve’lum,
segel, här = gomsegel). Se Gutturaler, sp. 712. Labi
tzky. Joseph, bömisk danskompositör, f. 1802,
d. 1881, inöfvade 1834 i Karlsbad egen orkester,
med hvilken han gjorde konstresor till Petersburg
och London, därunder uppförande sina omtyckta valser,
kadriljer, masurkor, galopper m. m. i Strauss-Lanners
stil. Orkestern öfvertogs 1853 af hans son August
L. (f. 1832, d. 1903). A. L.* La’bium (lat.; "läpp"),
mus., kallas hvardera af de två kanter, som begränsa
"uppskärningen" å orgelns labialpipor (se d. o.).
La’blab-bönor, bot., fröna af Dolichos lablab (se D
o l i c h o s).
Lablache [-blå’j], Luigi, fransk-italiensk
operasångare, f. 6 dec. 1796 (enl. begrafningskortet;
året uppgifves eljest till 1794 och 1795) i Neapel,
d. där 23 jan. 1858, härstammade från en fransk
greflig familj (modern var irländska). Han intogs
vid ett konservato-rium i Neapel 1806 och lärde sig
spela många instrument. Ynglingens sångröst vardt i
början af målbrottet till följd af öfveransträngning
snabbt förändrad till en präktig bas, och 1812
började han sjunga i komiska dialektoperor på
folkteatrarna Dei pupi och San Carlino i Neapel
samt blef ofantligt beundrad som basbuffo. Tidigt
gift, sporrades han af sin hustru att utbilda
sig för stora operan på riksspråket, uppträdde i
Messina och 1815-20 i Palermo, allt under trägna
studier, 1823-28 mest i Wien (där staden 1825 lät
slå en medalj öfver honom) samt 1830-52 regelbundet
omväxlande i Paris och London, där italienska operan
då hade en glansperiod, uppburen af förmågor som L.,
Giulia Grisi, Rubini, Tamburin! och Mario. 1852-57
spelade han hufvudsakligen i Petersburg - L. var en
af århundradets allra yppersta sångkonstnärer. Hans
röst skildras som en oförlikneligt sonor, malmfull
och böjlig basso pro-fondo; utan ansträngning fyllde
den de största teatersalonger och trängde igenom
orkesterns forte. I sången lär han ha inlagt den
finaste smak och karakteristik, i det dramatiska
utföiandet än tragisk styrka och nobless, än den
mest naturligt glädje-svallande komik, och det låg en
förunderligt sympatisk makt i hans toner såväl som i
hans hela väsen. Oaktadt sin väldiga kroppshydda rörde
han sig ända till de senare åren med behag och vighet
på scenen. Till hans bästa roller hörde Figaro och
Bartolo (i Eossinis opera), Don Pasquale, Dulca-mara,
Geronimo i Cimarosas "Matrimonio segreto", Leporello,
Orovist i "Norma", Henrik VIII i "Anna Bolena",
Vilhelm Tell samt Marcel i "Hugenot-terna". L. var en
hjärtcgod och gedigen personlighet. Han blef millionär
och utöfvade på sin villa utanför Paris ett frikostigt
värdskap för konstnärer
och författare. Jfr G. Widén, "L., en
bild f råa sångens guldålder" (1897).
E. F-t-
La’boean Deli [-boan]. Se D e Ii.
Laborant. Se Laborera.
Laboration. Se Laborera.
Laboratiönsjournal [-JornälJ. 1. Farm.,
förr elaboration (seElaborera), bok, hvari
antecknas de arbeten, som utföras af den
s. k. "apotekslaboranten", hvilken bereder
allehanda preparat för ett apoteks förråd. -
2. Bok eller liggare, hvari de arbeten noteras,
som utföras vid ett laboratorium hvilket som_helst,
1-2. C. G. S.
Laboratiönsöfningar i s k o l o r n a. I
k. kung. 2 mars 1906 ang. undervisningsplan för
realskolan är föreskrifvet, att vid läroverk,
där vederbörande ämneskonferens så anser lämpligt,
må efter medgifvande-för hvarje särskildt fall af
öfverstyrelsen, på tid utom timplanen, kunna anordnas
frivilliga laborationsöf-ningar i fysik i klass 4-6,
i kemi i kl. 5 och i biologi i kl. 6. I de "metodiska
anvisningar", som åtfölja undervisningsplanen,
stadgas ock, att i de naturvetenskapliga ämnena
undervisningen, under vissa förutsättningar,
må till större eller mindre del anordnas som
laborationsöfningar. Därvid uttalas den förhoppningen,
att den minskning i kursernas omfång, som i regel
häraf torde bli följden, skall mer än fullständigt
uppvägas af kvaliteten af arbetsresultatet. I fråga om
biologi är stadgadt att, därest laborationsöfningar i
kl. 6 förekomma, kunna lärjungarna därvid sysselsättas
med enkla dissektioner och fysiologiska försök. Äfven
i gymnasiets "ringar" kunna i de naturvetenskapliga
ämnena frivilliga laborationsöfningar, analogt med
hvad som sker i realskolan, anordnas utom timplanen
i ring II och III samt under höstterminen i IV. Om
antalet laboranter i en ring öfverstiger 16, kan
den delas. Dissektioner och växtfysiologiska försök
äro föreskrifna samt kulturförsök med bakterier
m. m. För laborationerna på gynmasialstadict
finnas i k. kung. 30 april 1909 tämligen utförliga
allmänna anvisningar. Genom la-borationsöfningarna
har undervisningen i de "naturvetenskapliga" ämnena
blifvit fullkomligt omlagd. Tyvärr förorsakar nyheten
de byggnadsskyldiga kommunerna och läroverken stora
kostnader. J. C,
Laborator. Se Laborera.
Laboratörieholmen. Se Karlskrona, sp. 1079.
Laboratorium (af lat. labor, arbete, således
eg. arbetsrum). 1. Lokal för anställande af
praktiska vetenskapliga arbeten och öfningar,
särskildt kemiska försök. I Tyskland funnos redan på
1500-talet laboratorier för idkande af alkemistiska
försök. De un-derhöllos af furstarna och kallades af
folket "guldhus". Som hjälpmedel vid den akademiska
undervisningen inrättades laboratorier vid slutet
af 1600-talet, så t. ex. 1683 i Niirnberg. Äfven i
Sverige-inrättades 1685 af Karl XI ett laboratorium
chemi-cum, där försök på bekostnad af statskassan
anställdes och hvars förste föreståndare var Urban
Hjärne. Om det af Kr. Polhem inrättade laboratorium
mecha-nicum se Modellkammaren. - 2. Byggnad eller
en komplex af byggnader, där ammunition tillverkas,
l o. 2. P. T. C.»
Laboratorium för landtekonomiska försök. På 1870-talet
började docenten vid Veterinaer- og land-bohnskolen
i Köpenhamn N. J. Fjord (se denne) en rad fprsök på
mejeriväsendets område,.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
