Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utom citadellet finnas 9 kaserner, bland dem
Lifgardets med en stor exercisplats och ett
exercishus (förr tillhörigt Rosenborg). En del af K:s
hamn upptages af örlogsflottan, och på 4 holmar n. om
Kristianshavn ligger örlogsvarfvet med verkstäder,
upphalningsbäddar, docka och arsenal; en del af
Nyboder begagnas ännu till bostäder för flottans
officerare och underofficerare samt varfvets fasta
manskap.
Hamnen, som bildas af en arm af Sundet mellan K. och
Amager, är landets största och bästa samt en af de
mest betydande vid Östersjön. Den har sedan 1865
betydligt utvidgats, har blifvit både fördjupad
och bättre reglerad samt har nu en vattenareal af
inalles 314 har och en längd från n. till s. af
10 km. Den delas i tullhamnen och frihamnen. Den
förra utgöres emellertid af 3 delar, nämligen
ytterhamnen (f. d. inre redden), hvartill ingången
nu skyddas af vågbrytare och på hvars östra sida
man genom utfyllning bildat Refshaleöen (med stora
petroleumupplag samt Burmeister & Wains skeppsvarf),
inre hamnen, som sträcker sig från Bomlöbet vid
Toldboden till Langebro och äfven omfattar flottans
förläggningsplats, och södra hamnen, nyaste delen,
anlagd sedan 1900, där genom utfyllningar gjorts
stora landvinningar på ömse sidor om Kalvebodstrand
(Islands brygge på Amagersidan och Kalvebods brygge
midt emot) och där en ny fabriksanläggning kunnat
upprättas. Från inre hamnen skär Nyhavn in som en kil
(pl. II, fig. 6) till Kongens nytorv, liksom äfven
Slotsholmskanal, som skiljer Slotsholmen från den
öfriga staden. N. om den egentliga hamnen ligger
frihamnen (anlagd 1894; pl. III, fig. 11), af hvars
afspärrade terräng (61 har) blott 2/5 äro vattenareal,
en synnerligen djup bassäng, tillgänglig för de
största ångfartyg och med plats för ångfärjorna
mellan Malmö och K., under det resten upptages af
väldiga, delvis under jorden befintliga varuskjul,
två sillpackhus och andra varumagasin samt en del
fabriksbyggnader. – Första järnvägen från K. öppnades
1847 och gick till Roskilde; därifrån utsträcktes
den 1856 väster ut till Korsör, 1870 söder ut till
Masnedsund och 1874 i n. v. till Kalundborg. 1863
öppnades en särskild järnbana öfver Hellerup till
Klampenborg (Dyrehaven), och 1864 fortsattes den från
Hellerup öfver Hilleröd till Helsingör. 1897 drogs
en järnväg från den nya östbangården nära frihamnen
öfver Hellerup längs Sundets kust till Helsingör
("Kystbanen"), 1879 en bana från Frederiksberg till
Frederikssund, 1906 en från Nörrebro till Slangerup
och 1907 en från Sundbyerne till Dragör och Kastrup
("Amagerbanen"). Sedan 1864 har Centralstationen
("hovedbanegaarden") legat innanför S:t Jörgens so,
sträckande sig längs denna i hela dess längd med
särskilda bangårdar för Nord- och Klampenborgbanorna
och med egna verkstäder: men 1895–1901 byggdes en ny
godsbangård vid södra hamnen, och den personbangård,
som sedan 1904 håller på att uppföras, är förlagd
till södra sidan af Vesterbro. Härifrån kommer vidare
att utgå en delvis underjordisk ringbana, som skall
förbinda denna bangård med östbangården och därifrån
dragas i en båge öfver Nörrebro, Frederiksberg och
Valby, under det de yttre banorna skola stråla ut från
långbanans stationer. I närheten af personbangården
skall byggas en ny centralpostanstalt. Första
spårvägslinjen anlades 1866, men sedan ha linjer
dragits genom eller till alla delar af staden, från Valby
och Frederiksberg till Hellerup med fortsättning
till Gjentofte och Klampenborg och från Sundbyerne
till Bröndshöj. Nu (1911) finnas inalles 14 linjer
förutom de frederiksbergska med en totallängd af 56
km.; de drifvas nästan alla med elektrisk kraft och
skola snart öfvertagas af kommunen. Sedan 1883 är ett
omfattande telefonnät dels utspändt öfver staden, dels
draget under densamma medelst underjordiska ledningar.
