Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kyrkmålningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tiden för de äldre stenkyrkornas byggande här
i landet.
Då alla eller flertalet kyrkor voro uppförda
och – i den mån man hade råd därtill – målade,
uppstod en stagnation inom konsten. Men redan under
öfvergångstiden till gotiken och under dennas första
del tyckes man på många ställen ha börjat ersätta
stenkyrkornas gamla trätak med hvalf, hvarjämte en
och annan ny kyrka, t. ex. i de uppväxande städerna,
uppfördes. Äfven dessa kyrkor skulle naturligtvis
dekoreras, och exempel på tidigt gotiska målningar
finnas också bevarade till vår tid (t. ex. från midten
af 1300-talet i den s. k. "Snårestadsgruppens" kyrkor
i Skåne). I hvilken utsträckning äfven träkyrkorna
målats, är svårt att afgöra, enär nästan inga
medeltida sådana finnas kvar. Troligt är emellertid,
att de varit lika rikt smyckade som stenkyrkorna,
ty bland de vackraste exemplen på målningar från
denna tid äro just de, som finnas
 |
| Fig. 1. Väggmålning i Råda träkyrkas kor, Värmland, daterad 1323. |
i koret till Råda träkyrka i Värmland (se
fig. 1). De äro utförda 1323. Till skillnad från
de romanska målningarna äro de tidigt gotiska
betydligt ljusare i färgskalan, hvarjämte fonden
ej öfverallt utfylles med färg, såsom förut varit
fallet, utan framställningarna stå mot väggarnas
och hvalfvens svagt aftonade kalkbotten. Dessutom
har tekniken intet med fresken att göra, utan
färgen anbragtes bunden af kalk och lim på murens
hvittade putsyta. Dock förefaller putsen att
vara något omsorgsfullare gjord än under slutet
af medeltiden. Enär tekniken var enklare, blef
också målningssättet billigare, hvadan dekoreringen
utsträcktes till hela kyrkan. Ämnesvalet skiljer sig
något från det romanska måleriets. Sammanställningen
af bilderna göres ej så noggrant, och scenerna ur
helgonlegenden taga mer och mer öfverhand. Figurerna
äro dessutom mera realistiskt tecknade än förr och
börja uppträda i tidens dräkter.
Ännu äro inga namn
kända på konstnärer, som verkat på kyrkmåleriets
område under den äldre medeltiden. Till en början var
det klosterbröder, som utöfvade konsten, och dessa
voro alltför anspråkslösa för att sätta sina namn på de arbeten,
som utfördes till Guds och helgonens ära. Först
senare, då konsten började öfvergå i vanliga
handtverkares händer, förekomma exempel på signerade
målningar. Under senare delen af 1400-talet, således
under sengotisk tid, äro åtskilliga målare kända,
bland hvilka den mest bekante torde vara den Albert
målare (äfven pärlstickare kallad), som bodde i
Stockholm och antagligen aflidit 1509. Han har
dekorerat bl. a. kyrkorna i Husby-Sjutolft, Kumla
(1482), Kalmar (1485) och Ed (1487). Jämte
honom förtjäna flera andra att nämnas, såsom de i
samma trakter verksamme, något äldre Johannes Gwan
(d. 1465), Johannes Rosenrodh och Petter Jönsson samt
dessutom Hans Gad, Anund m. fl.
Det ser ut, som om den andliga lifaktighet, hvilken
föregick och sammanföll med renässansen, nått
|
Fig. 2. Träsnitt ur "Biblia pauperum": Ester
knäböjer inför Ahasverus; nedtill ser man Haman omfamna Ester
samt den galge, som blef hans lott. |
|
Fig. 3. Väggmålning i Härkeberga kyrka i Uppland,
utförd omkr. 1500, efter motiven i ofvanstående
fig. 2. |
upp till oss redan under senare hälften af 1400-talet,
då formerna och uttryckssättet inom konsten ännu
voro medeltidens. Det blir numera regel, att de gamla
trätaken utbytas mot hvalf, och man tyckes täfla om
att få dessa målade så fort som möjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0254.html