Kommunalförvaltningen handhas af magistraten
och borgerrepresentationen (stadsfullmäktige) i
förening; den förstnämnda är dessutom en verkställande
myndighet, medan den sistnämnda närmast är beslutande
och beviljande. Magistraten utgöres af en af
konungen utnämnd overpresident, som därjämte med
kommunens styrelse vakar öfver statens intressen,
4 borgmästare och 4 oaflönade rådmän, alla valda af
borgerrepresentationen, de förre närmast på lifstid,
de senare på 4 år. Borgerrepresentationen räknar
42 medlemmar (före de nya inkorporationerna 36),
valda proportionellt för 4 år af alla skattdragare,
som oafbrutet bott i K. ett helt år före valåret,
och af deras hustrur. Antalet väljare 1909 var
127,000, hvaraf 95,600 röstande (före rösträttens
utvidgning 1908 blott 55,000). Hamnen, som är en
själfständig och själfegande institution, styres af
en af konungen utnämnd hamnkapten och ett hamnråd,
hvars ordf. utgöres af K:s overpresident och af
hvars 12 andra medlemmar konungen väljer 2, hvart och
ett af riksdagens ting 2 och borgerrepresentationen
de 6 öfriga. – I spetsen för poliskåren står en af
konungen utnämnd polisdirektör, som under sig har 4
polisinspektörer, hvar och en chef för sin afdelning,
9 polisassistenter, hvar och en med sin station,
samt 55 öfver- och 751 vanliga konstaplar. Utom K:s
egentliga domstol, Hof- og stadsretten (se d. o.),
finnas en särskild kriminal- och polisdomstol samt
en sjö- och handelsdomstol. K. har häktet vid
sidan af "domhuset" och därjämte Västra fängelset,
beräknadt för 288 pers.; på Kristianshavn ligger
statens straffanstalt för kvinnor (66 pers.) från
hela landet (f. d. "Tugt-, rasp- og forbedringshus",
urspr. 1621-1790 en vårdanstalt för vanartade barn
och ännu i dagligt tal kalladt "börnehuset"). I
Sundbyerne ligger sedan 1908 K:s tvångsarbetsanstalt
och arbetsinrättning "Sundholm", som aflöst
f. d. "ladegaarden", belägen i Frederiksberg, och
rymmer 236 tvångsarbetande och 440 tillfälligtvis
arbetslösa. Brandväsendet ledes af en brandchef;
bakom rådhuset ligger Centralbrandstationen, utrustad
med ångsprutor m. m., och såväl där som på de 7 andra
stationerna finns fast manskap dag och natt. – För
fyllande af K:s vattenbehof inrättades 1856–58 ett
vattenledningsverk, som senare betydligt utvidgats,
med flera pumpverk, artesiska brunnar och ledningar
från fjärran liggande sjöar; det lämnar årligen 135,65
mill. tunnor vatten. – 1856–58 byggdes i Vesterbro
det första gasverket, hvartill 1877–78 kom ett
annat i Österbro och 1903–07 ett tredje i Valby;
härtill sluter sig ett särskildt för Sundbyerne,
anlagdt före inkorporeringen. – 1890–93 byggdes ett
elektricitetsverk, och senare tillkommo två andra. –
Sedan 1858 har K. efter hand erhållit ett vidsträckt
underjordiskt kloaksystem, hvars hufvudledningar –
delvis å särskilda pumpstationer – ha sina mynningar långt ut i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
